Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Key, Emil - 2. Key, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Key
225
Keyland
på skapandet av den s. k.
kompromissen (1873). Genom denna
sammankopplades försarsfrågan med frågan
om den av bönderna sedan länge
eftersträvade avskrivningen av
grundskatterna och indelningsverket.
Lantmannapartiets majoritet ville dock inte
acceptera de förslag, som under de
följ. riksdagarna framlades i dessa
frågor. På hösten 1877 samlades
partiet till en förriksdag, och på denna
utarbetades under Iv:s ledning stora
partimotioner i försvars- och
grundskattefrågorna, vilka sedan förelades
den kommande riksdagen. Att
partiets förslag föll, var för K. en stor
besvikelse. Själv var han i viss mån
ansvarig därför genom sitt
utmanande uppträdande å partiets vägnar
gentemot kritiken. K. övergick nu
i oppositionsställning, och under
riksdagen 1870 förde ban en hätsk
press-kampanj mot regeringen,
"vaxkabinettet" De Geer, och mot
konungen, något som anses ha gjort honom
omöjlig som ministerkandidat.
Regeringen Posses försök att lösa "de
stora frågorna" efter de linjer, som
angivits i motionerna 1878,
understödde K. med all kraft. Bl. a. skrev
han på uppdrag av regeringen 1SS2
resp. 1883 två broschyrer i
försvars-och skattefrågorna. Sedan frågorna
återigen fallit (1883), misströstade
K. om att kunna genomföra sina
politiska mål och lämnade med bitterhet
riksdagen. Han hade under sin
politiska verksamhet fått sin ekonomi
förstörd, bl. a. genom engagemang i
Lantmannapartiets tidn. Sv.
Medborgaren, och han måste lämna sin gård.
Som ett slags reträttplats erhöll
han postmiästartjänsten i Hälsingborg
1883. K. drabbades 1888 av ett
slaganfall, som nedsatte hans
arbetsförmåga. Han återupptog men fullföljde
aldrig en framställning av den sv.
pressens historia, varav en del tidigare
utkommit, "Försök till Svenska
tidningspressens historia. l:a delen. 1634
—1719" (1883); han skrev en
frihan-delsvänlig broschyr i tullstriden ocli
utarbetade en beskrivning av
Hälsingborg, "Anteckningar om Helsingborgs
stad och grannskap" (1885). Sina
sista år tillbragte ban hos en dotter
i Visby. — Gift 1849 med grevinnan
Sofia Ottiliana Posse. — Litt.: Ellen
Key, "Minnen av och om E. K." (1—3,
1915—17); E. Thermænius,
"Lantmannapartiet" (1928). W. L.
2. Key, Ernst Axel Henrik,
patolog, f. 25 okt. 1832 på Johannisberg
i Flisby skn, Jönköp. län, † 27 dec.
1901 i Stockholm. Föräldrar:
överstelöjtnanten Henrik K. och Caroline
Vilhelmine Åberg. — Student i Lund
1848 blev K. därstädes med. kand.
1855, med. lic. 1857 och efter disp.
15 Svenska män och kvinnor IV
Axel Key.
1861 med. dr 1862. Efter studier
1S60—61 hos Max Schultze i Bonn
och Virchow i Berlin blev ban redan
1861 tf. och 1862 ord. innehavare av
professuren i patologisk anatomi vid
Karol. inst. Med arbetslust ocli energi
grep han sig där an med att i sitt
ämne organisera en tidsenlig
undervisning, vari han var nitisk ocli
medryckande, särskilt under
demonstrationerna vid obduktionsbordet. Som
vetenskapsman var K. verksam
mindre inom sitt egentliga fack än inom
den normala anatomin och
histologin. Genom sitt tills, med G. Retzius
utgivna stora verk "Studien in der
Anatomie des Nervensystems und des
Bindegewebes" (1—2, 1875—76;
prisbelönat av Vet. akad. samt av
Institut de France) vann ban
internationell berömmelse. Efter hand vändes
K:s håg mer till organisatoriska,
sociala och allm. värv. Som rektor vid
Karol. inst. 1886—97 inlade han stora
förtjänster bl. a. om biläggandet av
den gamla fejden mellan detta ocli
universitetens medicinska fakulteter,
varvid Karol. inst. äntligen
tillerkändes fullständig examensrätt. Av
stort värde är den serie
medicinhistoriska uppsatser över olika
specialfacks historia i Sverige, som han
publicerade i programmen till en rad
professorsinstallationer vid inst. —
Till sin politiska ståndpunkt liberal
var K. 1882—87 led. av Andra K.
Bl. a. hade han största förtjänsten
av att ett reaktionärt förslag om
tvångslagstiftning mot s. k.
"vivi-sektion" avstyrdes. Tack vare sitt
riksdagsmandat blev ban 1882 medl.
av den s. k. stora läroverkskommittén
och genomdrev där anordnandet av en
stor statistisk undersökning av
hälso-förhållandena i skolorna, vars
resultat han sedermera bearbetade och
framlade i en diger bilaga till
kommittébetänkandet (1885; tysk uppl.
1889). K. kunde där för första
gången framlägga bindande bevisning för
förekomsten av fysisk och psykisk
överansträngning med ökad
sjuklighet inom vissa grupper av skolbarn;
han rekommenderade samarbete mel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
