Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Khevenhüller, Paul - Kiellman-Göranson, Julius Axel - Kierkegaard, Niels Christian - Kierman, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kiellman-Göranson
233
Kiermarr
lån till Gustav II Adolf fick lian fyra
sörmländska gods i förläning,
däribland Julita. Han naturaliserades som
sv. adelsman 1645 och blev friherre
1647. År 1648 blev ban änkedrottning
Maria Eleonoras hovmarskalk och
tillika ståthållare på Wollin samt
senare generalmajor. Han utsågs till
riksråd 1653 och blev följ. år
generalguvernör över änkedrottningens
liv-geding. I rådet anfördes ofta, troligen
utan resultat, klagomål mot K. över
att ban —• i likhet med många andra
i Sverige naturaliserade adelsmän —
pressade sina underlydande med
omåttligt arbete, godtyckligt kastade
dem i fängelse oeh utsatte dem för
misshandel. — Efter all sannolikhet
är det K., som till Sverige medfört
den utomordentligt dyrbara och
praktfulla handskrift (bönbok), som
under benämningen Johann
Sieben-liirters breviarium förvaras i K. bibi.
—■ Gift 1616 med Regina Katarina
von Windisch-OräIz. W. L.
Kiellman-Göranson, J u l i u s
Axel, präst, författare, f. 22 nov.
1S11 på Gripsholms slott, † 10 febr.
1869 i Uppsala. Föräldrar:
kamreraren vid Gripsholms slott Lars Axel
Göranson och Marié Sofie Lindbom.
Fadern, som. tillhörde en till Sverige
inflyttad släkt av fransk härkomst,
hette ursprungligen Lille men upptog
namnet Göranson efter sin
fosterfader, prosten Anders Göranson i
Rättvik. — Då K. vid sex års ålder
blev föräldralös, omhändertogs han
av kammarrättsrådet Olof Kiellman,
vars namn ban ävenledes upptog 1837.
Han genomgick Klara skola ocli
Stockholms gymnasium samt blev
student i Uppsala 1830. Han prästvigdes
1837 och blev, efter tjänst i
Stockholm och i Västeråkers och Dalby
pastorat i Uppland, kyrkoherde i
sistn. pastorat 1S62. Vid sidan av
sin prästerliga gärning, varunder
Julius Kiellman-Göranson. Teckning av J. A.
Wetterbergh 1S69.
ban även författade
predikosamlingar och andaktsböcker, ägnade han
sig åt en ganska omfattande
skönlitterär verksamhet. Han tillhörde
under 1830- och 1840-talen den krets
av Stockholmsförf., som satte sin
prägel på huvudstadens litterära liv.
Han verkade även som
teaterrecensent och var medl. i
sällskapsordnarna Aganippen och Par Bricole.
Sina första litterära lärospån gjorde
han 1837 som lyriker i Blanches
"Freja" och Mellins "Vinterblommor"
samt utgav dessutom ett par
diktsamlingar. Han vände sig emellertid snart
också till prosan, där ban till att
börja med producerade sig i det vid
denna tid populära skissmaneret. Då
den allmänna publiksmaken vid
1840-talets mitt svängde från den kortare
novellen till den vidlyftiga
sensationsromanen i fransk stil, följde K.
med strömmen, delvis under starkt
intryck från C. J. L. Almquist, med
vilken han var personligen bekant.
Under denna tid tillkommo
romanerna "Abednego" (1846—47), "Den
blifvande konungen" (1847; ny uppl.
1878) och "Trollets son" (184S). Då
den franska sensationsromanen efter
184S förlorade terräng och
efterträddes av en mer vardagligt betonad
verklighetsskildring i Dickens stil,
anpassade sig K. ånyo efter
strömkantringen, skrev en realistisk
vardagsskildring "Vesterlånggatans engel"
(1850; ny uppl. 1S78) och återvände
till det humoristiska skissmaneret i
"Svenska lynnen och småäfventyr",
som utkom i 7 delar 1853—63. Som
författare påminner han mest om
Blanche, med vars prosaskisser hans
egna någon gång till och med lia
förväxlats. —• Gift 1846 med Augusta
Charlotta Eckermann. — Litt.: T. G.
J. af Ekelund, "J. A. K., humorist och
skald" (1879). Sy.
Kierkegaard, Niels
Christian, skeppsbyggare, f. 6 jan. 1817
i Horsens i Jylland, † 17 dec. 1869
i Göteborg. Föräldrar: köpman/nen
Mörten Andersen K. och Trine
Kield-sen. Syssling till danske förf. Sören
K. —"K. kom till Sverige 1839 och
var 1839—49 anställd vid Svartviks
varv nära Sundsvall. Sedan flyttade
han till Göteborg, där han ett par
år hade plaits på Skeppsvarvet
Kusten. År 1851 fick han anställning
på Gamla varvet eller Landgrens
varv, beläget där Göteborgs
sjöfartsmus. nu ligger. Där verkade lian
under återstoden av sitt liv som
skeppsbyggmästare och fartygskonstruktör.
Han var en mycket skicklig sådan
och utförde en mångfald
konstruktioner. I Sjöfartsmus. finnas flera
vackra modeller av fartyg, som
ritats av K., däribland en av briggen
Niels Christian Kierkegaard.
Galathea, byggd 1856 på Gamla
varvet. Galathea, bekant för sina snabba
resor mellan Sverige ocli
Medelhavshamnar, uppges ha varit det enda
segelfartyg, som kryssat sig ut
genom Gibraltar sund. Bland de övriga
modellerna märkas en skonare från
1860-talet samt ett valfångstfartyg
och en fullriggare. Den senare visar
en storsjöseglare av den typ, som då
byggdes vid varven längs Sveriges
kuster. Dessutom äger museet en
modell av ångaren Gustaf II Adolf om
100 tons lastdryghet, konstruerad av
en för organiserandet av
järnskepps-byggeriet i Göteborg tillkallad
engelsman Smith i samarbete med K. Denna
för trafik på Hamburg avsedda
järnångare, byggd 1852—53 på
Lindholmen, försågs med en 100 hästkrafters
maskin och skulle göra 10 knops fart.
K. anlitades även för andra
uppdrag för Lindholmens räkning,
däribland konstruktionen av skeppet
Aurora, sjösatt 1848 och en tid
Göteborgs handelsflottas största och
vackraste fartyg. Han konstruerade en
större kappseglingsbåt, Aurora
Borealis, som blev färdig 1853 och i
England erövrade engelska
drottningens hederspris s. å. Flera av K:s
fartygskonstruktioner ha för
eftervärlden bevarats i det av K. utg. stora
bok- och planschverket "Praktisk
skeppsbyggnadskonst" (1864). — Gift
1844 med Johanna (Jeanna)
Catharina Beckman. — En son till K. var den
framstående jordbrukaren och
mejerifackmannen Kristian Nicklas K.
(f. 1845, † 1930), som ägde Eriksund
utanför Sigtuna. N. Lll.
Kierman, Gustaf, köpman,
ämbetsman, politiker, f. 23 febr. 1702 i
Askersund, † 15 nov. 1766 på
Marstrands fästning. Föräldrar:
rådmannen Anders Svensson K. och
Elisabeth Sundbergh. — K. fick
burskap som grosshandlare i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
