Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kiöping, Nils - Kiörboe, Carl Fredrik - Kjederqvist, John - Kjellander, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kiörboe
Carl Fredrik Kiörboe. Litografi.
långväga resor, mestadels i asiatiska
farvatten; bl. a. var lian i holländska
ostindiska kompaniets tjänst och
besökte Formosa, Kinas kust, Persien
m. fi. delar av Asien. Efter
hemkomsten 1656 blev K. löjtnant vid flottan
och deltog i sjöslagen mot danskarna
1657 och holländarna 1658. Sina resor
har han i korthet skildrat i sin
självbiografi, införd av S. Loenbom i
"Anecdoter om Namnkunniga ocli
Märkwärdiga SwenskaMän’’ (2,1773).
lians s. k. resebeskrivning, "Reesa,
som genom Asia, Africa och många
andra Hedniska Konungarijken, sampt
öijar; med flijt är förrättat" (tr.
postumt å Visingsborg 1667), är
däremot endast en naiv beskrivning av
olika länder, som han i de flesta fall
själv besökt. Hätska utfall av K. mot
holländarna borttogos i 2:a uppl.
(1674) av politiska skäl. Boken
utgavs i fem uppl., den sista 1790. Den
är ganska fantastisk i sitt relaterande
av div. hörsägner men innehåller även
värdefulla underrättelser. — Ogift.
C. V. J.
Kiörboe, Carl Fredrik,
djurmålare, f. 1 juni 1799 i
Kristians-feld, Slesvig, † 2 jan. 1876 i Dijon,
Frankrike. Föräldrar: handlanden
A ndreas Fredrik K. och Inga Maria
Norling. — K. började som
handelslärling i Hamburg och Holland men
lämnade handelsyrket för att äsna sig
åt veterinärstudier under ledning av
sin morbror, föreståndaren för
Veterinärinrättningen i Stockholm
över-dir. S. A. Norling. Han erhöll
undervisning i djuranatomi och ytterlära,
spec. hästens exteriör, samtidigt som
han utbildade sig till målare och
litograf. Han avlade avgångsex. som
re-gementshästläkare 1828 och ingick
1829 som kornett vid Jämtlands
häst-jägareskvadron, där han avancerade
till ryttmästare 1837. Hans första
framträdande som konstnär ägde rum
244
med två häften litograferade
"Por-traits des chevaux les pius célèbres au
liaras royal suédois à Strömsholm"
(1829—31). I morbroderns "Tidskr.
för hästvänner och landtmän"
publicerade han en rad hästporträtt (1S31
—32), och från 1831 utställde lian
regelbundet i Konstakad. jakt- och
djurstycken, som mottogos välvilligt
av kritik ocli publik, varför K.
beslöt att helt ägna sig åt konsten.
Efter en studieresa till Berlin 1838
lämnade lian Sverige 1840 och
bosatte sig i Paris. Efter
kommu-nardupproret 1871, varvid hans hem
förstördes, flyttade lian till
släktingar i Dijon, där han tillbragte sina
sista år. Han blev led. av
Konstakad. i Stockholm 1S58 och erhöll
titeln k. hovmålare. — Genom sina
djuranatomiska studier hade K. lagt
grunden till en säker behärskning av
en teknisk sida av sin konst. Han
utvecklade vidare sin kännedom om
djurens vanor och väsen ocli
skildrade dem helst i rörelse, gärna i en
dramatiskt tillspetsad situation, t. ex.
"Hjortjakt" (1844), "Käv fången i
snaran" (1S46) samt "Översvämning"
(omkr. 1850, replik i Göteborgs mus.),
som inköptes av franska staten och
blev ett mycket populärt
reproduktionsobjekt, och "Flyende räv" (1S63,
Nat. mus.). Hästar, hundar och rävar
utgjorde hans förnämsta motivkrets,
men han utvidgade sitt område även
till andra djur. Han målade flera
ryttarbilder, varibland porträtt av
Karl XIV Johan (1844,
Drottningholm), Karl XV (1860, Nat. mus.),
Napoleon III till liäst (1854). Färgen
var lians svaga sida. Hans tidigare
målningar äro noggrant utpenslade
på tidens slickade maner, men senare
blev hans föredrag friare ocli bredare
ocli koloriten kraftigare. K. är repr.
i Nat. mus., Göteborgs, Malmö ocli
Örebro mus., K. slottet och Rosendals
slott i Stockholm, Nasjonalgalleriet
i Oslo, Kunstmus. i Köpenhamn m. fi.
Flera av hans alster reproducerades
i litografi eller träsnitt. Th. N.
Kjederqvist, J olin Olof Gerhard,
språkman, skolman, f. 24 sept. 1863 i
Lund, † 7 juli 1934 på Stora
Ivåll-torp, Skarab. län. Föräldrar:
köpmannen Johan Robert K. och Hilma
Charlotta Erlandsson. — Efter
mogenhets-ex. i Lund 1882 blev K. vid univ. där
fil. kand. 1886, fil. lic. 1892 samt fil.
dr och docent i tyska språket 1896.
Han utnämndes s. å. till adjunkt vid
Katedralskolan i Lund, blev 1902
lektor i tyska och engelska vid Högre
latinläroverket å Norrmalm i
Stockholm och förordnades 1909 till rektor
vid detta läroverk. I denna egenskap
kvarstod han till 1929. Han var
uppförd på förslag till professuren
Kjellander
John Kjederqvist.
i germanska språk vid univ. i Lund
1903. — K. behandlade i sin drsavh.
"Untersuchungen über den Gebrauch
dea Konjunktivs bei Berthold von
Regensburg" tyskans historiska
syntax och röjde även i sitt senare
författarskap särskilt intresse för
syntaktiska och språkpsykologiska
problem, men ban sysselsatte sig även
med fonetiska spörsmål. Han har bl.
a. utgivit "Lautlichbegriffliche
Wort-assimilationen. Zur
halbhundertjäh-rigen Geschichte des Begriffs der
Volksetymologie" (1902),
"Grundlinjer till vårt språk och skämtlynnet"
(1906), "När ord bli roliga. Språket
och skämtlynnet" (1933). — Sin mest
betydande gärning utförde likväl K.
som skolman, främst som
läroverkschef. "Norra latin" var ett av de
största läroverken i Stockholm,
därtill provårsläroverk, dess ledning var
krävande, men K. var i olika
avseenden väl vuxen sin uppgift. Han
framträdde också som pedagogisk
skriftställare och tillkallades ofta som
sakkunnig vid utredning av skolfrågor;
bl. a. deltog ban i utarbetandet av
förslag till undervisningsplaner för
realskolan 1905 och för gymnasiet 1908
och 1915. Han tog initiativet till
språkundervisningen i radio och
utarbetade 1927 engelska texter och
ordförklaringar för denna
undervisningsform. För skolidrotten hyste han
livligt intresse. K. var överhuvud mycket
intresserad av varjehanda nya
uppslag och försök på det pedagogiska
området. Han var också en ofta
anlitad populärföreläsare. — Gift 1899
med friherrinnan Sophie Johanna
Leijonhufvud. A. L—t.
Kjellander, Karl Fredrik,
affärsman, organisatör inom detaljhandeln,
f. 8 aug. 1869 i Grava skn, Värml.
län. Föräldrar: lantbrukaren Bengt
Jonsson och Kristina Eriksson. —
Efter mogenlietsex. i Karlstad 1890
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
