Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kjellander, Karl - Kjellberg, se även Kellberg - Kjellberg, Carl, affärsman, industriman, se s. 249 - Kjellberg, Carl - Kjellberg, Carl August, affärsman, bankman, se s. 250 - Kjellberg, Ernst, bruksägare, donator, se s. 250 - Kjellberg, Ernst, klassisk arkeolog, konsthistoriker, se s. 253 - Kjellberg, Frithjof - Kjellberg, Fritjof, pianist, musikpedagog, se s. 253 - Kjellberg, Gerda, läkare, se s. 254 - Kjellberg, Gustaf, psykiater, se s. 252
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kjellberg
245
Kjellberg
Karl Kjellander.
och praktik på apotek blev K. farm.
kand. 1894 och anställdes på apoteket
i Tumba. Han övergick 1901 till ab.
Wilh. Becker i Stockholm, blev 1905
disponent och 1917 dir. i företaget.
Livligt intresserad av färghandlarnas
organiserande var han 1907—18 sekr. i
Färg-, drog- och kemikaliehandlarnas
fören.; när Sveriges färghandlares
riksförb. 1919 väsentligen på hans
initiativ bildades, blev han förb:s
verkst. dir. och kvarstod som sådan
till 1942. Han grundade
branschorganet Sv. färgteknisk tidskr. och var
dess utgivare 1909—42. Som
färghandelns talesman har han haft flera
offentliga uppdrag, bl. a. i de
kommittéer, som 1909—13 utarbetade
apo-teksvarustadgan, i 1932—34 års
apotekssakkunniga, som sakkunnig led.
av Kontrollstyr. och led. av
Medici-nalstyr:s specialitetsnämnd
1934—-41; den nu gällande giftstadgan vilar
till stor del på av honom utarbetat
förslag. Han har utfört stort arbete
för branschutbildningens höjande, bl.
a. genom att utge läroböcker (Sv.
dro-gisthandbok, Den sv. färghandlaren,
Färghandelns varukännedom m. fi.).
— Gift 1903 med Lizzy Lund. E. Rn.
Kjellberg, se även Kellberg.
Kjellberg, Carl, affärsman,
industriman, se s. 249.
Kjellberg, Carl Mauritz,
historiker, arkivman, f. 28 juli 1866 i
Göteborg, † 13 nov. 1933 i Vadstena.
Föräldrar: perukmakaren Carl Wilhelm
Eugen K. och Clara Palmgren. — K.
gick aldrig i något läroverk. Efter att
ha försörjt sig genom tillfälliga
arkivuppdrag i Uppsala avlade han
mogenhetsex. där 1895 och bedrev därefter
studier i historia, statskunskap och
geografi vid Uppsala univ. År 1896
ledde lian de betydelsefulla
grävningarna vid Gamla Uppsala. K. blev 1902
e. o. amanuens i Riksarkivet och följ.
år amanuens vid Uppsala landsarkiv.
Hans akademiska studier avslutades
1904 med fil. lic.-ex. i historia; s. å.
utnämndes han till landsarkivarie i
Vadstena, från vilken befattning lian
avgick vid uppnådid pensionsålder
1933. — K:s mest uppmärksammade
vetenskapliga insats gällde problemen
kring Erik den helige. I uppsatsen
’’Erik den helige i historien och
legenden" (i Finsk tidskr. 1898)
hävdade han, i polemik mot K. Stjerna,
att Erikslegenden fortfarande måste
tillmätas ett betydande källvärde.
I samband därmed framträdde K.
som uppslagsrik medeltidsgenealog i
två uppsatser om Erik den heliges
ättlingar (i Hist. tidskr. 1888 och
1923). I övrigt berörde hans
vetenskapliga undersökningar i regel
lokalhistoriska, främst stadshistoriska,
problem. Sålunda skrev han redan
under sin uppsalatid en på noggranna
källforskningar vilande framställning
av de uppländska städernas, främst
Uppsalas, historia (i bokverket
"Uppland", 1,1905). Han utgav också
"Vadstena i forntid och nutid" (1917) och
"Norrtälje stad 1622—1922" (1922).
Som urkundsutgivare gjorde K. en
betydande insats, främst genom
publicerandet av "Södermannalagen och
dess konungabalk" (i Hist, tidskr.
1898), "Uppsala stads privilegier"
(1907) och "Jönköpings stads
tankebok 1456—1598" (bilaga till
Meddelanden från Norra Smålands
forn-minnesfören. 1910—19). K:a gärning
som arkivman präglades av hans stora
noggrannhet och grundlighet och
hans omfattande orientering i
källmaterialet, icke minst det medeltida.
Under hans ledning utfördes
omfattande ordnings- och
katalogiserings-arbeten i Vadstena landsarkiv. — Gift
1904 med Clara Amanda Johanna
Björkman. J. T.
Kjellberg, Carl August,
affärsman, bankman, se s. 250.
Kjellberg, Ernst, bruksägare,
donator, se s. 250.
Kjellberg, Ernst, klassisk
arkeolog, konsthistoriker, se s. 253.
Kjellberg, Johannes Fr it hj of,
bildhuggare, f. 5 febr. 1836 i
Jönköping, † 16 dec. 1885 i Stockholm.
Föräldrar: garveriidkaren Johannes
K. och Elisa Stille. — K. visade tidigt
prov på konstnärlig talang, och
enskilda gynnare satte honom i stånd
att utbilda denna i Stockholm, där
han var elev vid Konstakad. och av J.
P. Molin 1854—60. Sistn. år kunde han
som stipendiat resa utrikes och tog
vägen över Köpenhamn och Berlin till
Paris. År 1862 fortsatte han till Rom,
där lian vistades till 1868. Vid
hemkomsten s. å. blev han led. av
Konstakad., 1871 v. prof. där och 1873 prof.
och k. statybildhuggare efter Molin.
Frithiof Kjellberg.
—- Redan under akademitiden hade
K. prövat på både klassiska,
fornnordiska ocli genremässiga motiv, ss.
"Starkodder bortrövande Alfhild",
"Akilles sårad i hälen" och "Gosse
som håller en spjärnande hund under
armen". I Paris utförde han bl. a. en
liten grupp "Den sårade fadern"
(1862) samt en relieffris "Gossar
som hoppa bock" (gips i Nat. mus.),
ett av hans friskaste arbeten, där han
fick tillfälle att behandla kroppar i
stark rörelse utan hänsyn till någon
traditionell uppfattning. I Rom
påbörjade han gruppen "Lekande fauner"
(ett ex. i gips och ett i marmor i Nat.
mus.), en lugn och osökt komposition
med genomarbetad form i
klassiceran-de anda. K:s strävan efter rena linjer
och ädel enkelhet kommer bäst till sin
rätt i hans reliefer, t. ex. "Amor och
dödens genius" (utförd i Rom 1863, i
marmor i Nat, mus. 1872). Efter
hemkomsten fick han i uppdrag att utföra
en fris för Jernkontorets hus i
Stockholm med framställningar ur
järnhanteringens historia, en för honom ny och
svår uppgift, som K. inte heller
lyckades lösa med någon större framgång.
Linnémonumentet i Humlegården med
de fyra sittande sockelfigurerna av
Botaniken, Mineralogin, Medicinen
och Zoologin (1885) går helt i den
konventionella statystilen. — K. var
flitigt anlitad som porträttör och liar
framställt en rad av tidens mera
kända män och kvinnor i byster och
medaljonger. Han har utfört den bild av
A. Cronstedt, som finnes
reproducerad i bd 2, s. 143. — K. har kallats
"den siste klassicisten i svensk
skulptur". — Ogift. Th. N.
Kjellberg, Fritjof, pianist,
musikpedagog, se s. 253.
Kjellberg, Gerda, läkare, se s.
254.
Kjellberg, Gustaf, psykiater, se
s. 252.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
