Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Knös, Anders - 6. Knös, Thekla - 7. Knös, Vilhelm - 8. Knös, Börje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Knös
303
Knös
Anders Knös. Litografi.
nåde ett avsevärt framsteg. Därjämte
deltog han i kommittén för nya
pre-dikotexter, ny kyrkohandbok och ny
katekes. Som repr. för ärkestiftet
deltog han i riksdagarna 1844, 1853,
1856 och 1859. K. gav ut flera avh.
på latin, och tills, med C. E.
Fahlcrantz och C. J. Almquist redigerade
han 1839—42 Ecclesiastik Tidskr., där
lian publicerade ett flertal uppsatser
och recensioner. Efter hans död
utgavs hans "Skrifter" (1—2, 1863—
65). — Gift 1833 med Gabriella
Schön-herr. T. M.
6. Knös, Thekla Levinia
Ancl-rietta, författarinna, f. 17 juni 1815
i Uppsala, † 16 april 1880 på Växjö
hospital. Dotter till K. 4. —■ K., som
tidigt var djupt religiös, fick en
omsorgsfull uppfostran, gick dels i skola
i Uppsala och undervisades dels av
modern framför allt i tyska, denna tids
modespråk, varigenom hon infördes i
litteraturens värld. Efter faderns död
1828 bosatte sig K. med modern i
Uppsala, där de uppehöllo sig på en knapp
pension samt på IC:s språklektioner
Thekla Knös. Teckning (detalj) av Maria
Röhl 1843.
och författarskap. Omkring sig
samlade de en krets av vittra vänner, till
vilka hörde bl. a. Geijer, Atterbom,
Lindblad, Josephson, Törneros,
Fahlcrantz och Wennerberg. Efter moderns
död 1S55 flyttade K. till Malla
Silfverstolpe, men slitningar uppstodo, och
hösten 1S57 flyttade de från varandra.
De tre följ. åren blevo de tyngsta i K:s
liv, då hon stod helt ensam och utan
en fast punkt i tillvaron. År 1862 fann
hon en tillflyktsort hos
barndomsväninnan, landshövdingskan i Uppsala
Agnes Hamilton, f. Geijer. Vid denna
tid fann K. en ny litterär
umgängeskrets i Namnlösa Sällskapet, för vars
unga medl., främst Pontus Wikner,
hon blev en moderlig väninna. Under
hela sitt liv var hon intresserad för
social hjälpverksamhet. Hon var en
av initiativtagarna 1869 till Fören.
för sinnesslöa barns vård. Hennes sista
tid fördystrades av en sinnessjukdom,
och från 1869 vårdades hon härför på
Växjö hospital. — Redan 1846 insände
K. några dikter till Sv. akad. I 1851
års akademiska tävlan erövrade hor,
både stora priset (med "Ragnar
Lodbrok", en hjältedikt i romanser med
Tegnérs "Frithiofs saga" ss. mönster)
och andra priset. Hennes dikter
ut-gåvos i två band (1852—53). Bland
dessa äro hennes småvisor de bästa,
där "hon visar sig själfull på ett äkta
nordiskt sätt — sprött och litet
blåfruset" (A. Österling). I sin älskvärda
enkelhet ansluter hon sig närmast till
Franzén och Runeberg. Flera av
hennes visor lia tonsatts av A. F.
Lindblad. K. utgav även några
sagosamlingar och översatte romaner från
tyska och engelska. ■— Ogift. — Litt.:
Vivi Horn, "De små Knösarna"
(1921). Sy.
7. Knös, Olof Vilhelm, skolman,
klassisk filolog, f. 15 aug. 1S38 i
Gamla Uppsala, † 10 jan. 1907 i Uppsala.
Son till K. 5. — K. avlade
student-ex. i Uppsala 1857 och studerade
sedan närmast klassisk filologi vid
univ., där lian blev fil. kand. 1868,
fil. dr 1869 och docent i grekiska
1872. Han utnämndes till lektor i
grekiska, latin och filosofi vid Högre
elementarläroverket i Gävle 1874 men
flyttade till Högre allm. läroverket i
Uppsala som lektor i klassiska språk
1880 och blev då ånyo docent vid univ.
Under senare år var han lång tid
tjänstledig, medan han tjänstgjorde
som filologisk sakkunnig inom
bibelkommissionen. Han var en
framstående forskare och utgav ett flertal
skrifter inom den klassiska filologin och
pedagogiken, bl. a. den värdefulla "De
digammo Homerico quæstiones" (1872
—79). Tills, med prof. A. M.
Alexanderson publicerade han det stora men
ej fullbordade verket "Grekisk forn-
Börje Knös.
kunskap" (1—5, 1881—85) samt
utgav skoluppl, av Homeros. — Gift
1881 med Olga Cecilia östergren.
T. M.
8. Knös, Börje Anders Olof,
ämbetsman, f. 5 mars 1883 i Uppsala.
Son till K. 7. —- Efter mosenhetsex.
1901 blev K. fil. kand. 1905, fil. lic.
och fil. dr 1908 samt avlade kansliex.
1910, allt i Uppsala. Han inträdde
1911 som amanuens i Ecklesiastik
-dep., befordrades 1917 till förste
kanslisekr. där, var tf. kansliråd 1919
—23 och hade från sistn. år
kansliråds fullmakt i nämnda dep. Han
förestod akademibyrån 1919—28 och
tjänstgjorde 1929—30 som tf.
stats-sekr. Åren 1931—48 var K. statssekr. i
Ecklesiastikdep. men har sedan 1935
under tjänstledighet från ämbetet
omhäniderhaft en del offentliga
utredningsuppdrag, varjämte han ägnat
sig åt sina vidsträckta kulturella
intressen. K. var 1914—17 och 1919—28
notarie i riksdagens statsutskott och
1927 sekr. i det särskilda s. k.
skolutskottet. Han tjänstgjorde bl. a. som
sekr. hos folkundervisningskommittén
1912—13, var led. och sekr. i
lärar-lönekommittén 1920—23, fungerade
som ordf. för 1935 års
museisakkun-niga och för de sakkunniga ang.
Skol-övers,tyr:s omorganisation 1936—3S
samt utredde 1938—39 frågan om
fortsatt förstatligande av kommunala
mellanskolor ocli 1939—40 frågan om
utvidgning av
gymnasieorganisationen. Sedan 1940 är K. ordf. för
arkivsakkunniga. K. har varit livligt
verksam för främjandet av Sveriges
kulturella förbindelser med andra
länder. Han var bl. a. medl. av
Nationernas Förbunds kommission för
intellektuellt samarbete i Genève 1934—
45 och ordf. i Utrikesdep:s
upplysningsnämnd 1935—44. Varmt
intresserad för fransk kultur är lian ordf.
i fören. Amitié franco-suédoise, var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
