Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Lagerwall, Axel - 2. Lagerwall, Eva - Lago-Lengquist, Nils - Lagrelius, släkt - 1. Lagrelius, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lagerwall
439
Lagrelius
Axel Lagerwall,
1. Lagerwall, A x e l Julius, filosof,
skolmän, f. 2 aug. 1870 i Stockholm,
† 21 juli 1920 i Göteborg. Föräldrar:
kaptenen i flottan Julius Magnus
Lagervall och Axelina Amalia
Gabriella Lagervall. — Efter ett avbrott i
studierna för sjökadettutbildning
avlade L. mogenhetsex. 1890 i Göteborg.
Ären 1890—1900 studerade han
filosofi och historia vid Uppsala univ.
Det intresse för den kantianska och
nykantianska filosofin, som prof. E.
O. Burman grundlagt hos honom,
gjorde honom snart till en hängiven
lärjunge av Vitalis Norström. Under
dennes ledning avslutade han sina
studier vid Göteborgs högskola och
blev fil. lic. 1903 och fil. dr 1904 på
avh. "Transcendentalfilosofiens
problem och metod lios Kant". Vintern
1904—05 studerade L. under H.
Ric-kert i Freiburg i Breisgau. Ären 1905
—13 var L. rektor för Lysekils
samskola, och från 1913 till sin död var
lian Göteborgs stads
folkskolinspektör. Som pedagog var han livligt
intresserad av Kerschensteiners
arbetsskoleprogram, och han bidrog
kraftigt till att utbygga Göteborgs
folkskoleväsen genom högre folkskolor
och praktiska fortsättningsskolor.
Ett urval av L:s kulturfilosofiska,
politiska och pedagogiska uppsatser
har utgivits av E. Åkesson under
titeln "A. L.: Skrifter" (1921). — Gift
1906 med Ebba Otalia Berlin. •—
Litt.: E. Åkesson, "Till A. L:s
karakteristik" (i ovannämnda Skrifter).
A.W.
2. Lagerwall, Eva Helena
Gado-lin, läkare, psykiater, f. 18 aug. 1898
i Wallington, England. Föräldrar:
publicisten Ivar L. och Elise Gadolin.
Släkting till L. 1. — Efter studentex.
1917 i Stockholm blev L. med. kand.
1925 i Lund och med. lic. 1929 i
Stockholm. Efter olika läkarförordnanden i
neurologi och psykiatri sedan 1930
knöts hon till Rättspsykiatriska
kliniken (vid Centralfängelset,
Långholmen) som bitr. läkare från 1934 och
bitr. sinnessjukläkare från 1936. Åren
1940—43 var hon förste läkare vid
Beckomberga sjukhus, Stockholm, och
sedan 1946 är hon överläkare vid
rättspsykiatriska avd. på Ulleråkers
sjukhus intill Uppsala. — Ogift. P. H. T.
Lago-Lengquist, Nils, publicist,
författare, f. 25 maj 1882 i Växjö,
† 7 okt. 1935 i Stockholm. Föräldrar:
kyrkoherden Johan August
Leng-quist och Betty Franzina Nordström.
— L. avlade mogenhetsex. i Växjö
1901, studerade en kortare tid vid
Uppsala univ. och inträdde 1903 som
volontär vid Elfsborgs Läns
Annonsblad. Han hade därefter kortare
anställningar i olika landsortstidn. och
var 1907—13 medarb. i Stockholms
Dagblad, bl. a. som
krigskorrespondent under första Balkankriget. Efter
att 1913—14 ha medarbetat i Dagen,
sista året som andre red., blev lian
1915 krigskorrespondent till
Aftonbladet och Sydsv. Dagbladet
Snällposten. Under hela första världskriget
följde lian centralmakternas arméer
vid alla fronter. Efter krigets slut
var han några år bosatt i Österrike,
där lian organiserade ett flertal
hjälpaktioner ocli grundade barnsjukhuset
Schwedenstift vid Wien samt
Nor-disch-österreichische Bank. L.
återvände 1927 till Sverige och var
därefter fri författare. Han ägde och
bebodde Ryssbyholm i Småland. — L.
debuterade som förf. 1910 med
diktsamlingen "Vindfälle" och utgav s. å.
"Sancta Birgitta. Lvriskt-dramatiskt
utkast i tre akter med förspel och
epilog" och "Drömmare. En
Stoek-holmsroman" (2:a uppl. 1911). År
1916 utgav han en skildring från
kriget under rubriken "Under
kejsar-örnar och halvmåne". Han verkade
också som översättare,
föredragshållare och medarb. i olika samlingsverk
samt i in- och utländska tidn. och
tidskr. För sin filantropiska
verksamhet under kriget fick han mottaga
många utländska utmärkelser. —
Gift 1) 1912—19 med skådespelerskan
Esther Gederfeldt-, 2) 1920—30 med
grevinnan Thorvi Posse. H. ö.
Lagrelius, släkt, härstammande
från torparen på Laggartorp under
Slagårda, Lillhärads skn, Västmanl.
län, Anders Ersson. Hans son Anders
(f. 1766, † 1809), komminister i
Hubbo, Västmanl. län, antog efter sin
födelseort Laggartorp släktnamnet
L. och blev farfar till bröderna
regementsläkaren vid Livreg:s
grenadjär-kår Carl Edvard L. (f. 1826, † 1881)
och handlanden Anders Elof L. (f.
1827, † 1889). Son till den sistnämnde
var teknikern, affärsmannen och
Axel Lagrelius.
mecenaten Axel L. (L. 1), vars son
är ingenjören Einar L. (L. 2).
1, Lagrelius, Axel, tekniker,
affärsman, mecenat, f. 16 juli 1863 i
Karlanda skn, Värml. län, † 9 nov.
1944 i Stockholm. Föräldrar:
handlanden Anders Elof L. och LaAira
Augusta Biesèrt. — Efter studier vid
Falu läroverk genomgick L.
Norrköpings tekn. skola och var extra
elev vid Tekn. högskolans fackavd.
för kemi 1888—90. Han anställdes
1883 vid Generalstabens litografiska
anstalts kemigrafiska avd-, blev 1888
föreståndare för denna avd. och 1894
tf. föreståndare för företaget i dess
helhet samt var 1S98—1933 dess chef.
L. var därjämte 1920—24 tf.
föreståndare för Riksbankens sedeltryckeri.
Vid bildandet 1908 av Sveriges
litograf iska tryckeriägares fören. (från
1916 Sveriges litografiska
tryckeriägares förb.) blev L. dess ordf.; lian
kvarstod till 1933 på denna post. Han
var verkst. dir. i Börtzell» tryckeriab.
1898—1933, i Jacob Bagges
sedeltryckeri 1919—33 och i Cederqvists
grafiska ab. 1920—33. Han spelade även
en framstående roll vid bildandet 1913
av ab. Sveriges litografiska tryckerier
(Esselte), i vars styr. han var v. ordf.
till sin död. Dessutom beklädde han
ordf.-posterna i flera andra
affärsföretag och var 1924—36 finsk
generalkonsul. — L:s förnämsta insats var
den framstående del han tog i
utvecklingen av Generalstabens litografiska
anstalt, som under hans ledning blev
ett betydande företag såväl tekniskt
som affärsmässigt. Genom sitt
intresse för vetenskaplig reproduktion
kom han tidigt i förbindelse med
åtskilliga naturvetenskapsmän, som
anlitade honom för att få kartor och
andra litografiska arbeten utförda.
Men han underlättade ej blott
tryckningen av dylika arbeten. Genom att
personligen ställa penningmedel till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
