Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Lagrelius, Axel - 2. Lagrelius, Einar - Lail, Lorri - Lalin, släkt - Lalin, Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lagrelius
440
Lalin
Einar Lagrelius,
förfogande lämnade han stöd åt flera
naturvetenskapliga expeditioner till
avlägsna länder, ss. de av A. G.
Nathorst ledda expeditionerna till
Spetsbergen 1898 och n.-ö. Grönland 1899,
O. Nordenskjölds sydpolarexpedition
1901—03 (L:s insatser vid
genomförandet av den senare äro hugfästa
genom namnet Cap Lagrelius) och J.
G. Anderssons forskningsfärder i Kina
från 1916. L. var skattmästare i bl. a.
Nationalmusei vänner, Kinakommittén
(vars grundare 1919 han var),
Egyptenkommittén och Sällskapet Idun. I
Sv. sällskapet för antropologi och
geografi var han en ledande kraft, bl. a.
skattmästare 1914—32, och han fick
dess Wahlbergmedalj i guld 1938. I
Fören. Armémusei vänner var han ordf.
från 1934. Han blev led. av Ivrigsvet.
akad. 1901, utnämndes till
hovintendent 1907 och till överintendent 1920,
erhöll av Uppsala univ. Gustav
Adolfsmedaljen 1927 och blev fil. hedersdr i
Uppsala s. å. Han åtföljde
kronprinsparet på dess resa i Kina 1926 och
erhöll därvid titulär
mandarinvärdighet. — L:s verksamhet inom
bildreproduktionen belyses i det på hans
60-årsdag 1923 honom tillägnade
arbetet "Bildreproduktionen i Sverige
från början av nittonde århundradet."
— L. utgav själv en del mindre
arbeten, "Om grafiska
reproduktionsmetoder" (i Tekn. tidskr. 1899),
"Årsberättelse af föredraganden i
kart-och kommunikationsväsende, statistik
och teknik" (i Krigsvet. akad:s
handl. 1907) samt publicerade tills,
med C. A. Ossbahr "Kongl.
Lifrustkammaren och dermed förenade
samlingar" (1—2, 1897—1901), tills, med
T. J. Petrelli "Narvatroféer i statens
trofésamling" (1907) och tills, med
S. Zetterstrand "Sverige i 32
kartblad" (1916). Han var 1922—33
utgivare av tidskr. Globen. — Gift
1892 med Alma Mathilda östergren.
— Litt.: E. Wästberg, "Svenska
herrar" (1934); biografi av H. W:son
Ahlmann i Ymer 1944. E. C—d.
2. Lagrelius, Einar, ingenjör, f.
21 maj 1895 i Stockholm. Son till
L. 1. — L. avlade studentex. i
Stockholm 1913 och avgångsex. från Tekn.
högskolan som mekanist 1919;
samtidigt (1916) studerade han vid
Handelshögskolan. Efter
reservofficers-ex. 1915 blev han fänrik i
Södermanlands reg:s reserv 1916 och löjtnant
1920. Han var sekr. för tekn. ärenden
vid ab. Sveriges litografiska
tryckerier (Esselte) 1919—22,
driftsingenjör vid ab. Hasse W. Tullberg 1922—
24 och vid Generalstabens litografiska
anstalt 1924. Sistn. år utnämndes han
till chef för Riksbankens sedeltryckeri.
Han har publicerat åtskilliga
uppsatser i grafiska ämnen, företagit
studieresor i flera europeiska länder och
är styr.-led. i ett antal bolag och
ideella sammanslutningar, bl. a.
Motormännens riksförb. sedan 1942 och
Personhistoriska samfundet sedan 1943,
samt är ordf. i De nordiska
motor-organisationernas permanenta
kommitté sedan 1946. —- Äran av att
Riksbankens sedeltryckeri numera står på
ett erkänt mycket högt plan
tillkommer i första hand L., som vid dess av
honom igångsatta och genomförda
omorganisation ej endast tillämpade
egna erfarenheter utan även anlitade
den förnämsta in- och utländska
expertisen på det grafiska området för
införande av tekniskt vetenskaplig
metodik och industriella arbetsformer
inom tryckeriet. — Gift 1935 med
Barbara Lagerborg. J. H. N.
Lail, Lawri (Lorri), opera- och
konsertsångerska (alt), f. 20 febr. 1904
i Oslo. Föräldrar: översten Allan Lyle
av irländsk härkomst och Catharina
Salicath av fransk härkomst. — L.
tillbragte sin skoltid utom i Norge även
i Schweiz, Frankrike och England,
varefter hon 1927 bosatte sig i Stock-
Lorri Lail,
liolm och 1935 blev sv. medborgare.
Hon har studerat sång i utlandet
samt i Stockholm bl. a. för Dagmar
Gustafsson och Aslaug Due-Möller
och debuterade 1935. Efter fortsatta
studier i Tyskland engagerades hon
1938 vid operan i Danzig, där hon
stannade två år och under tiden
gästspelade i Königsberg. Sitt genombrott
för Stockholmspubliken fick hon 1941,
när hon i Konsertfören. sjöng Brahms’
"Altrapsodi", varefter hon ofta
framträtt i större uppgifter, bl. a.
"Mat-teuspassionen". Hon hade en första
egen konsert 1943. Särskilt
minnesvärd är hennes medverkan i en
midnattskonsert i Nat. mus. juli 1943, då
hon sjöng tre förklassiska italienska
sånger, och i Konsertfören. 1944 i
Mahlers "Das Lied von der Erde".
Hon har i Göteborg sjungit bl. a.
altpartiet i Verdis "Requiem" och
gästspelat i Oslo, Helsingfors och
Köpenhamn. Bland hennes roller märkas
Ulrika i "Maskeradbalen", Hans i
"Hans och Greta" och Fru Ström i
"Muntra fruarna i Windsor". — L.
äger en sällsynt välskolad, fast och
bärig alt av en säregen klangskönhet,
och hennes föredrag präglas av
naturlighet i förening med säker förståelse
för olika stilars krav. — Ogift.
R. L—y.
Lalin, släkt, vars äldste kände
stamfar, kvrkolierden och
hovpredikanten Lars L. (f. 1670, † 1716),
härstammade från Lallarvet i Falun, där
hans far troligen var borgare. En son
till honom, bruksinspektören på
Finn-åker Samuel L. (f. 1705, † 1760), blev
far till musikern och
vitterhetsidka-ren Lars L. (se nedan) och
handlanden i Filipstad, bruksförvaltaren på
Bosjön Samuel L. (f. 1742, † 1796),
stamfar för släktens nu levande gren.
Lalin, Lars Samuel, sångare
(tenor), operatextförfattare, f. 1729,
† 15 dec. 1785 i Stockholm. Son till
bruksinspektören Samuel L. — L. var
tjänsteman i
Generaltullarrendesocie-teten och samtidigt en av de mest
aktiva personligheterna i sv. musik- ocli
teaterliv 1750—80, och när Gustav III
1771 stiftade Mus. akad., blev L. invald
som en av dess första led. s. å. Han blev
"kungl, kammarmusikus" 1762 och fick
1764 hovsekr:s titel. Åren 1773—83
verkade L. som sångmästare vid K.
teatern. — L:s största förtjänster
ligga i hans initiativ på konsertens
område och i utbredande av
värdefull musikalisk litteratur, som han
medförde från en längre utlandsresa,
företagen på officiellt uppdrag. På
de av honom föranstaltade
konserterna uppfördes bl. a. verk av Pergolesi
(passionsmusik), Hasse, Sarti,
Jom-melli och Sacchini. L. är förf. till en
opéra comique "Den Straffade Förmä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
