Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Larsson, Yngve - Larsson Bragnum, Carl-Otto - Larsson i By, Carl, författare, se Larsson, s. 473 - Lasse i Gatan, kaparredare, se Gathenhielm, Lars, bd 3 s. 19 - Lasse Lucidor, pseud. för Johansson, Lars, s. 89 - Lasse-Maja, stortjuv, se Molin, Lars - Lauræus, se även Lauréus, s. 493 - Lauræus, Gabriel - Laurel, Lars - Laruelius, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Larsson Bragnum
485
Laurelius
rotel, som då fick namnet
stadsbygg-nadsroteln. Till samma rotel höra
vidare Flyghamnsstyr. sedan 1929 samt
Civilförsvarsnämnden. L. avgick från
borgarrådsämbetet 1946. — Under L:s
borgarrådstid har Slussen ombyggts,
tunnelbanan under Södermalm byggts
och tunnelbanor på Norrmalm och
Kungsholmen beslutats och påbörjats,
varjämte Västerbron och
Tranebergs-bro samt det stora reningsverket i
Henriksdal tillkommit. För
tillkomsten av Bromma flygfält och
Skogs-krematoriet samt för utbyggnaden av
Skogskyrkogården har L. gjort en stor
personlig insats. Till den omfattande
reglering av stadsplanen för Nedre
Norrmalm, som beslöts 1945 av
Stockholms stadsfullmäktige, bidrog lian i
liög grad. På L:s initiativ har
därefter igångsatts ett utredningsarbete
på ny stadsplan för hela Stockholm.
Han har varit led. av flera kommunala
kommittéer, bl. a. av
stadsplanelag-stiftningskommittén 1916 samt av
bo-stadskommittén 1920 (ordf.). Han var
ldd. av kommunallånesakkunniga 1939
—42 och är led. av
socialutbildnings-sakkunniga sedan 1943 samt av
kommittén för kommunal samverkan
mellan Stockholm och dess
grannkommuner sedan 1944. Som expert på
inkorporeringsfrågor har L. utrett
åtskilliga sådana, senast rörande Spångas
inkorporering. — Socialdemokrat från
ungdomen framträdde L. under första
världskriget som "aktivist" och
pläderade för Sveriges uppslutning på
Tysklands sida i kriget mot
Ryssland. På grund därav uteslöts han
ludet socialdemokratiska partiet 1915.
— Som led. av stadsfullmäktige sedan
1935 har L. varit en av Folkpartiets
främsta repr. Han har, ehuru han ofta
väckt motsägelse på grund av sin stora
aktivitet, vunnit aktning och respekt
bland sina motståndare och mestadels
samarbetat väl med de kommunala
nämnderna. Hans förmåga att klart
och koncist föredraga en fråga, hans
sakligt radikala inställning ocli
vinnande personlighet ha bidragit därtill.
Han är led. av Andra K. sedan 1946.
— Under andra världskriget verkade
L. i tal och skrift för en stramare
sv. hållning gentemot tyska krav och
för en aktivare politik till hjälp för
Sveriges ockuperade grannländer. Han
är ordf. i den 1942 bildade Sv.-norska
fören. Under Sv.-norska frivilligförb:s
korta tillvaro våren 1945 stödde lian
detta på många sätt. Han är led. av
Dagens Nyheters styr. sedan 1940. —
L. har utgivit flera skrifter i
kommunala frågor, utom drsavh. bl. a.
"Kommunalförvaltningens organisation ocli
arbetssätt i svenska och utländska
städer" (1909) och
"Kommunalförvaltningen och statsuppsikten över
kommuner i Skandinavien ocli
England" (1919). — Gift 1904 med Elin
Bonnier. E. G.
Larsson Bragnum, Carl-Otto
Filip, läkare, f. 31 mars 1891 i
Trollhättan. Föräldrar: skogsförvaltaren
August Larsson och Amelie
Johansdotter. — L. avlade studentex. i Skara
1910, blev med. kand. 1913 i Lund
samt med lic. 1918 i Stockholm. —
Efter förordnanden i medicinsk kemi
1912—13, pediatrik 1915, medicin
s. å., kirurgi 1916 oeh åter medicin
1917—22 öppnade L. privatpraktik i
Stockholm 1923 och egen privatklinik
där 1925. Han liar författat ett antal
arbeten i biokemi, pediatrik,
internmedicin och socialmedicin. — Gift
1925 med Karin Brita Grönlund.
P. H. T.
Larsson i By, Carl, författare, se
Larsson; s. 473.
Lasse i Gatan, kaparredare, se
Gathenhielm, Lars, bd 3 s. 19.
Lasse Lucidor, pseiul. för
Johansson, Lars, s. 89.
Lasse-Maja, stortjuv, se Molin,
Lars.
Lauræus, se även Lauréus, s. 493.
Lauræus, Gabriel, präst, f. 18
april 1677 i Åbo, † 10 aug. 1753
därstädes. Föräldrar: konsistorienotarien
Gabriel Olai L. och Catharina
Raja-lenia. — L., som studerade under
ekonomiska svårigheter, blev student i
Åbo 1696. Han utnämndes 1702 till
bataljonspredikant och 1704 till
reg.-pastor vid Björneborgs reg. ocli
förblev fältpräst i två årtionden. Han
kom 1708 med Lewenhaupts armé till
Ryssland oeh blev tillfångatagen av
ryssarna under en mindre operation
hösten 1709. L. fördes till Tobolsk
1712 ocli blev där inspektor för den
berömda sv. skolan, vilken var starkt
pietistiskt präglad; bl. a. brevväxlade
L. med Hermann Francke i Halle.
Återkommen till Sverige utnämndes
L. 1724 till kyrkoherde i Loimijoki
och blev trots sin pietistiska
uppfattning en betrodd lantpräst. Han var
riksdagsman 1731 och 1746—47. Sistn.
år blev han led. av Vet. akad. ocli
liar i dess handl. gett prov på
praktiska intressen i tidens stil; en
uppsats, "Underrättelse om Iskällare . .."
(1747), bygger på erfarenheter från
fångenskapsåren. År 1749 blev L., mer
än sjuttioårig, förste teol. prof. och
domprost i Åbo. L:s enda teologiska
skrift, en synodalavh. "De bonis
operi-bus" (1739), har betecknats som klar
i tankegången ocli till syftningen
klokt förmedlande mellan olika
tidsströmningar. Hela hans gestalt, med
dess förening av skilda tidsdrag, är
för övrigt belysande för liur nära
karolinsk tid och frihetstid i mycket
hörde samman. L. utgav 1747 ett bd
Olof Laurelius. Målning (detalj) av okänd
konstnär. (Storkyrkoförsamlingen,
Stockholm).
andliga sånger i finsk övers. — Gift
1707 med Catharina Fontin. — Litt.:
"’Åminnelsetal" i Vet, akad. av C. F.
Mennander (1755); C. F. von Wreech,
"Walirhaffte und umständliche
Historie Von denen Schwedischen
Ge-fangenen in Russland und Siberien . . ."
(1728); II. Råbergh, "Teologins
historia vid Åbo universitet" (2, 1901).
K.-G. H—d.
Laurel, Lars, universitetslärare,
f. 25 maj 1705 i Stockholm, † 20 okt.
1793 i Lund. Föräldrar:
landskamre-raren Johan L. ocli Antia Balk. — L.
blev 1721 student i Lund, där lian
sedan fortsatte sin akademiska bana.
År 1733 blev lian v. bibliotekarie, och
1736 promoverades han till magister.
Åren 1747—82 var han prof. i
teoretisk filosofi. Han blev 1747 led. av
Vet. akad. — L. har gjort sig känd
genom några skrifter i språkliga
ämnen med underlig språkform ocli än
underligare idéer. Dels röra de
stavningsfrågor, t, ex. "Foerslag till
suenske skrivlagen" (1748), dels ge de
uttryck åt rudbeckianska tankar om
Norden som bildningens urhem, t. ex.
"Nordens huvuddocument. äller
runa-alphabetets hemlighet" (1768). — Gift
1752 med Aletha Katarina Swndborg.
— Litt,: H. Hernlund, "Vet. akad. ocli
L. L:s rättskrifningsförslag" (1888).
G. Sj—n.
Laurelius, Olof, biskop, teologisk
författare, f. 10 aug. 1585 i Lyrestads
skn, Skarab. län, † 6 april 1670 i
Västerås. Föräldrar: bonden Lars
Svensson och Ingeborg
Ambjörnsdot-ter. —• L. blev student i Uppsala 1609
och studerade 1614—18 vid tyska
univ., främst Giessen. Promoverad till
magister i Rostock 1617 utnämndes L.
till prof. i logik vid Uppsala univ. 1621
och till teol. prof. 1625. År 1640 blev
ban pastor primarius i Stockholm ocli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
