Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laruelius, Olof - Laurell, Fredrik, botanist, se nedan - Laurell, Hugo, läkare, se s. 487 - Laurell, Karl, elektrotekniker, se nedan - Laurell, släkt - Laurell, Pelle - 1. Laurell, Fredrik - 2. Laurell, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Laurell
486
Laurell
Pelle Laurell.
s. å. teol. dr. Han utnämndes till
biskop i Västerås stift 1647. — Redan
som pastor primarius i Stockholm
verkade L. med iver för en ökad
kristendomskunskap och föreskrev i en 1642
utarbetad "ordinantia pro ministerio
Stockholmensi" regelbunden prövning
av alla församlingsmedlemmars
kristendomskunskap, för vilket syfte ett
register upprättades. Som stiftschef
var L. mycket skicklig och nitisk. Han
utgav bl. a. en katekes, "Catechismus
Lutheri, medh en kort förklarning"
(1649; flera uppl.). L., som deltog i
liksdagarna från 1635, redigerade vid
1647 års riksdag det förslag till
prästerliga privilegier, som stadfästes 1650
och 1655. Såväl på eget initiativ som
i egenskap av led. av
kyrkolagskommissionen gjorde L. betydelsefulla
förarbeten till 1686 års kyrkolag och
utarbetade en rad utkast. Dessa utgjorde
en viktig grundval för prästeståndets
förslag till kyrkolag 1682. Den av L.
och kyrkoledningen förfäktade
principen om kyrkans självständighet
kunde dock ej genomföras mot
envålds-konungens motstånd. L., som tillhörde
sin tids främsta kyrkomän, var starkt
ortodox och bekämpade ivrigt
syn-kretismen. Under sin prof.-tid skrev
han en dogmatisk skrift "Syntagma
Tlieologicum" (1641). — Gift 1622
med Margareta Kenicia. O. H.
Laurell, Fredrik, botanist, se
nedan.
Laurell, Hugo, läkare, se s. 487.
Laurell, Karl, elektrotekniker, se
nedan.
Laurell, värmlandssläkt, vars
äldste kände stamfar var kyrkoherden i
österplaiia, Skarab. län, Laurentius
(Lars) L. (f. 1666, † 1741), farfar till
godsägaren i Stavnäs, Värml. län,
Lars L. (f. 1738, † 1808). Dennes
söner, kommissionslantmätaren Carl L.
(f. 1765, † 1840) och kaptenen Brynte
Anders L. ff. 1772, † 1S44), blevo
stamfäder för släktens nu levande två
grenar. Till den äldre av dessa hörde
Carl L:s son, kvrkoherden Emanuel
L. (f. 1801, † 1877), som blev far till
väg- och vattenbyggaren Per L. (se
nedan). En dotter till denne är f. d.
sekr. och kassaförvaltaren i
Fredrika-Bremer-förb :s stipendieinstitution
Signe L. (f. 1873). Till den yngre
släktgrenen hörde Brynte Anders L:s
sonson översten och kommendanten i
Stockholm Axel Gustaf L. (f. 1839,
† 1927). Brorson till denne är verkst.
dir. för Bergvik och Ala nva ab.
Anders L. (f. 1S7S). — Litt.: E. Laurell,
"Släkten L.".
Laurell, Per (Pelle) Lorentz,
väg-och vattenbyggare, f. 8 nov. 1837 i
Västra Ämterviks skn, Värmland, †
6 mars 1906 i Stockholm. Föräldrar:
kyrkoherden Emanuel L. ocli Hilda
Vigelius. — L. avlade studentex. i
Uppsala 1858 och avgångsex. från Högre
artilleriläroverket å Marieberg 1861.
År 1864blev L. löjtnant i Väg- ocli
vattenbyggnadskåren, där han avancerade
till överstelöjtnant 1902. Redan 1856
blev han elev vid statens
järnvägsbyggnader och var nivellör där de följ.
åren. Han var 1864—65
stationsingenjör vid Landskrona—Eslövs
järnvägsbyggnad. Mellan Silensjöarna
byggde lian 1867—68 en kanal, och
1870—73 ledde lian anläggandet av
en pappersmassefabrik vid Långed
och ett pappersbruk vid Munkedal.
Åren 1S76—79 var lian överingenjör
vid byggandet av Dalslands järnvägar
samt’lS77—80 arbetschef och 1881—S8
överingenjör vid sänkningen av
Hjälmaren och Kvismaren. Samtidigt
därmed genomförde lian åtskilliga
kana-liserings- ocli upprensningsarbeten
av-farleder vid Luleå, Piteå, Sundsvall,
i Bohuslän och Mälaren. Efter 188S
arbetade L. som konsulterande
ingenjör, främst i vattenbyggnadsfrågor.
På Väg- ocli vattenbyggnadsstyr :s
förordnande uppgjorde lian en mängd
förslag till hamnutvidgningar,
kanaler, båtleder, broar ocli sjösänkningar,
ävenså förslag till ny och förbättrad
farled mellan Vänern och Kattegatt
samt till reglering av Vänerns avlopp
och fördjupning av Vänerns hamnar.
Även i Finland genomförde han ett
antal kanal-, damm-, tunnel- och
vattenverksbyggnader. — L. var bl. a.
disponent vid Munkedals pappersbruk
1873—77. led. av styr. för Mora—
Vänerns järnväg 1888, verkst. dir. vid
Kor ra Södermanlands järnväg 1892—
95 och distriktsingenjör i östra
väg-och vattenbyggnadsdistriktet 1893—
94. L. var känd som en av Väg- och
vattenbyggnadskårens skickligaste,
mest energiska och ansedda medl. —
Gift 1872 med Sara Gustafva Sofia
Hemgren. J. E. B.
Fredrik Laurell.
1. Laurell, Fr edr i k, botanist, f.
2S aug. 1845 i Mjöbäcks skn, Älvsb.
län, † 17 juni 1905 i Uppsala.
Föräldrar: kontraktsprosten Johan Larsson
och Anna Aurelius. — Efter
mogenhetsex. i Göteborg 1867 studerade L.
vid Lunds univ., där lian blev fil.
kand. 1874 och fil. dr s. å. Han var
lärare vid skolor i Lund 1874—76 ocli
blev sistn. år adjunkt i svenska,
geografi och naturkunnighet vid Uppsala
folkskollärarseminarium samt 1899
även lärare i teoretisk
trädgårdsskötsel där. Samtidigt var han
folkskolinspektör i Uppsala från 1879. —
L. intresserade sig livligt för
trädgårdsodling och var energiskt
verksam för att fä skolträdgårdar mera
allmänt anlagda inom sitt distrikt.
För detta syfte utgav lian bl. a.
"Normalritningar till folkskole-trädgårdar
jämte beskrifning" (1890, tills, med
J. A. Strandberg) ocli "Våra
skolträdgårdar" (Tidskr. för folkundervisning
1902). Därjämte publicerade ban
pedagogiska och rent botaniska skrifter
samt studerade ingående de sv.
växtnamnen i avsikt att åstadkomma
enhetlighet och reda bland dem. Då han
i riksspråket sökte införa en del
provinsiella benämningar, mötte lian
emellertid motstånd från bl. a. A. G.
Nathorst. L:s viktigaste arbeten på
detta område äro "Förteckning öfver
viktigare i Sverige på fritt land
odlade träd och buskar med svenska
namn" (1891) och "Svenska växtnamn
och binär nomenklatur" (1904). —
Gift 1882 med Sofie Louise Rudelius.
S. L.
2. Laurell, Karl Johan,
elektrotekniker, f. 5 juni 1883 i Uppsala.
Son till L. 1. —- L. avlade
mogenhetsex. i Uppsala 1902 ocli
utexaminerades från Tekn. högskolan 1905. Han
var assistent i elektroteknik
därstädes 1905—07 och ritare vid företag i
Förenta staterna 1907—08. Sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
