Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Leche, Wilhelm - 3. Leche-Löfgren, Mia - 4. Leche, Gunnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Leche
502
Leche
Mia Leche-Löf gren.
högskola och var 18S4—191S prof.
där i detta ämne. — L. publicerade
först ett par smärre systematiska
arbeten men specialiserade sig snart pà
jämförande anatomi, främst
däggdjurens, som lian studerade bl. a. hos
Gegenbaur i Heidelberg 1877. Det
problem, som särskilt intresserade L.,
var däggdjurens fylogeni, vilken han
sökte klarlägga på grundval av
jämförande anatomi, embryologi och
pa-leozoologi. De flesta av hans skrifter
äro specialavh. rörande jämförande
anatomiska problem; däremot hade
lian mindre sinne för beskrivande
zoologi. L:s viktigaste arbete är det
omfångsrika verket "Zur
Entwick-lungsgescliichte des Zalinsystems der
Säugetiere" (1—2, 1894—1907), vari
ban utförligt behandlar
däggdjurständernas homologi, fylogeni och
betydelse. I Bronns samlingsverk
"Klassen und Ordnungen des Thierreichs"
skrev L. de häften, som behandla
däggdjuren (27—50, 1884—97). På
äldre dagar skrev han en del mera
sammanfattande arbeten, av vilka
det sista, "Morphologisclie
Formen-reihen bei den Säugetieren", utkom
1921. — L. var en av
utvecklingslärans främsta målsmän i vårt land
kring sekelskiftet. Han var
övertygad ej blott darwinist, utan även
lamarckist, d. v. s. anhängare av läran
om förvärvade egenskapers
ärftlighet, vilken lian även sökt bevisa i
"Ein Fall von Vererbung erworbener
Eigenschaften" (1902). Däremot stod
han främmande för modern
ärftlighetsforskning, vilket avspeglas i lians
populära produktion. Hans
förnämsta populära arbeten äro "Några blad
ur organismernas
utvecklingshistoria" (1901), "Några nyare
strömningar inom descendensläran" (1902)
och det berömda verket "Människan,
hennes uppkomst och utveckling"
(1909; 3:e uppl. 1915). I betydande
omfattning verkade han även som
populärföreläsare. — L. hade stora
kulturella intressen och var bl. a. en
av stiftarna av Samfundet S:t Erilc
1901 samt ordf. i styr. för Stockholms
arbetareinst. 1897—1922 och i Sv.
sällskapet för rashygien 1910—21. I
politiska frågor uttalade lian sig
gärna och liade utpräglat radikal
åskådning. — L. var led. av flera in- och
utländska lärda samfund, bl. a. av
Vet. akad. från 1921. — Gift 1S77
med Wilhelmina (Minehen) Dorothea
Fredrika Louise Säger. — Litt.:
biografi av E. Stensiö i Vet, akad:s
årsbok 1928. T. F.
3. Leche-Löfgren, Ebba Maria
(Mia) Lovisa, skriftställarinna,
pacifist, f. 10 okt. 1878 i Lund. Dotter till
L. 2. — L. växte upp i ett frisinnat
hem. Delvis inspirerad av Ellen Key,
vars elev i Whitlockska skolan L. var,
började lion tidigt arbeta för
fredssaken. Hon deltog i Ilaag 1915 i
bildandet av Internat, kvinnoförb. för
fred ocli frihet (IKFF) och liar sedan
dess verkat inom dettas sv. sektion
som led. av centralstyr. (v. ordf. 1946),
ordf. i göteborgskretsen sedan 1944
samt ss. föredragshållare. På uppdrag
av Fordkommittén reste L. 1916 till
London för att intressera
stormakterna för en neutral fredskonferens.
S. å. var hon ss. repr. för IKFF med
om att i Sverige starta
Hjälpkom-mittén för krigsfångar i Sibirien. År
1933, då flyktinghjälpen på grund
av nazismens genombrott i Tyskland
började dominera fredsarbetet,
deltog L. i bildandet av Insamlingen för
landsflyktiga intellektuella; lion var
dess v. ordf. 1933—40. En
väsentlig del av L:s fredsarbete utgöra
hennes artiklar ocli föredrag mot
antisemitismen. Under intryck bl. a. av
palestinaoroligheterna medverkade L.
1947 till ett av IKFF:s sektioner
upptaget förslag om hemställan till
länder, där arbetsmarknaden tillåter en
invandring, att ge inresetillstånd för
de efter nazistterrorn överlevande
judarna, varvid en uppdelning på
staterna efter deras förmåga att
assimilera immigranterna skulle ske. — L.,
vars starka idealism balanseras av en
objektiv världssyn och en charmfullt
skeptisk människouppfattning,
hävdar i motsats till de s. k.
radikalpacifisterna en förnuftsbetonad,
psykolo-logiskt och humanitärt verkande
fredsaktivism med sikte på en av en
internationell rättsordning
kontrollerad successiv avrustning. — L. deltog
1914 i bildandet av Frisinnade
kvinnor samt har alltifrån ungdomen i
vidsynt liberal anda medarbetat i
pressen i litterära och
samhällsaktu-ella frågor. Hon är sedan 1937
krönikör i tidn. Idun och liar efter in-
flyttning 1940 till Göteborg, där lion
tillhörde Segerstedtkretsen, framträtt
i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidn.
ss. litteratur- och filmrecensent. — L.
har bl. a. skrifter utgivit biografin
"Ellen Key, hennes liv och verk"
(1930) samt för ungdom "Kristina
Nilsson" (1944). Av memoarerna.
"Våra föräldrars värld" (1934), "Så
var det då" (1941) och "Hård tid"
(1946), ha de förra formats ss.
biografier över L. 2, resp. maken Eliel
Löfgren (bd 5), medan den sistnämnda
delvis är en uppgörelse med
1930-talets rigorösa sv. flyktingpolitik.
—-Gift 1) 1900—08 med kamreraren
Fredrik von Friesen; 2) 1909 med
politikern advokat Eliel Löfgren. E. Bm.
4. Leche, Gunnar, arkitekt, f.
12 maj 1891 i Stockholm. Bror till L.
3. —- Efter studentex. i Stockholm
1910 genomgick L. 1911—15 Tekn.
högskolan och studerade därefter vid
Konstakad. till 1919. Åren 1918—19
var han anställd vid Byggnadsstyr :s
stadsplanebyrå och 1919 vid
byggnadsnämnden i Stockholm. Sedan 1920
är han stadsarkitekt i Uppsala och
liar bredvid denna befattning
tjänstgjort som tf. stadsarkitekt i
Enköping (1922—25) och som arkitekt i
Byggnadsstyr. (sedan 1922). — L.
har företagit omfattande studieresor
till Italien, Frankrike (1922),
Förenta staterna (1925), Turkiet,
Grekland (1926) och Sovjetunionen (1929
och 1934). — I egenskap av
stadsarkitekt har L. utfört ritningar till
ett stort antal offentliga byggnader i
Uppsala ss. Vaksalaskolan (1925),
läroverkets tillbyggnad (1929),
ålderdomshem (1934), tullhus (1936),
stadsbibl, och simhall (1940) samt
Kommunala mellanskolan (1945).
Byggnaderna, som utmärkas av
gedigenhet. och funktionell konsekvens,
anpassa sig trots sin moderna
hållning väl till den äldre bebyggelsen.
L. var arkitekt för Enköpingsut-
Gunnar Leche.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
