Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Leche, Gunnar - 5. Leche, Ernst - Ledin, Albert - Lee, Charles - Leesen, Jakob von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Leche
503
von Leesen
ställningen 1935. Han har vidare
utfört badhus och idrottsanläggningar
i Enköping, Nyköping, Köping,
Hallstahammar och Stockholm samt
biografer, förenings-, affärs- och
bostadshus, bl. a, ett större kollektivt
bostadsområde i Gävle 1945. L. handhar
även stadsplanearbetet för Uppsala.
Han är led. av ett antal kommunala
kommittéer i Uppsala samt av styr.
för Fören. Sveriges stadsarkitekter,
där lian var sekr. 1924—36 och är v.
ordf. sedan 1936, ocli är led. av styr. för
Sv. kommunaltekn. fören. sedan 1927.
L. har publicerat artiklar i facktidskr.
rörande "elastiska" lägenheter,
byggnadslagstiftning och
stadsplanefrågor. — Gift 1919 med Ilelione Angela
Etienne Malmberg. M. L—n.
5. Leche, Ernst Henrik, jurist,
ämbetsman, f. 23 juli 1897 i
Karlskrona. Föräldrar:
kommendörkaptenen av första graden Carl Henrik
Albert L. och Elisabet Brita Ernestine
(Bibbi) Swanlund. Syssling till L. 3 ocli
L. 4. — L. avlade studentex. i
Stockholm 1915 och blev jur. kand. vid
Stockholms högskola 1920. Han tog
reservofficersex. 1917 och har sedan
dess varit reservofficer, först vid
Posi-tionsartillerireg., därefter vid
Norrbottens artillerikår, i vars reserv lian
sedan 1940 är kapten. Efter
tingsmeri-tering gick L. i tjänst hos Svea
hovrätt, där han efter fiskalsförordnanden
och ad junktion var assessor 1929—36.
lian innehade hovrättsrådsämbete i
Hovrätten för övre Norrland 1936—
39. Den aktiva hovrättstjänsten
lämnade L. 1932 och var därefter till 1939
verksam i Justitiedep., först som
sakkunnig, från 1935 som byråchef för
lagärenden (chef för processrättsbyrån).
Sedan 1939 är L. häradshövding i
Nedansiljans domsaga och bosatt i
Leksand. Han har haft ett flertal
sakkunniguppdrag; bl. a. tillhörde ban
1934 års kommitté för omorganisation
av landsfogdetjänsterna och 1935 års
kommitté för omorganisation av
lands-och stadsfiskalsbefattningarna samt
fick fullfölja detta uppdrag som led.
av 1937 års lands- och
stadsfiskals-utredning. Han var 1936—37 led. av
en kommitté för vissa
organisationsfrågor inom domsagoförvaltningen och
tjänstgjorde 1938—39 som juridiskt
biträde hos arméchefen. Han tillhör
sedan 1946 processnämnden. I sin
verksamhet som domare har L. visat
ett levande intresse för en förbättrad
rättegångsordning och ställt sig i
främsta ledet bland dem, som sökt att
praktiskt förverkliga de bärande
idéerna i 1942 års processreform. Han
utgav 1944 tills, med V. Hagelberg
skriften "Förhör i brottmål". — Gift 1929
med Lily Keyser Jordan från Norge.
Spr.
Ernst Leche.
Ledin, Carl Albert,
idrottsledare, chef för ab. Tipstjänst, f. 10 maj
1894 i Säbrå skn, Ångermanland.
Föräldrar: stenhuggaren Hans August
L. och Marta Brita Sjölander. — L.,
som arbetat som springpojke,
kontorist, praktikant i jordbruks- och
skogsarbete, bokhållare och journalist,
intresserade sig tidigt för
idrottsrörelsen, först i sin hemstad Härnösand,
sedan i Gävle, dit han flyttade 1912.
Han var 1921—35 ordf. i Gästriklands
fotbollförb. och är sedan 1927 led. av
styr. för Sv. fotbollförb. samt sedan
1944 medl. av Riksidrottsförb:s
överstyr. och v. ordf. i dess
idrottsplatskommitté. Sedan 1935 är han verkst,
dir. i ab. Tipstjänst. — L. tillhörde
stadsfullmäktige i Gävle 1920—35 och
är nämndeman i Stockholm sedan 1948.
— Gift 1919 med Olivia Katarina
(Karin) Klang. K. E. L.
Lee, Charles, tidigare Lindqvist,
Carl August, sektstiftare, f. 4 aug.
1840 i Husby-Sjutolfts skn, Uppsala
län, † 15 juni 1926 i Chicago.
Föräldrar: sockensmeden Johan Gustaf
Lindqvist och Sara Johanna
Anders-dotter Gelin. —- Omkr. tiden för L:s
födelse gav sig hans far till sjöss, och
L. växte upp i fattigdom. Hans
skolgång försummades; sitt tidigt väckta
religiösa behov sökte han
tillfredsställa först bland fritänkare i
Stockholm och sedan hos baptister i
hembygden, då lian blott tyckte sig möta
hyckleri och dubbelmoral lios
statskyrkans representanter. Han fann
emellertid ingen andlig kontakt. Vid
tjugu års ålder började han själv
predika. — Besviken över motgångar i
hemlandet reste L. 1861 till Förenta
staterna och deltog i inbördeskriget
till dess slut 1865. Med erfarenheter
som militär sjukvårdare bedrev han
medicinska studier i Philadelphia och
blev graduerad, varefter han började
läkarpraktik. Hans upplevelser under
spiritistiska seanser resulterade i en
andlig kris, som närmade honom till
adventisterna, men efter en kortare
vistelse i deras högkvarter Battle
Creek grundade han en egen religiös
riktning, Efraims söner eller
budbärare. Efter några års verksamhet i
Cambridge, Minnesota, flyttade L.
18S0 till San Francisco och fann där
en tacksam jordmån för sin
förkunnelse bland de många arbetslösa.
Under tre fleråriga vistelser i Sverige
fick L. på sina föredragsturnéer utstå
häftiga angrepp, ofta med rättsligt
efterspel, särskilt från de frireligiösa,
vilkas väckelseverk han på sina håll,
främst i Östergötland, lyckades
förkväva. L:s arbetsfält omfattade dock
huvudsakligen de av skandinaver
bebodda delarna av Förenta staterna,
där han med Chicago som centrum till
sin död var intensivt sysselsatt med
att vidmakthålla rörelsen. Han utgav
bl. a. halvmånadstidn. Stjernan och
Spiran. — L:s lära, vilken
karakteriserats som "ett förvridet
vetenskapligt system snarare än religion" (Tor
Andree), är starkt eklektisk och kan
betecknas som ett försök att till en
logisk enhet sammansmälta L:s egna
religiösa och sociala erfarenheter med
1880-talets tro på förnuftets och
vetenskapens seger; under inflytande av
adventismens apokalyptiska visioner
tänkte han sig en kommande social
omvälvning, ledande till ett jordiskt
framtidsrike, där Efraims stam, d. v. s.
arbetarklassen, skulle härska.
Kristendomens treenighetslära och
uppstån-delsetro förkastade han. Någon
vetenskapsman var L. inte. I sitt
huvudarbete, "Guds dubbla plan" (1882),
driver han sina teser genom att med
självsvåldig fantasi lägga bibelcitaten
till rätta för sig. Han ansåg
skandinaverna vara Guds egendomsfolk;
Efraims stam var ett begrepp med
både socialt och patriotiskt innehåll.
—• Med en betecknande blandning av
fantasi och verklighetstrohet har L.
givit glimtar av sin levnad och
åskådning i självbiografien "Den vandrande
dagboken eller Carlos och Lulos
äfventyrliga resa" (1903; 3:e uppl. 1909).
— Gift 1874 med sv.-födda Julia L.
(flicknamnet okänt). G. W.
Leesen, Jakob von,
industriidkare, f. 15 april 1802 i Hamburg,
† 25 sept. 1S76 på Krusenhov i
Kvil-linge skn, östergötl. län. Föräldrar:
handelsmannen Detlof von L. och
Rosina Elisabeth Reder. —- Efter
skolstudier i födelsestaden gick L. till
sjöss ocli företog vidsträckta färder.
Trött på sjömanslivet tog han 1820
anställning vid ett sockerbruk. Han
begav sig 1S26 till Sverige och blev
verkmästare vid Gieseckes
sockerfabrik i Stockholm. Tre år senare slog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
