Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Leffler, Edvin - 9. Leffler, Janne - 10. Leffler, Hakon - Lefrén, Johan Peter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Leffler
156
Leffler
Edvin Leffler.
tilfabrikantfören. sedan 1933 samt
styr.-led. i Bomullsväfveriernas fören.
och Sv. bomullsfabrikantfören. sedan
1925. Han tillhör vidare styr. för
Ryd-boliolms ab. sedan 1921, ab. Sv.
handelsbanken sedan 1929 och är sedan
1945 ordf. i Västergötlands oeh Norra
Hallands handelskammare efter att
1931—44 ha varit ordf. i dess
arbetsutskott. — L. har tagit livlig del i
det kommunala livet i Kinna och bl. a.
under skilda perioder varit ordf. i
olika kommunala styr. Åren 1918—
42 tillhörde L. Älvsb. läns landsting
och 1931—42 dess
förvaltningsutskott. Han var som högerrepr. led. av
Andra K. 1921—24, 1927—36 och
1938—40 samt av Företa K. 1937 och
var bl. a, v. ordf. i bankoutskottet
1933—36, tillhörde riksdagens
500-årskommitté 1934—35 samt
riksdagshuskommittén 1936. Som riksdagsman
intresserade han sig främst för
ekonomiska och näringspolitiska frågor. —
Gift 1909 med Disa Erikson. T. G. W.
9. Leffler, Johan (Janne) Karl
Fridolf, läkare, f. 9 juli 1882 i
Göteborg. Föräldrar: grosshandlaren Ernst
Christian L. och Emelie Cecilia
Dymling. Brorson till L. 2. — L. avlade
mogenhetsex. i Göteborg 1900, blev
med. kand. i Uppsala 1905 och med.
lic. i Stockholm 1913. Efter
förordnanden i patologi oeh oftalmiatrik
var lian underläkare vid Söderby
sjukhus 1914—16, underläkare vid S:t
Eriks östra sjukhus 1917 och bitr.
överläkare vid Söderby sjukhus 1917
—31, där lian 1932—47 var överläkare.
Ilan har skrivit ett tiotal uppsatser
om lungtuberkulos. — Gift 1921 med
Gertrud Brenner. P. H. T.
10. Leffler, Hakon, ingenjör,
industriman, f. 11 mars 1887 i
Göteborg. Föräldrar: grosshandlaren Carl
Leopold Nicolaus L. oeh Johanna
(Hanna) Delbanco. Syssling till L. 7
och L. 8. — L. avlade mogenhetsex. i
Göteborg 1905 och genomgick
därefter Tekn. högskolans fackavd. för
elektroteknik, varifrån han
utexaminerades 190S. L. studerade sedan vid
Uppsala univ., där han 1910 avlade
fil. kand.-ex. Ären 1912—15 var han
anställd i firma M. E. Delbanco, och
1916 utsågs han till verkst. dir. i Sv.
oljeslageri ab. År 1929 knöts L. till
Gamlestadens fabrikers ab. i
Göteborg som v. verkst. dir.; sedan 1935
är lian verkst. dir. och styr.-led. där.
L:s kapacitet har tagits i anspråk på
olika håll inom näringslivet och
samhället. Åren 1921—22 och 1924—26
var han stadsfullmäktig i Göteborg.
Han är led. av styr. för Skandinaviska
banken ab., Göteborgs sparbank,
Sveriges industriförb., Textilrådet,
Sveriges textilindustriförb.,
Sjöförsäkrings ab. Gauthiod, Boxholms ab., Sv.
sockerfabriks ab. m. fi. bolag. Åren
1922—27 var han styr.-ordf. i
Göteborgs spårvägar. — Gift 1913 med
Märta Caroline von Bahr. J. E. B.
Hakon Leffler.
Lefrén, JohanPeter,
arméofficer, pedagog, politiker, f. 17 febr. 1784
i Åbo, † 9 jan. 1862 i Stockholm.
Föräldrar: teol. professorn i Åbo Lars
Olofsson L. och Johanna Sofia
Leijonancker. — L. utexaminerades 1802
vid aderton års ålder från
Krigs-akad. på Karlberg, utnämndes s. å.
till fänrik vid dåv. Livreg:s värvade
infanteribataljon (sedermera Göta
livgarde) ocli blev 1806 löjtnant vid
af Tibells Fältmätningskår samt
stabskapten där 180S. Följ. år
beordrades L. att tjänstgöra som
fältmät-ningsofficer i generalmajoren von
Döbelns stab vid Norra arméns sv.
fördelning och bevistade därvid fälttågen
mot norrmännen i Jämtland och mot
ryssarna vid Ume älv. År 1810 var
han sysselsatt med kartläggningar i
Västerbotten, tjänstgjorde 1810—12
som adjutant vid Krigskollegii inten-
Johan Peter Lefrén. Målning (detalj) av
Amalia Lindegren 1860 (Gripsholm).
dentsdep. oeh 1811—12 som
stabs-adjutant hos generalen H. H. von
Essen och blev 1812 major i
Ingenjörkåren. Vid Västra arméns
sammandragning mot. Norge våren 1S13 var
L. befälhavare för
Fältmätningsbrigaden och blev dessutom överadjutant
för yttre ärenden. En av honom
uppgjord, detaljerad plan för Andra
armékårens inbrytning i Norge, även
innehållande uppgifter om Norges
topografi och krigsväsende, vann
kronprinsens gillande och lades till
grund för operationerna. Vid
fram-ryekningen över de obanade trakterna
på andra sidan norska gränsen
vägledde L. de främsta kolonnerna av
denna armékår och utmärkte sig bl. a,
i striderna vid Tistedalen, där han
ledde en brigads övergång över älven.
För sina förtjänster utnämndes han
1814 till överstelöjtnant. År 1812
hade L. blivit lärare i taktik och
strategi vid de föreg, år sammanslagna
Fortifikations- och
Fältmätnings-kårernas läroverk ocli utsågs
samtidigt att närmast under chefen utöva
inspektionen över detsamma. Hans
"Föreläsningar i Krigsvetenskapen"
utkommo 1S17—18 och liade länge
anseende som ett standardverk inom
militärlitteraturen. — L., som 1818
författat en avh. om Sveriges
försvarsväsen, utsågs följ. år till sekr. i den
defensionskommitté, som på grundval
av den s. k. centralförsvarsprincipen
skulle uppgöra förslag till de
fästningar, som skulle anläggas i det inre
av landet. År 1821 utnämndes L.
till överste i armén. Han blev s. å. tf.
guvernör och 1824 guvernör vid
Krigsakad. på Karlberg och fick
samtidigt i uppdrag att genomföra vissa
reformer där. L., som innehade denna
befattning till 1839, omorganiserade
helt akad:s undervisning oeh införde
s. k. fria flyttningar enligt principen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
