Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lefrén, Johan Peter - Lehman, se även Leman, s. 523 - Lehman, August - Lehmann, Carl Peter - 1. Lehmann, Edvard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lehman
509
Lehmann
att begåvade och arbetsamma elever
borde få flytta snabbare än de, som
voro trögare i sina studier. Sina
pedagogiska åsikter framlade lian i en
berättelse över Krigsakad. 1824, som
väckte stort uppseende. I dec. 1825
kallades han till led. av den stora
upp-forstringskommitté, som
sammanträtt under kronprinsens ledning, och
där framhöll han vikten av
folkundervisningens förbättrande och verkade
för humanare undervisningsmetoder,
de levande språkens företräde före de
klassiska, växelundervisning och fri
flyttning, gymnastik i alla skolor
m. m. L. lyckades vinna kommittén
för nyupprättandet av en normalskola
för prövning av de nya
undervisningsmetoderna. År 1827 blev lian led. och
senare ordf. i styr. för denna
försöksanstalt, Nya elementarskolan i
Stockholm, som började sin verksamhet
182S. -— L. stod kungahuset nära och
utövade stort inflytande på kronprins
Oscar, först som dennes lärare i
militära ämnen ocli därefter från 182S
som chef för hans stab. Han
användes flitigt i ett flertal
försvarskom-mittéer, utnämndes 1830 till
generalmajor ocli 1839 till chef för
Ingenjörkåren. Han blev därjämte tf. president
i Krigskollegium 1844 oeh tjänstgjorde
1S47—56 som generalbefälhavare i
Fjärde militärdistriktet. År 1848
erhöll lian befälet över den
armékår, som efter det dansk-tyska krigets
utbrott sammandrogs i Skåne. Under
marsoroligheterna 1848 förde han
befälet i Stockholm ocli var 1852—57
överkommendant för Stockholms
garnison. — L., som vid Karl Johans
kröning 1818 upphöjts i adligt stånd,
bevistade tio riksdagar 1823—60 ocli
gjorde sig därvid känd som en av
Riddarhusets främsta talare och
debattörer. I representationsfrågan var
lian, enligt ett av honom vid 1834 års
riksdag framfört förslag, anhängare
av ett tvåkammarsystem, grundat på
August Lehman.
val inom stånden. Han förordade, att
det förutom de fyra stånd, som redan
funnos, skulle bildas ett femte av
förut ej representerade grupper. Han var
dessutom livligt intresserad för
mynt-oeh realisationsfrågorna och hälsade
med glädje 1853 års förslag om ny
myntenhet samt ivrade för ett nytt
mått- och viktsystem. — L. var en
mångsidigt begåvad människa och till
karaktären självständig, redbar ocli
oegennyttig. Inom vissa yngre militära
kretsar ansågs han dock vara
alltför teoretiskt lagd. L. utnämndes
till serafimerriddare 1850, blev 1811
led. och 1830 hedersled, av Ivrigsvet.
akad. ocli var från 1828 led. av Vet.
akad. L:s efterlämnade papper
förvaras i Riksarkivet. — Gift 1815 med
Maria Antoinetta Hedman. — Litt.:
11. Thulstrup i "Lefnadsteckningar
öfver Kongl. sv. Vet. akad:s efter år
1854 aflidna led." (1, 1869—73); H.
Hernlund, "J. P. L. ocli de
pedagogiska reformplanerna i Sverige på
1820-talet" (i "Vid invigningen af Nya
Elementarskolans lärohus", 1899).
A. Äg.
Lehman, se även Leman, s. 523.
Lehman, Richard Reinhold
August, apotekare, f. 7 febr. 1S42 i
Söderhamn, † 6 juli 1922 i Stockholm.
Föräldrar: apotekaren Carl L. och
Margareta Lovisa Wallström. — L.
avlade farmacie studiosiex. 1865 och
apotekarex. 1869. Efter tjänstgöring
i Stockholm från sistn. år innehade
lian därstädes apoteket Gripen 1874—
94 och apoteket Ugglan från 1895 till
sin död. L. intog en framskjuten
ställning inom sin kår, där han bl. a.
tillhörde Apotekarsocietetens direktion
1880—1909 och därunder var sekr.
1880—S3 och 1885—1906 samt ordf.
1906—09; efter hans avgång
instiftade direktionen en stipendiefond merl
lians namn. Åren 1889—1909 var han
led. av styr. för Farmaceutiska inst.,
varjämte han innehade flera
sakkim-niguppdrag. I Sv. läkaresällskapet
invaldes han 1878, oeh 1891—95 var
han stadsfullmäktig i Stockholm. —
Gift 1874 med Andrietta Catharina
Beda Olivia Rhodin. S. Ii.
Lehmann, Carl Peter, målare,
f. 10 okt, 1794 i Köpenhamn, † 3 sept.
1S76 i Sigtuna. Föräldrar: soldaten
Carl L. och Dor Egersdorf. — L.
lär i sin ungdom lia varit akrobat.
Vid en av Götiska förb:s tävlingar
1822 prisbelönades han för målningen
"Ægir och Ran". Han synes även som
målare lia bibehållit smaken för en
ambulerande tillvaro, uppehöll sig
bl. a. i Bergen, där lian en tid hade
målarskola, Hälsingborg, Norrköping
och Stockholm och företog, sedan
ban bosatt sig i huvudstaden,
upprepade resor i Sverige, Norge, Finland
och Ryssland, innan han i slutet av
1850-talet definitivt slog sig ned i
Sigtuna. -— L. målade mytologiska ämnen
och landskap men verkade framför allt
som porträttmålare och var som sådan
oerhört produktiv. Han skall lia
utfört omkr. 4 800 porträtt. Dessa,
vanligen utförda i mindre format,
utmärka sig i allmänhet för stor likhet men
äro ur konstnärlig synpunkt
obetydliga. —- Arbeten av L., bl. a.
självporträtt, finnas i Nat. mus., Nord. mus.
och Göteborgs konstmus. — Gift med
Nancy Anna Persy. E. C—d.
1. Lehmann, Johannes Edvard,
religionshistoriker, f. 19 aug. 1862 i
Köpenhamn, † 23 mars 1930 därstädes.
Föräldrar: professorn Georg Carl
Heinrich L. och Claudine Hansine
(Signe) Mackeprang. — Uppfostrad i
ett fromt och kultiverat hem avlade
L. mogenhetsex. 1880 och teologisk
ämbetsex. vid Köpenhamns univ. 1S86
och bedrev studier i Lund under vt
s. å. År 1890 erhöll ban Köpenhamns
univ:s guldmedalj för avh. "Den
religiöse Folelses Natur og psykologiske
Oprindelse og dens etiske Betydning".
Som förberedelse för
religionshisto-risk forskning bedrev lian under en
följd av år intensiva språkstudier;
bl. a. studerade lian sanskrit ocli pali
för Fausböll i Köpenhamn, vediska
ocli avestiska för Geldner i Berlin,
ny-persiska för Justi i Marburg, grekiska
för Diels och Usener, assyriologi för
Zimmern och även egyptologi för
Erman. L. blev 1896 Dr. phil. i
Köpenhamn på avh. "Om Forholdet mellem
Religion og Kultur i Avesta" och
docent i religionshistoria vid
Köpenhamns univ. 1900. Han utgav 1898—
1902 sitt religionshistoriska
huvudarbete "Zarathustra. En Bog om
Per-sernes gamle Tro" (1—2). År 1907
publicerade han "Buddha, hans Lære
og dens Gerning". Han var prof. i
religionsvetenskap vid Berlins univ. 1910
•—13 och i teologiska prenotioner ocli
Edvard Lehmann.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
