Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lemming, Erik - Lemnius, Willem - Lemoine, släkt - Lemoine, Siffer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lemnius
525
Lemoine
Göteborg, † 5 juni 1930 därstädes.
Föräldrar: musikdirektören Oscar
Christian L. och Theodolinda Maria
Krouthén. — L. avlade mogenhetsex.
1902 i Göteborg och studerade vid
Gateborgs handelsinst. 1902—03. Han
var anställd vid Göteborgs poliskår
1904—10, blev kamrer vid ab.
Göteborgssystemet 1910 och var verkst. dir.
där från 1923 till sin död. — L. hör till
våra legendariska idrottsmän.
Utrustad med en enastående stark fysik
kunde han från början dominera i snart
sagt alla grenar. Han blev sv. mästare
tjugufem gånger, en gång i stavhopp,
tre i diskuskastning, sex i kulstötning,
fem i släggkastning och tio i
spjutkastning. Han var sv. rekordinnehavare i
en mångfald grenar, och vid
Olympiska spelen i Aten 1906 blev lian
internationellt ryktbar. Han tog första pris i
spjutkastning med ett kast på 53,90 m,
vilket var mer än S m längre än andre
mans; spjutet gick också högt över
de förbluffade funktionärernas
huvuden. Han belade dessutom tredje plats
i antik femkamp och i kulstötning,
fjärde i diskuskastning och i antik
stenstötning samt deltog i det sv.
dragkamplaget, som erövrade tredje
pris. Vid Olympiska spelen i London
1908 och i Stockholm 1912 blev han
segrare i spjutkastning bästa hand,
med kast på 54,83 m resp. 60,64 m.
Han var 1913—19 innehavare av det
första officiella världsrekordet i
spjutkastning bästa hand med 62,32
m. Hans bästa resultat i diskus var
39,88 m och i slägga 46,81 m. -— Gift
1905 med Ella Charlotta Winberg.
L. H.
Lemnius, W ill em (Vilhelmus),
läkare, f. 1520 eller 1530 i Zierikzee,
Zeeland, Holland, † troligen 19 okt.
1573 i Stockholm, begravd i
Riddarholmskyrkan. Föräldrar: läkaren
Le-vinus L. och Apollonia de Prato. ■—
Uppvuxen i ett högt bildat hem
studerade L. troligen först för fadern, som
Erik Lemming.
var en av sin tids främsta läkare.
L. blev 1556 med. dr i Pisa. När
fadern avböjde en kallelse till
livmedikus hos Erik XIV, blev det i stället L.,
som (senast 1560) erhöll denna tjänst.
L., som var en internationellt känd
lärd, anförtroddes även administrativa
uppdrag; bl. a. författade han ett
förslag till läkarverksamhetens
reformering i Sverige, i vilket lian anbefallde
insamling av drogväxter, inrättande av
apotek, läkemedelstaxa och
apoteks-visitationer, åtgärder mot
kvacksalvare och inrättande av ett sjukhus
för sjukvård och läkarutbildning, allt
särdeles framsynta förslag, av vilka
det sistn. först hundra år senare
förverkligades. I samband med Eriks
avsättning vistades L. någon tid i
England, men redan 1570 var han åter
i Sverige som Johan III:s livmedikus.
Han utgav bl. a. en skrift "Emoot
pes-tilentzie, huru hwar och een
menniska sigh hålla skal", tr. under
pestepidemin i Stockholm 1572 (ny uppl.
1623; utg. i nytryck av O. T. Eult
1917), vilken uppges vara den
första medicinska skrift, som tryckts i
Sverige; det är närmast en folkskrift
med enkla råd till allmänheten,
undvikande osäkra teorier och
anmärkningsvärt fri från gängse dåtida
övertro. —- Gift 1) hustruns namn okänt,
skilsmässa; 2) med Elin Stefansdotter
Sasse. —- Sonen Henrik adlades 1609
med namnet Lemnie. — Litt.: O. T.
Hult, "V. L. och Benedictus Olai, ett
bidrag till sv. läkarhistoria under
Vasatiden" (191S). P. H. T.
Lemoine, släkt av vallonskt
ursprung, vars äldste med visshet kände
stamfar var hammarsmeden vid
Leufsta bruk i österlövsta skn, Uppsala
län, Jean L. (f. fore 1624). Söner till
honom voro hammarsmeden och
mäs-tersmältaren vid Leufsta bruk Hubert
L. (f. 1644, † 1720) samt
hammarsmeden och mästerräckaren vid Gimo
bruk Philip L. (f. troligen 1656, †
1730). Ättlingar till Hubert L. voro i
rakt nedstigande led i tre generationer
hammarsmeder i Leufsta och Ortala
och därefter i tre generationer
sko-makarmästare i Väddö. Ättling i
sjunde led är ingenjören Siffer L. (se
nedan). — Philip L:s son Carl (f.
1701, † 1786), guldsmed i Uppsala,
ändrade släktnamnet till Lemon (s.
526). G. Hng.
Lemoine, Axel Siffer, ingenjör,
f. 6 maj 1891 i Väddö skn, Stockholms
län. Föräldrar: skomakarmästaren
Jacob Oscar L. och Sophia Carolina
Nordström. — L. avlade mogenhetsex.
i Uppsala 1909 och utexaminerades
från Tekn. högskolan 1914. Efter
anställning i Marinförvaltningen 1915
—17 kom lian sistn. år till
Telegrafstyr., vid vars radiobyrå lian först var
Siffer Lemoine.
byråingenjör samt 1928 blev förste
byråingenjör, och där han sedan 1936
är byrådir. •—■ L. har varit verksam
vid radiobyrån från dess tillkomst.
Han har mycket aktivt medverkat
vid radions införande i Sverige som
kommersiellt kommunikationsmedel
ävensom vid rundradions
introduktion och utveckling. Han har
planlagt och uppfört de kommersiella
radiostationerna här i landet, bl. a.
den stora amerikaradiostationen och
flertalet rundradiostationer. För
inredningen av rundradions
utsändningslokaler har lian stått som
teknisk expert och har där utfört ett i
viss mån banbrytande arbete. Som
telegrafverkets ombud vid internat,
radiokonferenser och som medl. i den
tekn. kommittén av internat,
rundradiounionen har L. kraftigt bidragit
till försöken att lösa den besvärliga
våglängdsfrågan för
rundradiostationerna inom den europeiska zonen. Han
är sedan 1930 ordf. i
Samarbetsdelegationen mot radiostömingar och
sedan 1931 led. (från 1934 v. ordf.) av
Sv. nationalkommittén för
vetenskaplig radio samt sedan 1945 led. av rådet
för Sveriges meteorologiska och
hydrologiska inst. L. har av både sv. och
utländska myndigheter tagits i anspråk
för utredningar och
sakkunniguppdrag, ss. polisradions ordnande i
Sverige 1941 och utredningen rörande
amatörradions verksamhet 1945.
Sedan 1925 är han led. av Radiotjänsts
programråd (från 1935
Radionämnden). I Europa och Amerika har han
gjort flera studieresor. L. har
publicerat radiotekniska uppsatser i
in-och utländska tidskr. och utgivit
"Från mikrofonen till högtalaren"
(1929), "Stockholm—Motala" (tills,
med S. Jerring, 1933) och "Radio"
(1940). År 1935 blev han led. av Ing.
vet. akad. — Gift 1927 med Berta
Eyvor (Ninni) Sundberg. E. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
