Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lemon, Gösta - Lemon, släkt - 1. Lemon, Olof - 2. Lemon-Brundin, Benna - 3. Lemon-Bernhard, Gurli - 1. Lenæus, Johannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lemon
526
Lenæus
Benna Lemon-Brundin.
Lemon, Carl Cösta, musiker,
organisatör, f. 27 okt. 1874 i
Stockholm, † 19 mars 1940 därstädes.
Föräldrar: handlanden Carl Josef L. ocli
Wilhelmina Söderholm. — L. idkade
militära och privata musikstudier och
avlade dessutom 189S sjukgymnastex.
vid A. Kjellbergs inst. i Stockholm.
Efter att 1903—13 lia verkat som
kapellmästare var lian 1914—37
tuba-ist i Konsertfören:s orkester och drev
samtidigt praktik som sjukgymnast
och simlärare. Sin största insats liar
L. dock gjort som föregångsman inom
sv. och internat,
musikerorganisationer. Åren 1912—40 var han sålunda
ordf. i Sv. musikerförb. Genom ett
föredömligt organisationsarbete —
inrättandet av sjuk-, understöds-,
pensions* och stärbhuskassor samt genom
fördelaktiga fastighetsköp — bidrog
L. till upprättandet av förb:s
nuvarande starka position. Vid sidan av
detta inre organisationsarbete liar
ban även gjort en berömvärd insats
för internat, samarbete
musikerför-bunden emellan. Han deltog 1915 vid
bildandet av Nordisk Musiker-Union,
vars president han var 1919—22 och
1931—34. År 1922 konstituerades i
Köln på L:s initiativ
Nordisk-central-europeiska musiker union, vilken
sedermera uppgick i Internat,
musikerunionen. — Gift 1905 med
Bernhardina Bengtsson. N. W.
Lemon, släkt av vallonskt
ursprung, gren av släkten Lemoine.
Guldsmeden i Uppsala Carl Lemoine
(f. 1701, † 1786), som ändrade
namnet till Lemon, blev far till
tenngjutaren i Stockholm Jacob L. (f. 1753, †
1810). Dennes son, tenngjutaren i
Stockholm Carl Jacob L. (f. 1795, †
1869), blev farfar till operasångaren
och affärsmannen Olof L. (L. 1). vars
döttrar äro operasångerskorna Benna
L.-Brundin (L. 2) och Gurli
L.-Bern-hard (L. 3). G. Hng.
1. Lemon, Olof Carl Adolph,
operasångare (tenor), affärsman, f.
14 okt. 1866 i Stockholm, † 22 okt.
1934 därstädes. Föräldrar:
grosshandlaren Adolph Olof Bernhard L. och
Anna Mathilda Teresia Lindström. —
L. utbildade sig först för
handelsyrket men ägnade sig efter 1886 åt
musiken. Han studerade bl. a. för Ivar
Hallström och uppträdde från 1890 på
konserter i Stockholm. År 1S91
debuterade han på Stora teatern i
Göteborg som Wilhelm Meister i
"Mig-non". Debuten på K. teatern följde
1892, då L. sjöng Noureddin i
Davids "Lalla Rookh", varefter han
var engagerad vid teatern 1S92—99
med avbrott för åren 1894—96, då lian
studerade för Delle Sedie i Paris. År
1903 övergick L. till affärslivet, var
till 1918 verkst. dir. i Adolph Lemons
ab. och från 1924 ägare och chef för
fastighetsab. Valvet, Stockholm. Som
sångare uppträdde lian efter 1900
endast sällan; sålunda sjöng han 1902
Masaniello i Aubers ’"’Den stumma från
Portici" och 1903 Julien i
Charpentier "Louise", där lian vann sin
kanske största framgång. Bland
övriga roller märkas David i Adams
"Alphyddan", Borneo, Canio i
"Pajazzo" oeh titelrollen i Hallströms
’"Per Svinaherde". — Gift 1900 med
sångerskan Blenda Gertrud
Constantia Nilsson. N. W.
2. Lemon-Brundin, Blenda
(Benna) Ola, operasångerska (sopran), f.
3 jan. 1912 i Djursholm. Dotter till L.
1. — Efter studier i pianospel för O.
Wibergh vid Musikkonservatoriet och
i sång för Anna Tibell-Hegert, A. von
Skilondz och J. Forsell debuterade L.
1939 på K. teatern som Stefano i
"Romeo och Julia", Clairette Angot i
"Madame Angots dotter" ocli Hans i
"Hans ocli Greta". Hon har sedan
dess, först som stipendiat och därefter
som engagerad, varit knuten dit och
med stor framgång utfört ett antal
roller, bland vilka ytterligare må
nämnas Siebel i "Faust", Fredrik i
"Mignon", Cherubin i "Figaros
bröllop", Freia i "Rhenguldet", Ortlinde
i "Valkyrian", Fedor i "Boris
Godu-nov", Tatjana i "Eugen Onegin",
Giu-lietta i "Hoffmanns äventyr", Karolka
i "Jenufa" ocli Kompositören i
"Ariadne på Naxos" samt i sv. operor
Gör-vel Måårdh i "Domedagsprofeterna",
Drottning Giovanna i "Birgitta" ocli
Helena Ulvsax i "Singoalla". — I/,
har en välskolad röst med
karakteristisk friskhet oeh värme i stämklangen,
livfull aktion, dramatisk begåvning
och en för scenen mycket fördelaktig
apparition. — Gift 1932 med
arkitekten Lennart Brundin. P. H. T.
3. Lemon-Bernhard, Gurli
Blenda, operasångerska (sopran), f. 12
Gurli Lemon-Bernhard.
april 1916 i Djursholm. Syster till
L. 2. — Efter studier i sång för Anna
Tibell-Hegert, A. von Skilondz och J.
Forsell samt i scenframställning för
Gerda Lundequist debuterade L. 1938
på K. teatern som Cherubin i
"Figaros bröllop", en förvånansvärt mogen
prestation, som livligt berömdes av
kritiken. Engagerad där 1939—46 har
L. utfört ett stort antal roller i
det lyriska sopran- och subrettfacket,
däribland Polly Peaclium i "Tiggarns
opera", Marcellina i "Fidelio", Gilda
i "Rigoletto", Siebel i "Faust", Inez
i "Afrikanskan", Freia i
"Rhenguldet", Micaëla i "Carmen", Nedda i
"Pajazzo", Musette i "Bohéme", Nuri
i "Låglandet", Lisa i "Bäckahästen",
Cecilia i "Engelbrekt" och 3orgbarn i
"Singoalla". L:s röst är en ljus och
hög sopran, som även lånar sig till
koloratur; hennes sceniska
framställning utmärkes i därtill lämpade
uppgifter även av påtaglig
komisk-parodisk begåvning. Hon liar med smak
och stilkänsla framträtt även som
chansonettsångerska och diseuse. —
Gift 1937 med docenten med. dr Carl
Gustaf Bernhard. P. H. T.
1. Lenæus, Johannes Canuti,
ärkebiskop, f. 29 nov. 1573 i Lena skn,
Uppsala län, † 23 april 1669 i
Uppsala. Föräldrar: kyrkoherden och
hovpredikanten hos Erik XIV Canutus
Petri Gestricius och Margareta
Persdotter. — Efter studier vid univ. i
Uppsala, Wittenberg och Helmstedt
utnämndes L. 1604 till prof. i logik i
Uppsala. Hösten 1607 reste han åter
till Wittenberg och blev vid sin
återkomst till Sverige 1610 eller 1611 prof.
i grekiska och hebreiska. Han
förordnades 1613 till vik. prorektor vid
univ. ocli övertog s. å. en professur i
teologi. Tills, med Johannes
Rudbeckius och Olof Terserus fick L. i
bibelkommissionen handlägga frågan om en
ny bibeledition; någon sådan kom dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
