Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lenander, Erik - Lené, Gustaf - Lengertz, William - Lenhardtson, Albin - Lenk, Torsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lené
528
Lenk
Erik Lenander.
mogenhetsex. i Linköping 1901
studerade L. vid Uppsala univ. och
Bergshögskolan. Han fick 1906 anställning
vid ett engelskt guldföretag i
Väst-afrika, kom följ. år till Orkla Grube
ab. i Norge som gruvingenjör och
överingenjör och var 1910—12
disponent vid ab. Ryllshytte zink- och
blygruvor i Dalarna. År 1912 knöts han
åter till Orkla Grube ab., där han först
var disponent och 1922—38 verkst.
dir.; han reorganiserade företaget och
bidrog i hög grad till dess utveckling
till en både tekniskt och ekonomiskt
förstklassig industrianläggning av
internationell betydelse. Efter många års
arbete och experiment lyckades han
tekniskt lösa problemet att framställa
svavel ur svavelkis, och vid Thamshavn
utanför Trondheim byggdes ett stort
svavelverk, vilket fortfarande torde
vara det största i världen, med en
årsproduktion av 100 000 ton svavel.
L. blev 1938 ägare av och styr.-ordf. i
ab. Industrimetoder, Stockholm, som
utövar mångsidig teknisk och
kommersiell verksamhet. Han är även
styr.-ordf. i ab. Contractor och
styr.-led. i Sv. diamantbergborrningsab.
Han har gjort talrika resor inom
Europa och till Förenta staterna. År
1923 blev han medl. av The Institution
of Mining and Metallurgy i London.
— Gift 1907 med Minken Torp. J. E. B.
Lené, Gustaf Adolf, skolman, f.
14 juli 1871 i Umeå, † 21 nov. 1939
i Stockholm. Föräldrar:
läroverksadjunkten Adolf Fredrik L. och
Carolina Holmberg. — L. avlade
mogenhetsex. i Umeå 1888 samt blev vid
Uppsala univ. fil. kand. 1891, fil. lic.
1896 och fil. dr 1899. Efter
lärarför-ordnanden vid olika läroverk blev han
lektor i engelska och franska vid Högre
allm. läroverket i Härnösand 1903.
Han var rektor vid Jönköpings högre
allm. läroverk 1907—26. Sedan han
1925 fått lektorat vid Högre realläro-
verket å Norrmalm i Stockholm,
trädde han i tjänst där 1926. Han avgick
1936. Åren 1928—36 fungerade han
som lärare i franska vid
Sjökrigsskolan. Vid flera tillfällen var han
förordnad som vik. undervisningsråd.
L. var 1927—29 ordf. i
Läroverkslärarnas riksförb., som han
representerade vid flera internat, kongresser.
— Bland L:s skrifter märkas "Les
substantifs postverbaux dans la
langue frangaise" (drsavh. 1899), "Ur
Jönköpings läroverks historia efter
1859" (1921), "Franska läroverk"
(1926) jämte en del artiklar,
uppsatser och läroböcker. — Gift 1904 med
Astrid Söderbaum. Å. G.
Lengertz, William,
bokförläggare, författare, hembygdsforskare, f.
5 juni 1891 i Linderöds skn,
Kris-tianst. län. Föräldrar: handlanden
Nils Persson och Elna Nilsson. ■— L.
gick några år i läroverket i
Kristianstad och skaffade sig sedan teoretisk
och praktisk handelsutbildning. Åren
1912—21 arbetade han som
journalist i Hälsingborg. Där började han
också 1918 med den antikvariats- och
bokförlagsrörelse, vilken från 1922
varit förlagd till Lund med filial i
Malmö sedan 1924. Firman har
speciellt inriktat sig på skånsk
topografi, varav ägaren själv har en
förnämlig samling. Sitt privatbibi. (c:a
10 000 nummer) och sina samlingar
skänkte han 1946 till Malmö
stadsbibl. Sedan 1912 har L. utgivit en rad
skrifter: hembygdsskildringar,
biografisamlingar m. m., vari han
sam-manbragt ett rikt om än något
osorterat kulturhistoriskt material.
Särskilt märkas "Boken om hembygden"
(1920), som behandlar Linderödsåsen
med omnejd, och "Min kulörta bok.
Skånska porträtt, händelser och
minnen" (1940). — L. har grundat Gärds
härads hembygdsfören. och var 1935
—45 utgivare av dess årsbok. — Ogift.
T. M.
Lenhardtson, Jean Albin
Maurits, tandläkare, f. 7 maj 1861 i
Stockholm, † 4 juli 1934 på Mörby
lasarett, Danderyds skn, Stockholms län.
Föräldrar: handlanden Maurits L.
och Charlotta Backseli. — L. avlade
mogenhetsex. i Stockholm 18S0 och
tandläkarex. 1883 samt bedrev
specialstudier utomlands, bl. a. för
bakteriologen prof. R. Koch i Berlin 1891.
Åren 1884—1907 hade han
tandläkar-praktik i Stockholm, och 1892—94 var
ban lärare och examinator vid
Polikliniken för tandsjukdomar. — L. var
en förgrundsman inom sitt område,
där han gjorde en social insats av
betydande mått. Han lade grunden till
ordnade förhållanden inom
barntandvården i skolorna, och genom hans
energiska arbete inrättades Stock-
Albin Lenhardtson,
holms städs folkskoletandkliniker, där
han var föreståndare 1907—17. Han
intresserade även större
fabriksföretag ss. ab. Separator att ordna
tandvård för sin personal. På L:s initiativ
bildades 1910 Sv. nationalfören. för
munhygienens befrämjande, och som
populärföreläsare i munhygieniska
frågor reste han för
Folkbildnings-förtes räkning 1903—18 över hela
landet. Han tillhörde en rad styr. och
utredningar inom sitt fack och var
bl. a. led. och sekr. i kommittén för
skoltandvård 1913—17 och ordf. i
Sveriges tandläkareförbis kommitté
rörande undervisningens
omorganisation under samma tid. Som sv. statens
repr. deltog han i flera internat,
tandläkarkongresser. Särskilt är L.
bekant som uppfinnare av det
antiseptiska preparatet Stomatol 1895. Han
publicerade talrika uppsatser i in- och
utländsk fackpress samt utgav
"Lärobok i konservativ tandläkekonst"
(1897), "Tänderna och deras vård"
(1906), "Skandinaviska
tandläkareföreningens historia" (1916) och
självbiografin "50 år som tandläkare"
(1933). — Gift 1887 med Hertha
Schröder. S. L.
Lenk, Torsten Rickard,
vapenhistoriker, museiman, f. 29 aug. 1890
i Varnums skn, Värml. län.
Föräldrar: folkskolläraren Fredrik Nilsson
och Ida Eriksson. — Efter
mogenhetsex. i Karlstad 1909 blev L. fil. kand.
i Uppsala 1915, fil. mag. 1918, fil. lic.
i Stockholm 1934 och fil. dr där
1939. Han har företagit studieresor
till de flesta europeiska länder samt
till Egypten. Han tjänstgjorde vid
Nord. mus. 1918 och var från 1919
föreståndare för den historiska
hant-verksavd. och från 1920 jämväl för
allmogeavd. vid
jubileumsutställningen i Göteborg 1923. Ären 1924—44
var L. amanuens vid
Livrustkammaren; sedan sistn. år är han dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
