Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lenk, Torsten - Lenman, se Lennman, s. 532 - Lennander, se även Lenander, s. 527 - Lennander, Karl - Lennart, prins, se Bernadotte - Lennartsson, se även Lenhardtson - Lennartsson, Anders och Torsten, krigare, se Forstenaätten - Lennartsson, Torsten - Lennerstrand, Åke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lenman
529
Lennerstrand
Karl Lennander,
föreståndare. Han var 1935—38
museal rådgivare vid Sjöhist. mus. —
L:s skrifter behandla vapen-,
konst-och kulturhistoriska ämnen. Förutom
ett betydande antal uppsatser i in- och
utländska facktidskr. har L. även
redigerat bildverket "Vapen och
dräkter på svenska gravstenar från äldre
Vasatid" (1926). L. har som
vapenhistoriker främst ägnat sig åt
utforskningen av handeldvapnens
utveckling, och hans omfattande arbete
"Flintlåset. Dess uppkomst och
utveckling" (drsavh. 1939) är
internationellt erkänt såsom grundläggande
inom området. — Gift 1945 med
Elisabeth Åkerberg. E. C—d.
Lenman, se Lermman, s. 532.
Lennander, se även Lenander, s.
527.
Lennander, Karl Gustaf, kirurg,
f. 20 maj 1857 i Kristianstad, † 15
mars 190S i Uppsala. Föräldrar:
förste konstapeln vid Vendes artillerireg.
Nils August L. och Elisabet Billing.
—- Efter mogenhetsex. i Göteborg 1875
blev L. student i Uppsala s. å. och
med. kand. 1881, med. lic. i
Stockholm 1886 samt efter disp. i Uppsala
1887 med. dr där 1888. Efter
förordnanden bl. a. i kirurgi vid
Serafimerlasarettet 1885—87 blev han
1888 docent i kirurgi vid Uppsala
univ., s. å. tf. prof. och 1891 prof. i
kirurgi och obstetrik och var från 1893
prof. i enbart kirurgi där. Han blev
led. av Vet. o. vitt. samh. 1902 och av
Vet. akad. 1905 samt var led. eller
hedersled, i åtskilliga sv. och
utländska läkareföreningar. År 1905 blev han
Doctor of Laws vid Edinburghs univ.
Han företog ett stort antal studieresor
och utgav omkr. 120 arbeten, särskilt
om bukkirurgiska ämnen, ss.
blindtarms- och bukhinneinflammation, på
vilka områden hans forskningar voro
banbrytande. — L. införde på den
tämligen efterblivna kirurgkliniken i Upp-
34 Svenska män och kvinnor IV
sala dåtidens moderna kirurgiska
metoder. Fastän besvärad av ett med åren
allt svårare hjärtfel var han en ytterst
omsorgsfull och uthållig operatör,
noggrann i planläggningen och rådig i
oväntade svåra lägen. I enlighet med
sin samtids ståndpunkt var han
företrädare för ytterst aktiva
behandlingsmetoder, som t. ex. inom bukkirurgin
omfattade en efterbehandling lika
påkostande för läkarna och
sköterskorna som för patienten. Som
klinikchef var L. envåldshärskare men för
sina underläkare en outtröttlig lärare
oeh faderlig vän; många av vårt lands
lasarettsläkare ha gått i hans hårda
men givande skola. För studenternas
undervisning intresserade han sig
mindre. Som läkare blev lian
klandrad för de höga honorar han stundom
tog men var avhållen bland de breda
lagren, där man älskade hans vänliga,
uppmuntrande röst och hans
outtröttliga intresse för den enskilde
patienten. Personligen var L. trots sin
berömmelse ytterst anspråkslös och till
levnadssättet spartansk. Sin stora
förmögenhet testamenterade han dels till
en stipendiefond vid Uppsala univ.
bärande hans moders och hans eget
namn, dels till Sv. läkaresällskapet
för belönande av ett vartannat år i
kirurgi, vartannat år i hygien hållet
föredrag i sällskapet. — Ogift. -—
Litt.: biografi av C. M. Fürst i Vet.
akad:s årsbok 1909, av G. Bergmark
i Nord. medicin 1942. P. H. T.
Lennart, prins, se Bernadotte.
Lennartsson, se även Lenhardtson.
Lennartsson, A n dersoch
Torsten, krigare, se For stenasläkten.
Lennartsson, Torsten Vilhelm,
operasångare (tenor), f. 7 nov. 1881 i
Malmö, † 31 okt, 1933 i Stockholm.
Föräldrar: länsveterinären Lars
Jacob L. och Josefina Wilhelmina Kull.
— L. blev student i Stockholm 1901
och var först anställd på apotek men
övergick 1903 till sångarbanan. Efter
studier för O. Lejdström och Aug.
Lindberg i Mus. akad:s operaskola,
senare fullföljda för Gillis Bratt, var
han engagerad vid K. teatern 1908—
24 och utförde därunder en rad
tenorpartier, ursprungligen rent lyriska
men senare även av buffokaraktär.
Bland hans roller må nämnas Tamino
i "Trollflöjten", Almaviva i
"Barberaren i Sevilla", Max i "Friskytten",
Lorenzo i "Fra Diavolo", Erik i
"Den flygande holländaren", Fenton i
"Muntra fruarna i Windsor", Pifear
i "Konung för en dag", Nadir i
"Pärl-fiskarne", Schuisky i "Boris
Godu-nov", Lenski i "Eugen Onegin",
Tu-riddu i "Cavalleria rusticana",
Ro-dolphe i "Bohéme", Nando i
"Låglandet", titelrollen i "Marouf" samt på
senare år hans roliga Jupiter och Jolin
Torsten Lennartsson.
Styx i "Orfeus i underjorden". L:s
ljusa, nordiska tenor med sin
karakteristiska ’’smältande" klangfärg blev,
inte minst genom hans c: a 200
grammofoninsjungningar, ofantligt
känd och populär. Sin främsta insats
i sv. musikliv gjorde han dock som
sångpedagog, dels vid
Musikkonservatoriet, där han var lärare från 1924,
dels som privat sånglärare. Många
kända sv. opera- och operettartister
ha väsentligen utbildats av honom. —
Gift 1909 med sångerskan Eva
Elisabet Nilsson. — Deras dotter Eva-Lisa
L. (f. 1910) har gjort sig känd som
vissångerska och diseuse; tills, med
syskonen Hanna Birgit Maria L. (f.
1912, gift 1933 med direktören Tage
Norée) och Lars Eskil Torsten L. (f.
1913) har hon framträtt bl. a. i radio
med populära visprogram. P. H. T.
Lennerstrand, Åke Harald Olaus,
fysiolog, f. 12 okt. 1907 i Södertälje.
Föräldrar: sjökaptenen Carl August
Olsson och Elsa Evelina
Andersson-Hägg. — Efter studentex. i Stockholm
1927 blev L. vid Stockholms högskola
fil. mag. 1934, fil. lic. 1937 samt fil.
dr ocli docent i kemisk fysiologi 1941;
docenturens ämne ändrades s. å. till
allmän fysiologi. L. var 1933—45
först som amanuens och sedan som
docent knuten till högskolans
experi-mentalzoologiska avd. vid
Wenner-Grens inst., och 1938—39 var lian
Rockefellerstipendiat vid Listerinst. i
London. Efter lärarverksamhet bl. a.
vid Solbacka läroverk blev han 1945
lektor i biologi med hälsolära och kemi
vid Högre allm. läroverket i
Vänersborg. Sedan 1947 är han rektor vid
Högre allm. läroverket i
Kristianstad. —• L:s vetenskapliga
produktion ligger huvudsakligen inom
enzymforskningens område. I sin
drsavh. behandlade han
fosforylerings-proeesserna och cozymassyntesen i
den levande cellen, varjämte lian bl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
