Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lilja, Bernhard - Lilja, Gertrud - Lilja, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lilja
574
Lilja
Lilja, Bernhard Josef,
tonsättare, f. 2 jan. 1895 i Stockholm.
Föräldrar: kamrern Karl Emil L. och
IIatina Elisabet Johansson. —■ Efter
avslutade läroverksstudier i
Stockholm 1913 genomgick L. 1915—17
Mu-sikkonservatoriet, där han bl. a.
studerade komposition för H. Fryklöf och
sisth. år avlade organistex. Till 1919
studerade han kontrapunkt och
komposition för E. Ellberg. Han verkade
1918—27 som lärare i pianospelning
och teori vid Karl Wohlfarts
pianoskola och är sedan 1928 anställd som
pedagog i musik- och gehörslära vid
Musikhögskolan, där han 1931—37
även var lärare i pianospelning. Han
undervisade vid Richard Anderssons
musikskola i musikteori 1933—43 samt
vid Operaskolan i pianospelning 1930—
38 och i musik- och gehörslära 1939—
43. — L. har framträtt mera sparsamt
som komponist: en orkestersvit
(scen-och balettmusik till ett drama),
uvertyren "Spelmansvisa" och
orkesterstycket "Riddarspel", en stråkkvartett i
A-dur, sångsamlingarna "Vårlyrik I och
II" och "Höstlyrik I och II" (även
med orkester), smärre
orkesterstycken, körer a cappella (bl. a. folkvisor),
"Andante religioso" (en symfonisk
sats för orgel) och pianosaker (sviten
"En sommardröm"). Hans musik iir
av utpräglat lyrisk typ, fint
melodisk och harmoniskt färgrik, delvis
impressionistiskt betonad. — Gift
1930 med Ebba Kjellberg. W. S.
Lilja, Gertrud Linnea,
författarinna, f. 15 maj 1887 i Långasjö
skn, Kronob. län. Föräldrar:
handlanden August Gabriel L. och Helena
Mathilda Nilsson. — Efter att 1917 ha
erhållit ciselörutbildning vid Högre
konstindustriella skolan i Stockholm
ägnade sig L. åt ciselering 1917—21,
varefter hon var teckningslärarinna i
Ronneby 1922—33. Sedan 1933 har L.
huvudsakligen ägnat sig åt
författarverksamhet. Hon var till 1939 bosatt i
Bernhard Lilja,
Gertrud Lilja.
Långasjö, därefter i Stockholm. Sedan
1943 är hon (under sign. Fru Gertrud)
rådgivare i personliga angelägenheter
i Vecko-Revyn. Som förf. har L.
delvis med utgångspunkt hos Ernst
Ahl-gren och Elin Wägner samt med
tecknarens sinne för de rena linjerna
framträtt med noveller och romaner,
byggda på motiv från vardagens liv
i det värendska landskapet eller den
moderna storstaden. Hon debuterade
1924 med novellsamlingen "Den
besvärliga gåvan", i vilken hennes
illusionslösa syn röjes redan i titelns
anspelning på själva livet. Med säker
människokännedom och med en knapp,
klar och tillspetsad stil har hon
ytterligare stärkt sin ställning som
novellist i samlingarna "Den ensamma"
(1926), "Människor" (192S),
"Karl-Uno och sångerskan" (1932), "Fröken
Andersson och ungdomen" (1935) samt
"På allmän sal" (1937), alla präglade
av medkänsla med de ensamma,
självironi, humor och resignation.
Problemställningen är i L:s författarskap
oftast av moralisk ert. Hon intresserar
sig mera för det psykologiska än för
händelseförloppet även i sina
romaner, av vilka de hittills största
framgångarna äro "Bergakungen" (1930),
en trovärdig skildring av en fattig
pojkes utveckling till förmögen
lanthandlare, och "Kvinnorna i släkten"
(1936), en småländsk bonderoman med
kvinnoproblem från åren före
sekelskiftet. Som klarseende
kvinnopsykolog — ofta vid behandling av omaka
äktenskap —■ framträder L. också i
romanerna "Paulina" (1927),
"Stundom en idyll..." (1934), "Så leva
vi" (1938), "Byborna" (1940), "Hök
och duva" (1942) samt "Det hemlösa
hjärtat" (1946). "Ovädret drar
förbi" (1944) med motiv från
beredskapsårens Sverige pläderar för sanning oeh
redbarhet i alla livets förhållanden.
År 1931 utgav L. en samling aforis-
mer och småskisser med titeln "Viel
vägkanten. Minnen och meditationer".
— Gift 1939 med tjänstemannen Axel
Einar Johansson. — Litt.: S. Linder i
Ord och Bild 1931; R. Oldberg, "Några
moderna sv. förf." (1944). R. A.
Lilja, Nils, botanist, författare,
f. 17 okt. 180S på Blinkarp i Röstånga
skn, Malmöh. län, † 19 dec. 1870
i Lund. Föräldrar: sockenskomakaren
Hans Nilsson L. och Bengta
Persdotter. — L. blev 1829 student vid Lunds
univ. och bedrev där botaniska studier,
varjämte han ägnade sig åt
blomsterodling och fröhandel. På grund av
en ögonsjukdom och knappa tillgångar
lämnade han studierna och var från
1S43 klockare i Billinge skn, Malmöh.
län. — L:s botaniska verksamhet
gällde främst floristiken och
hortikultu-ren. Utom en del smärre arbeten
utgav han fyra större, som haft
betydelse för växtkännedomen eller för
trädgårdsodlingen och åkerbruket; de
äro "Skånes flora" (1S3S; 2:a uppl.
1870), "Flora öfver Sveriges odlade
vexter" (1S39; supplement 1840),
"Handbok i de odlade vexternas flora
och deras kultur" (1842—43, ej
fullbordad) samt "Svenska foder- och
sädesväxter" (1S67). Därjämte
redigerade han Tidn. för Trädgårdsskötsel
och allmän Wextkultur 1840—43 och
1845—48. — L. framträdde även som
poet. Han belönades för "Menniskans
åldrar" 1836 av Sv. akad. med dess
andra pris och publicerade några
diktsamlingar. Politiskt radikal
redigerade han Malmö Tidn. 1852—53 och
Malmö Nya Allehanda 1854 samt
medarbetade från 1860 i Folkets Tidn.
Som populärvetenskaplig
skriftställare utgav han bl. a. "Menniskan,
hennes uppkomst, hennes lif och hennes
bestämmelse" (1858; 5:e uppl. omarb.
av K. af Geijerstam, 1889) och flera
teologiska och filosofiska arbeten, i
vilka han med en viss hätskhet
angrep kyrkan och prästerskapet. — L.
Nils Lilja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
