Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lilja, Nils - Lilja, Sven - Liljebjörn, se Lilljebjörn, s. 596 - Liljeblad, se även Lillieblad, s. 588 - Liljeblad, Josef, skolman, se nedan - Liljeblad, Ragnar, ingenjör, industriman, se s. 576 - Liljeblad, Samuel - Liljeblad, Sven - 1. Liljeblad, Josef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lilj
575
Liljeblad
blev fil. liedersdr i Göttingen 1S65. —
Gift 1) 1835 med Maria Katarina Ek,
† 1S54; 2) 1’855 med Gustafva Maria
Björnberg, † 1857; 3) 1858 med
Helena Maria Neuman. S. L.
Lilja, Sven Ernst Emanuel,
musikdirektör, f. 26 febr. 1S-S7 i Uppsala.
Föräldrar: järnvägstjänstemannen
Erik Gustaf L. och Kristina Matilda
Frunk. — Efter genomgången
folkskola i Uppsala kom L. genom Hugo
Alfvéns förmedling till
Musikkonserva-toriet, där han studerade 1912—17 och
avlade musiklärar-, kyrkosångar- samt
pianostämmarex. Han verkade sedan
till 1919 som skådespelare: 1916—17
hos Ivan Hedqvist som Magistern i
"Gluntarna", 1917—18 hos Wilhelm
Högstedt och 19 IS—19 vid Stora
teatern i Göteborg. Åren 1919—20 var L.
musiklärare vid Sundsvalls läroverk.
Han är sedan 1921 lärare i sång ocli
instrumentalmusik vid Stockholms
folkskolor och sedan 1927 kantor i
Sofia kyrka. L. har även gjort sig
känd som en framstående körledare.
Sålunda är han dirigent för
Stockholms arbetaresångfören. sedan 1922,
för Matteuspojkarnas sångkör sedan
1925 och för Sofia ungdomskör sedan
1937. År 1935 utnämndes han till
andre dirigent för Stockholms
sångar-förb. I vidaste mening populär har L.
blivit som allsångsledare, främst på
Skansen i Stockholm men också genom
radio och genom turnéer i landsorten
och i Norge, Danmark och Finland.
Allsångrörelsen, som sköt fart i Sverige
sommaren 1935, fann nästan
omedelbart i L. en idealisk ledare. Han har
utgivit "De bästa allsångerna i urval"
(1938). — Gift 1909 med Judith
Wilhelmina Eklund. N. W.
Liljebjörn, se Lilljebjörn, s. 596.
Liljeblad, se även LiUieblad, s. 588.
Liljeblad, Josef, skolman, se
nedan.
Liljeblad, Ragnar, ingenjör,
industriman, se s. 576.
Sven Lilja,
Samuel Liljeblad. Målning av okänd konstnär
(Ostgöta nation, Uppsala).
Liljeblad, Samuel, botanist, f.
20 dec. 1761 i Mjösjöhult i Södra Vi
skn, Kalmar län, † 1 april 1S15 i
Uppsala. Föräldrar: rusthållaren
Ild-kan Larsson och Elin Persdotter. —
L. blev student 1782, fil. mag. 178S
ocli med. dr 1793, allt vid Uppsala
univ. Efter en botanisk resa till
Lappmarken 178S blev han 17S0 amanuens
vid univ:s naturaliekabinett och
förordnades s. å. till tf. botanices
demon-strator under Adam Afzelius’
utlandsresa. Ilan utnämndes 1791 till rektor
i Vimmerby men avsade sig denna
tjänst, blev adjunkt vid Vet. soc. i
Uppsala 1793 samt utnämndes till
adjunkt i praktisk ekonomi vid
Uppsala univ. 1796 och till prof. i samma
ämne där 1802. — L. utgav flera
botaniska arbeten, bland vilka märkes
"Svenska ört-slagen" (1791). Sin
främsta insats gjorde han med
"Utkast til en svensk flora" (1792; 3:e
uppl., avslutad av J. H. Wallman
jämte E. Fries m. fi., 1816), en högt
skattad och länge använd handbok,
som haft stor betydelse för
växtkänne-domen i vårt land. Därjämte utgav
lian en rad akademiska disputationer
av huvudsakligen praktiskt
ekonomiskt innehåll, ss. "Grunderna af
Na-tural-IIistorien för Ekonomien" (1—9,
1806—12). Hans herbarium finnes i
botaniska mus. i Uppsala. År 1812 blev
han led. av Lantbruksakad. — Gift
1809 med Christina Ekfors. S. L.
Liljeblad, Sven Samuel,
folkminnesforskare, f. 30 maj 1899 i
Jönköping. Föräldrar: folkskolläraren Sven
Gustav L. och Elin Carolina Broström.
— L. avlade studentex. i Stockholm
1920 ocli studerade vid Lunds univ.,
där han blev fil. kand. 1922, fil. lic.
1927 och fil. dr s. å. på avh. "Die
Tobiasgeschichte und andere Märchen
mit toten Helfern". Han tjänstgjorde
1924:—29 som e. o. amanuens vid Hyl-
tén-Cavallius-stiftelsen för
folkminnesforskning i Lund och var 1929—39
docent i folkminnesforskning vid univ.
där. — L. reste 1939 till Förenta
staterna för att bedriva etnologiska
studier bland indianerna. Under ett
halvår vistades han bland
shoshonindia-nerna i Idaho och Nevada och lärde
sig deras språk. Under andra
världskriget var L. ett och ett halvt år
knuten till amerikanska armén som
lärare i ämnen rörande Europa,
särskilt rysk och finsk historia ocli
etnografi. Sedan 1944 är lian sv. lektor vid
Harvard univ., varjämte lian verkat
som föreläsare för
Ameriean-Scandi-navian Foundation i Förenta staterna.
— L. är vad folksagoforskningen
beträffar närmast lärjunge till C. W.
von Sydow. Utöver drsavh. har han
på detta område publicerat
"Argonauterna och sagorna om flykten från
trollet" (i Saga och sed 1935) och
"Swedish Folktale Collections" (i
Folkliv 193S), varjämte lian sedan
1937 tills, med J. Sahlgren utgivit
"Svenska sagor ocli sägner" (bd 1—4
samt bd 9). — Ogift. T. M.
1. Liljeblad, Josef Fredrik,
skolman, f. 5 mars 1872 i Norrköping, †
9 okt. 1942 i Uppsala. Föräldrar:
kassören Nils Fredrik L. och Tekla
Augusta Svanström. — L. avlade
mogenhetsex. 1891 i hemstaden och fortsatte
sedan sina studier i Uppsala, där han
blev fil. kand. 1893, fil. lic. 1898 och
fil. dr 1900 på en avh. i grekisk
filologi. Efter tjänstgöring som extra
lärare i Norrköping och vik. lektor i
Nyköping var lian 1902—20 rektor vid
Uppsala enskilda läroverk och
privat-gvmnasium samt lärare där i klassiska
språk. Han utnämndes 1919 till
lektor i latin och grekiska i Kalmar och
1927 till motsvarande befattning vid
Högre latinläroverket i Göteborg men
tjänstgjorde 1926—37 som rektor vid
Högre allin, läroverket i Linköping. —
Åren 1908—20 var L. ordf. i Uppsala
Josef Liljeblad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
