Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Liljeblad, Josef - 2. Liljeblad, Ragnar - Liljebäck, Erik - Liljecrona, Carl Wilhelm, tidningsman, se s. 588 - Liljedahl, Axel - 1. Liljedahl, Ernst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liljeblad
576
Liljedahl
pedagogiska sällskap, v. ordf. oeli
skattmästare i styr. för Enskilda
läroverkens förb. samt red. för "Enskilda
läroverkens årsböcker". Han var
dessutom förordnad att leda den
fransk-sv. kursen i Caen 1921—22 ocli i
Grenoble 1922—23. Han var 1924—
26 inspektor för Elementarskolan för
flickor i Kalmar samt 1930—37 led.
av Linköpings folkskolestyr. — L. var
en framstående kännare av de
klassiska språken. Bland hans
vetenskapliga arbeten kunna nämnas "De
assimilatione syntactica apud
Thuey-didem quæstiones" (drsavli.), "Bidrag
till kännedomen om den medeltida
grammatikundervisningen" (Eranos,
1901), "En ny metod för studiet av
grekiska" (De enskilda läroverkens
årsbok 190S) samt "Var gick
Hannibal över Alperna?" (Kalmar läroverks
årsredogörelse 1926), varjämte lian
utgivit en mycket använd "Latinsk
läsebok för nybörjare" (1906, sista uppl.
1933). — Gift 1900 med Jane Gagner.
T. M.
2. Liljeblad, Karl Ragnar,
ingenjör, industriman, f. 25 sept. 1885 i
Norrköping. Bror till L. 1. — Efter
mogenlietsex. i Norrköping 1904
genomgick L. Tekn. högskolan och
utexaminerades 1907 från dess fackavd.
för elektroteknik. Han tjänstgjorde
1907—OS som assistent i elektroteknik
vid högskolan och var därefter 1908—
14 anställd som ingenjör och senare
som konstruktionschef vid ab.
Elevator (Graham Brothers). Åren 1911—
12 utförde L. vissa uppdrag för
bolaget i Amerika och hade därjämte
anställningar i både Syd- och
Nordamerika. År 1914 blev L. verkstadschef vid
Nya förenade elektriska ab. i Ludvika.
Detta företag uppgick 1917 i ASEA
och blev dess tillverkare av
transformatorer och högspänningsutrustning.
Därigenom kom L. över till ASEA,
<lär han var chef för tillverkningsavd.
1018—44. Sedan 1945 är lian konsul-
Ragnar Liljeblad.
Ernst Liljedahl.
terande tekn. dir. där. Dessutom är L.
sedan 1944 tekn. rådgivare vid
Stockholms enskilda bank. Sedan 1947 är
L. styr.-led. i ab. Atomenergi, väld
som repr. för industrin av de enskilda
aktieägarna. •— Utöver det direkta
arbetet som teknisk chef för en av
vårt lands största industrier har L.
med skarpsinne och uppslagsrikedom
bearbetat problem, som fångat hans
intresse. Ilan har sålunda nedlagt
stort arbete på utvecklingen av den
elektriska apparaturen inom marinen.
L. har i anslutning till sin
tekniskt-vetenskapliga verksamhet publicerat
ett stort antal uppsatser inom de
fysikaliska, mekanisk-tekniska och
elektrotekniska områdena ävensom inom
social- och företagsekonomi. Men hans
intressen sträcka sig även över andra
fält, vilket visat sig genom en rad
tidskr.-artiklar i religiösa, filosofiska
och rashygieniska frågor. — L. blev
led. av Ing. vet akad. 1919, hedersdr
vid tekn. högskolan i Trondheim 1935,
led. av Vet. soc. i Uppsala 1937, av
Vet. akad. 1939 och av Krigsvet. akad.
1946. — Gift 1913 med Gurli
Bar-thorn. G. Lj.
Liljebäck, Erik Gustaf N:son,
språkman, f. 20 sept. 1S91 i
Haparanda. Föräldrar: apotekaren Erik
August Nilsson och Hildur Liljebäck.
— Efter studentex. i Umeå 1911 blev
L. fil. mag. i Uppsala 1915, fil. lic.
i Lund 1919 och fil. dr där 1923. Han
var 1923—25 docent i tyska vid Lunds
univ. och utnämndes sistn. år till
adjunkt vid Nya elementarskolan i
Stockholm. Sedan 1932 är lian lektor
i tyska och engelska vid Högre allm.
läroverket för flickor å Norrmalm i
Stockholm och sedan 1935 lärare i
tyska vid Krigshögskolan. L. har
företagit studieresor till Tyskland,
England, Schweiz och Italien. Han har
utgivit "Die Loccumer Historienbibel"
(drsavh. 1923) ocli andra vetenskap-
liga skrifter rörande särskilt
medel-lågtyskan. ■— Gift 191S med Gurli
Maria Westerlund. Å. G.
Liljecrona, GarlWilh elm,
tidningsman, se s. 58S.
Liljedahl, Axel Julius Leopold,
apotekare, f. 24 juli 1875 i Göteborg.
Föräldrar: skräddarmästaren
Johannes Andersson och Lovisa Josefina
Larsson. ■— L. avlade mogenlietsex. i
Göteborg 1898, farmacie kand.-ex. 1902
och apotekarex. 1907. Han var
amanuens i botanik och farmakognosi vid
Farmaceutiska inst. 1906—07, ocli
efter tjänstgöring vid olika apotek i
v. Sverige och i Stockholm var han
1907—34 anställd vid apoteket
Enhörningen i Göteborg. Åren 1932—34
anlade han apoteket Strutsen
därstädes och innehade detsamma till 1944.
Han har publicerat kulturhistoriska
skrifter bl. a, rörande de äldre
göteborgsapotekens historia, ss.
"Apoteket Enhörningen genom 300 år" (1942)
och "Pliarmacopoea Gotlioburgensis"
(i Nordisk medicin 1945), och inom
Linnéforskningen, ss. "Linnés resa
genom Dal och hans Dal-botanik" (i
Hembygden 1930). Därjämte har han
utgivit botaniska, genealogiska och
bibliografiska uppsatser samt varit
verksam inom naturskyddsrörelsen,
bl. a. som stiftare av Sv.
naturskydds-fören:s lokalkommitté i Göteborg och
sekr. där 1912—43. I Göteborgs
bo-tan. fören. är han v. ordf. sedan dess
stiftande 1919. — Gift 1908 med
Nanna Cecilia Holmberg. S. L.
1. Liljedahl, Ernst Torsten
Sigfrid, arméofficer, skriftställare, f. 6
dec. 1S69 i Trelleborg, † 19 juni 1937
i Björsäters skn, östergötl. län.
Föräldrar: apotekaren Jolin Samuel
Sigfrid L. och Jenny Maria Christina
Wallman. — L. blev 1S93
underlöjtnant vid Första livgrenadjärreg. och
1909 kapten; 1919 övergick han till
reserven. Åren 1912—17
representerade han Jönköp. län i Andra K., där
han till att börja med tillhörde
Liberala samlingspartiet men sedan var
"vilde", beroende på hans tyskvänliga
inställning under kriget. År 1913 var
han ordf. i kammarens femte
tillfälliga utskott. — Mest känd gjorde sig
L. som flitig populärföreläsare i
sociala, militära, filosofiska och litterära
ämnen samt som förf. Han utgav
bl. a. ett par diktsamlingar, "Dikter"
(1919) och "Aftonstjärnan" (1920),
samt det litteraturhistoriska arbetet
"Goethes kärlek" (1—4, 1910—16).
Hans viktigaste bok är "Vitalis
Norström, hans liv och verk" (1—2, 1917
—18), som är rik på biografiska
upplysningar men svag i analysen.
Dessutom har han utgivit reseskildringar
och ett par arbeten om
östgötasläkterna Liljedahl och Wallman. — L. var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
