Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lilljekvist, Fredrik - Lilljestolpe, Lars, läkare, se Micrander - Limnell, Emanuel - Limnell, Fredrika - Linander, Otto - Lind, se även Lindh - Lind, Albin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lilljestolpe
598
Lind
Emanuel Limnell. Pennteckning.
artiklarna "Svenska rummet under
renässansen och under barocken"
(1S87—89) och boken "Strengnäs och
dess domkyrka" (1891). Han blev
1900 led. av Konstakad. — Gift 1893
med Ida Elisabeth, Strömberg.
M. L—n.
Lilljestolpe, Lars, läkare, se
Mic-rander.
Limnell, Emanuel, målare, döpt
24 mars 1766 i Karlskrona, † 2
mars 1861 på egendomen Stenbrottet,
Solna. Son till målaren vid
skeppsvarvet i Karlskrona J. J. Limnell.
— L. förde i sin ungdom ett
kringflackande liv och prövade olika yrken.
Bl. a. livnärde lian sig som
yrkesmålare. År 1784 kom han till
Stockholm, där han lyckades få anställning
vid K. teaterns
dekorationsmålarverk-stad. Av Desprez 1791 antagen till ord.
dekorationsmålare tjänstgjorde han
under Bruselis och Hjelms ledning i
denna befattning långt in på
1S00-talet. Vid K. teatern var han 1836—
3S "anordnare av
dekorationsväsendet". L. var från 1796 elev vid
Konstakad. samt blev 1799 mästare i
må-larämbetet. Han blev 1802 agré, 1803
led. och 1812 prof. i teckning vid
Konstakad. — L. utförde arbeten i
ol ja men huvudsakligen akvarellerade
teckningar med historiska,
mytologiska och allegoriska motiv i klassicistisk
anda. De röja fantasi, men teckningen
är i regel ytlig och stelt konventionell.
Till L:s förnämsta arbeten höra de
teckningar, graverade i Paris, som
han utförde till den franska uppl. av
Gustav III:g skrifter. Han utförde
även rumsdekorationer, bl. a. på
Rosendal (väggdekorationer à la
pompè-rienne) och på Rosersberg. L.
omliän-derliade de dekorativa anordningarna
vid en del officiella högtidligheter ss.
vid tronföljaren Karl Augusts
begravning och vid hyllningen av Karl Johan
i rikssalen. — L. är repr. i Xat. mus.,
Konstakad. ocli Stockholms högskola.
— Gift 1791 med Ulrika Wargentin.
E. C—d.
Limnell, Fredrika Katarina,
f. 16 juli 1816 i Härnösand, † 12
sept. 1892 i Stockholm. Föräldrar:
lektorn Olof Fredrik Forssberg och
Katarina Margareta Svedbom. —
L. växte upp i föräldrahemmet i
Härnösand och blev 1S39 förlovad,
tre år senare gift med sin kusin P.
E. Svedbom. Makarna bosatte sig i
Stockholm, där Svedbom bl. a. blev
rektor för Nya elementarskolan. De
fingo två söner — den äldste var
tonsättaren Vilhelm Svedbom —, men
redan 1S57 avled mannen i kolera. Efter
tre år gifte L. om sig. Med sitt generösa
och entusiastiska väsen, sina
omfattande kulturintressen och förnämliga
värdinneegenskaper kom L. att göra
en beaktansvärd insats i Stockholms
kulturella liv på 1870- och 1880-talen.
I "Limnellska salongen" —• från 1876
belägen i Palinska huset,
Malmtorgsgatan 1 —- och framför allt på
sommarstället "Lyran" vid Mälaren, mitt
emot Kungshatt, arrangerade hon
uppläsnings- och musikaftnar,
understödde unga framåtsträvande
förmågor ocli tog emot samtida
ryktbarheter. Bland sina gäster räknade hon
Ibsen och Björnson, L. Dietrichson ocli
Pontus Wikner, Snoilsky, Wirsén och
Helena Nyblom. Till L. skrev Ibsen
sitt "Ballonbrev til en svensk Dame"
(1870). L. odlade också sociala ocli
filantropiska intressen; hon deltog
bl. a. i stiftandet av
Fredrika-Bremer-förb. och Handarbetets vänner. — Gift
1) 1842 med skolmannen och
publicisten Per Erik Svedbom, † 1857; 2)
1860 med byråchefen Carl Abraham
Limnell. — Litt.: L. Dahlgren,
"Norrländska släktprofiler" (1—2, 1911),
densamma, "Lyran" (1913). H. L—r.
Linander, Otto Lorenz,
industriidkare, f. 7 sept. 1880 i Hassle-Bösarps
skn, Malmöh. län, † 3 febr. 1945 i
Fredrika Limnell. Träsnitt.
Albin Lind.
Malmö. Föräldrar: folkskolläraren
Nils L. och Anna Jeppsdotter. — L.
började som kontorist 1896 hos Willi.
Sonesson & co. i Malmö, där lian 1903
blev kontorschef och vid firmans
ombildning till ab. 1912 verkst. dir. År
1934 uppdelades bolagets industriella
och kommersiella intressen genom
aktieskifte, varvid L. övertog
aktiemajoriteten i Maskinfabriks ab. Thule,
ab. Limhamns aduceringsverk i Malmö
och ab. Åkermans gjuteri och
mekaniska verkstad i Eslöv, i vilka företag
ban blev styr.-ordf. ocli verkst. dir.
Därjämte var han bl. a. styr.-led. och
verkst. dir. i ab. Damm- och
spånled-ningar, Malmö, Maskinfabriks ab.
Gothia, Höör, och Förenade bil ab.,
Malmö, samt från 1939 led. av
överstyr. för Sveriges verkstadsfören. I
Skånes handelskammare var han led.
av fullmäktige och arbetsutskottet.
L. tillhörde från 1939 Malmö
stadsfullmäktige, där lian var v. ordf. i
högergruppen. På Skånemässan
utförde ban ett mycket stort arbete; lian
var där led. av styr. och
förvaltningsutskottet från mässans tillkomst 1919.
— Gift 1922 med Greta Skeppsledt.
J. E. B.
Lind, se även Lindh.
Lind, Albin, tidningsman, f. 13
sept. 1902 i Skinnskattebergs skn,
Västmanl. län. Föräldrar:
gruvarbetaren och guldgrävaren i Alaska
August E:son Honk och Hedvig
Vilhelmina Lind. — L. arbetade under sin
ungdom inom många olika yrken och
kom tidigt med i folkbildnings- och
arbetarrörelserna. Han genomgick
Brunnsviks folkhögskola 1921—22 och
Socialpolitiska inst. 1928—29. Från
1928 var lian medarb. i
Konsumentbladet (sedermera Vi) och övergick
1936 till Landsorganisationens tidskr.
Fackföreningsrörelsen, där ban blev
red.-sekr. Sedan 1937 är han red. för
denna tidskr. — L. har framträtt med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
