Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lind, Albin - Lind, Anders Petter - Lind, August - Lind, Elisabet - Lind, Erik - Lind, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lind
599
Lindahl
en diktsamling ’"Industri ocli idyll"
(1932) och en roman "Skogen brinner"
(1943) med motiv ur arbetarvärlden.
Av hans övriga produktion i fackliga
och politiska frågor förtjäna nämnas
’"Sol idarisk lönepolitik" (1937),
"Facklig demokrati" (1938) samt "Populär
Movement in Sweden" (1939). Till
samlingsvolymen "Mitt möte med
boken" (1943) bidrog L. med en
självbiografisk artikel. — Gift 1924 med Edit
Sofia "Vedeli. T. M.
Lind, Anders Petter,
lantbrukare, politiker, f. 19 april 1828 i
Tanums skn, Göteb. län, † 8 maj 1888 i
Stockholm. Föräldrar:
riksdagsmannen Tobias L. och Maria Margareta
Hansdotter. — L., som var
hemmansägare på fädernegården Kustorp i
Tanums skn, representerade Norrvikens
domsaga i Andra K. från 1876 till sin
död med undantag för vaderiksdagen
1887; lian var led. av lagutskottet
1888. Han var en framstående
kommunalman i sin hemort och led. av Göteb.
läns landsting 1869—72, 1879—80 ocli
1882—87. — L. tillhörde
Lantmanna-partiets radikala flygel och gjorde sig
känd som ihärdig motionär i en
rabu-listisk riktning. Sålunda väckte lian
upprepade gånger motioner om
indragning av biskops-, landshövdinge- och
presidentämbetena samt avskaffande
av mässkrudar, uniformer, ordnar
m. m. L:s stora sparsamhetsnit
riktade sig därjämte i synnerhet mot
liov-och försvarshuvudtitlarna. År 1881
väckte han en motion om allin, politisk
rösträtt. Åtskilliga av de reformkrav,
som framfördes av L., ägde gammal
hävd inom bondeståndsradikalismen
och möttes även med sympati i vida
kretsar, ss. framgår av
tacksamhetsadresser, som tillställdes L. På grund
av det rådande maktläget blev
resultatet dock mestadels negativt. Mot slutet
av sin riksdagsbana anslöt sig L. till
det protektionistiska lägret, vilket
medförde ett avfall bland hans tidigare
anhängare inom valkretsen, så att han
föll igenom vid vårvalet 1887. Vid
höstvalet s. å. återvann han dock
mandatet. — Gift 1856 med Anna Elisabet
Carlsdotter. S. Sw.
Lind, Hjalmar August,
textiltekniker, lärare, f. 23 mars 1S90 i
Norrköping. Föräldrar: fabrikören
Hjalmar Jakob L. och Mandis Maria
Sehu-knecht. — Efter studentex. i
Norrköping 1910 praktiserade L. vid
textilföretag och studerade 1911—13 vid
Bradfords Technical College och vid
univ. i Leeds. I samband med studierna
i England företog L. resor till Belgien
och Tyskland. År 1915 blev lian officer
i Svea livgardes reserv, där ban blev
löjtnant 1919 och kapten 1930. Åren
1917—19 verkade lian som lärare vid
Jolin Lennings vävskola i Norrköping,
Elisabet Lind,
1919—29 var han fabrikschef vid
Gamlabro ab. i Norrköping, och sedan
sistn. år är han föreståndare för Jolin
Lennings vävskola (sedan 1936 rektor
vid Lennings textiltekn. inst.). L. är
bl. a. v. ordf. i Sv. textiltekn. riksförb.
sedan 1933. — Gift 1919 med Elsa
Matilda Lundell. O. H—e.
Lind, Maria Elisabet,
sjuksköterska, f. 26 maj 1881 i Roma skn,
Gotland. Föräldrar: lantbrukaren Carl
L. och Maria Johnsson. — L.
utexaminerades från Visby högre flickskola
1897. Hon genomgick Sabbatsbergs
sjuksköterskeskola 1905—06 och
ägnade sig därefter bl. a. åt privatvård
och var 1917—44 anställd hos ab. L.
M. Ericsson, Stockholm. Under första
världskriget deltog hon 1915—16 i sv.
ambulansens arbete i Wien. — L. var
med om bildandet (1910) av Sv.
sjuk-sköterskefören., där hon var sekr. 1914
—33 och ordf. 1933—45. Vid sin
avgång valdes hon till hedersordf. Åren
1934—46 var L. ordf. i sv. Florence
Niglitingalekommittén. Hon är
styr.-led. i Sv. sjuksköterskornas allmänna
pensionsfören. sedan 1920 och v. ordf.
där sedan 1946 samt liar sedan 1921
tillhört styr. för Stiftelsen
Ålderdomshem för sjuksköterskor i Ålsten, sedan
1937 som v. ordf. Hon var bl. a. led.
av arbetskommittén för
sjuksköterskornas samarbete i Norden 1920’—27
och 1933—45 (andre v. ordf. 1937—
45) samt styr.-led. i Internat,
sjuk-sköterskeförb. 1933—45. Åren 1937—
45 var hon även medl. av
International Council of Nurses. — L. är
hedersled. i samtliga nordiska
sjuksköterske-förb. År 1947 erhöll lion Florence
Nightingale-medaljen. — Ogift. T. M.
Lind, Erik Henrik, språkman,
bibliograf, f. 14 aug. 1S49 i Färnebo
skn, Värml. län, † 17 aug. 1931 i
Uppsala. Föräldrar: skomakaren Erik
Johan Eriksson och Ingeborg
Henriksdotter. — L. avlade mogenhetsex. i
Karlstad 1871, inskrevs s. å. vid
Uppsala univ. och blev där fil. kand.
1874. Han blev amanuens vid
Uppsala univ.-bibl. 1879 och andre
bibliotekarie där 1910. Sin verksamhet hade
han till större delen förlagd till
den sv. tryckavd. Han pensionerades
1916. — Åren 1S83—96 redigerade L.
bibliografierna över den nordiska
språkvetenskapliga litteraturen i
Arkiv för nordisk filologi, och 1883—99
svarade han även för de
litteraturhistoriska årsbibliografierna i Samlaren.
—• Sin förnämsta vetenskapliga
insats har L. gjort inom den
västnor-diska personnamnsforskningen,
framför allt med verken "Norsk-isländska
dopnamn och fingerade namn från
medeltiden" (1905—15, suppl. 1931) och
"Norsk-isländska personbinamn från
medeltiden" (1920—21), vilka båda
äro oumbärliga hjälpmedel för
nanm-forskaren. L. publicerade även en rad
uppsatser, som behandla olika
problem inom personnamnsforskningen.
Till tjänst för den moderna
namngiv-ningen gav han 1917 ut en liten
samling "Fornnordiska dopnamn i urval
lämpat för nutida bruk". Han blev fil.
hedersdr vid Uppsala univ. 1900. År
1919 hyllades lian på sin sjuttioårsdag
med en festskrift, "Nordiska
namnstudier", och 1922 belönades lian med det
Letterstedtska priset samt av Uppsala
univ. med Studentkårens nordiska
belöning. — Ogift. — Litt.: A. Grape,
"E. II. L. och hans verk som
namnforskare" (Namn och Bygd 1931).
N.-G. S.
Lind, Erik Valle, jurist,
ämbetsman, f. 17 okt. 1888 i Stockholm.
Föräldrar: polisdomaren G-ustaf Adolf L.
och Ellen Valfrid Bendixson. — L.
avlade mogenhetsex. i Stockholm
1907 och blev jur. kand. i Uppsala
1912. Efter fullbordad tingsmeritering
tjänstgjorde lian i Svea hovrätt, där
han efter förordnanden som fiskal ocli
adjungerad led. var assessor 1919—28
Erik V. Lind.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
