Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindahl, Alf - Lindahl, Anna - Lindahl, Axel - Lindahl, Carl, affärsman, se s. 607 - Lindahl, Carl, ögonläkare, se s. 607 - Lindahl, Carl Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindahl
604
Lindahl
Anna Lindahl.
Uppsala univ. 1912. S. å. blev ban e. o.
notarie i Svea hovrätt och fullgjorde
tingstjänstgöring 1913—15. Sedan
sistn. år har L. utövat
advokatverk-samhet i Stockholm. År 1917 blev L.
led. av Sveriges advokatsamfund, där
han sedan 1941 är ordf. och för vars
syften han uträttat ett förtjänstfullt
arbete. — L. är en framstående,
allmänt praktiserande jurist, som i
betydande omfattning tagits i anspråk för
statliga utredningar och uppdrag och
som inom näringslivet anlitats att
bekläda ett flertal förtroendeposter. —
Gift 1915 med friherrinnan Maria
Margareta Langenskiöld. R. S—r.
Lindahl, Anna Cecilia Eleonora,
skådespelerska, f. 24 mars 1904 i
Stockholm. Föräldrar:
målarmästaren Emil L. och Carolina Karlsson. —
Efter skolstudier vid Södermalms
högre läroanstalt för flickor
genomgick L. Dramatiska teaterns elevskola
1925—28, sistn. år som premiärelev.
Åren 1929, 1933 och 1937 har hon
bl. a. som Boberg- och de
Wahlstipendiat bedrivit studier i Tyskland,
öster-rike, Frankrike och England. Åren
192S—31 var hon anställd vid
Dramatiska teatern, där hon 1928 gjorde sitt
definitiva genombrott i Tollers
"Hoppla, vi lever!" Inspirerad av Per
Lindberg utvecklade hon vidare sin stil i
roller som Ingrid i Lagerkvists
"Mannen som fick leva om sitt liv",
Madeleine Arnold i 0’Neills "Sällsamt
mellanspel" och Cordelia i
Shake-speares "Kung Lear". Säsongen 1931
—32 var hon engagerad hos Gösta
Ekman vid Konserthus- och
Vasateatrarna och gjorde bl. a. en utsökt
prestation som Blenda i Hj. Bergmans
"Hans nåds testamente". Åren 1932—
36 tillhörde hon Lorensbergsteatern
(senare Stadsteatern) i Göteborg, där
hon framträdde i en mycket skiftande
repertoar. Bl. a. gjorde hon titelrollen
i Shaws "Major Barbara", Margareta
Leijonhufvud i Strindbergs "Gustav
Vasa" och Shakespeareroller som
Ofelia i "Hamlet" och Miranda i
"Stormen". Sedan 1936 tillhör L. åter
Dramatiska teatern, där hennes konst,
som dittills en smula splittrat pendlat
mellan demoni, sensibilitet, lyrism och
kvinnlig ömhet, mognat till harmonisk
fulltonighet. Ex. äro framför allt
Mar-celle i Mauriacs "Asmodeus" samt
titelrollen i Abells "Anna Sophie
Hedvig", karakteriserad av intensiv men
förfinad spelstil, psykologisk skärpa
och mognad människokunskap. Bland
övriga roller under hennes
Dramaten-tid märkas Hero i Shakespeares
"Mycket väsen för ingenting" och Den
besatta i Strindbergs "Folkungasagan".
— L:s vackra och utsökt behandlade
stämma har gjort henne till en av sv.
radions mest anlitade tillgångar, både
som skådespelerska och uppläserska.
I mindre utsträckning har hon
framträtt inom filmen, där hon dock vunnit
vackra framgångar, bl. a. i
"Vändkorset" (1944). —■ Även som lärarinna
vid Dramatiska teaterns elevskola
sedan 1939 har L. gjort en betydande
insats. — Gift 1939 med amanuensen fil.
lic. Sten Bertil Lundwall. S. T.
Lindahl, Per Axel Ludvig,
väg-och vattenbyggare, f. 17 maj 1858 i
Stockholm, † 16 nov. 1934 därstädes.
Föräldrar: bagarmästaren Per Axel
Ludvig L. och Hilda Maria Lindblad.
— L. studerade vid Tekn.
elementarskolan i Norrköping 1872—75 och
avlade avgångsex. från Tekn. högskolan
1879. Därefter var han posthavande
ingenjör vid Stockholms stads
vattenlednings-, brobyggnads- och
sprängningsarbeten 1879—84 samt
arbetschef vid gatuarbeten i Stockholm 1885
—90. Han genomgick militärkurs för
inträde i Väg- och
vattenbyggnadskåren 18S6 och blev löjtnant därstädes
s. å. L. innehade den krävande posten
som konstruktör för och kontrollant
vid operabyggnaden 1890—98, och vid
Axel Lindahl.
Carl Fredrik Lindahl. Litografi.
Dramatiska teaterns nybyggnad 1901
—07 var han arbetschef. I Väg- och
vattenbyggnadskåren blev han kapten
1892, major 1901 och överstelöjtnant
1907. Han var arbetschef vid
uppförandet av Rosenbad i Stockholm 1S99
—1902 och av centralposthuset
därstädes 1S99—1904. Åren 1900—07 var
han extra lärare i
byggnadskonstruk-tionslära vid Tekn. högskolan, 1900
—02 tf. byråchef i Väg- och
vattenbyggnadsstyr. och samtidigt (1901—
02) distriktschef i s. väg- och
vattenbyggnadsdistriktet, Från 1907 till sin
död innehade L. en docentur vid Tekn.
högskolan. Åren 1907—14 var han
byggnadschef och ordf. i arméns
kasernbyggnadsnämnd. Han var medarb.
i Nord. familjeboks 2:a uppl. L.
anlitades ofta som konsulterande
ingenjör och kontrollant även vid större
privata byggnadsföretag och åtnjöt
allmänt anseende som en av vårt lands
förnämsta auktoriteter på sitt
område. — Gift 1885 med Lucy Eliza
Eales. J. H. N.
Lindahl, Carl, affärsman, se s.
607.
Lindahl, Carl, ögonläkare, se s.
607.
Lindahl, Carl Fredrik,
uppfinnare, industrimän, f. 28 juli 1807
på Hallstahammars bruk, Västmän].
län, † 29 april 1873 i Gävle.
Föräldrar : smedsmästaren Peter L. och
Ingeborg Sofia Götman. — L. fick från
tioårsåldern biträda fadern, som med
familjen flyttat till Karlslund
utanför Örebro. Efter faderns död
fortsatte L. på egen hand smidesarbetet
och övertog en smidesverkstad i
Karlslund samt flyttade 1837 som
verkmästare till Forsbacka bruk utanför
Gävle. År 1847 grundade L. en
mekanisk verkstad i Gävle och associerade
sig med mekanikus David Runer
under firma Lindahl & Runers
mekaniska verkstad, vilken växte upp till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
