Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindahl, Carl Fredrik - Lindahl, Edward - Lindahl, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindahl
605
Lindahl
Edward Lindahl.
en av de främsta i landet. Redan i
Karlslund hade L. gjort en del
mekaniska uppfinningar, oeh firmans
huvudartikel blev ett av honom
konstruerat ankaruppfordringsspel, som
kom att användas i nästan alla länder.
Vidare tillverkades ångmaskiner och
ånghammare, sedermera även
såg-ramar och ångvältar. Efter L:s död
leddes firman i tur oeh ordning av
två söner, och den fortlever, efter en
del rekonstruktioner, i ab.
Gavleverken, vars anläggningar ligga på
platsen för den första verkstaden. —
Gift 1831 med Anna Christina
Olsdotter. H. Wn.
Lindahl, Edward, tecknare,
grafiker, f. 16 maj 1907 i Malmö.
Föräldrar: bankdirektören William L. och
Henriette Beata Jungbeck. — Efter
läroverksstudier i Malmö for L. 1927
till München för att ägna sig åt
konststudier för prof. M. Heymann.
Följ. år fortsatte han dessa i Wien,
1930 vistades han i Hamburg och 1931
i Dacliau och Paris. Under dessa år
intresserade han sig särskilt för
djurstudier och började sända bidrag till
Söndagsnisse-Strix. Sedan L. 1932
flyttat till Stockholm, har han
utvecklat en flitig verksamhet i dags- ocli
skämtpressen. Hans bistra
kommentarer till de politiska händelserna och
andra aktualiteter ha något av
sim-plicissimustecknarnas elegans och
skärpa; de präglas även av
originalitet och träffsäkerhet i idéuppslaget.
Även i karikatyrerna spåras hans
intresse för djurvärlden, som ofta får
lämna motiv av symbolisk slagkraft.
Ären 1941—44 var L. anställd som
tecknare i Nya Dagligt Allehanda och
har därefter tecknat för Expressen. —
Som grafiker har L. arbetat
uteslutande i träsnittstekniken, där han gjorde
sina första lärospån redan under
studietiden i Dachau för sin landsman
C. O. Petersen. ITans motivkrets om-
fattar i främsta rummet djurbilder
och porträtt av samtida personer, som
han också återgivit i en serie
karikatyrer i Söndagsnisse-Strix. År 1942
utkom ett teckningsalbum "Ett år
Lindahl". — Gift 1941 med Majken
Maria Elisabet Nelson. Th. N.
Lindahl, Erik Robert,
nationalekonom, f. 21 nov. 1891 i Stockholm.
Föräldrar: fängelsedirektören Carl L.
och Carolina Arfwedson. — Efter
stu-dentex. i Stockholm 1910 studerade L.
vid Lunds univ., där han blev fil. kand.
1912, jur. kand. 1914, jur. lic. 1919 oeh
(efter disputation 1919) jur. dr 1920.
Han var docent i finansvetenskap vid
Lunds univ. 1920—24 samt i
nationalekonomi och finansrätt vid Uppsala
univ. 1924—32. Under docenttiden
upprätthöll han helt eller delvis
professurer i nationalekonomi, finansrätt
m. fi. ämnen vid Lunds och Uppsala
univ., Stockholms och Göteborgs
högskolor samt Handelshögskolan i
Göteborg. Åren 1926—29 deltog han ss.
stipendiat i de ekonomiska
undersökningar, som med understöd av The
Rockefeller foundation bedrevos vid
Stockholms högskolas
socialvetenskapliga inst. (resultaten publicerade i
"National Income of Sweden 1861—
1930", 1—2, 1937, utarbetad av L.
tills, med E. Dahlgren och Karin
Kock). Därjämte var L. 1926—28
lärare i nationalekonomi vid Socialinst.
i Stockholm. År 1932 kallades han
utan ansökan till prof. i
nationalekonomi med statistik vid
Handelshögskolan i Göteborg; 1939 utbytte han
denna post mot professuren i
nationalekonomi och finansrätt vid Lunds
univ., och sedan 1942 är han prof. i
dessa ämnen vid Uppsala univ. Sedan
1939 tillhör L. red.-kommittén för
Ekonomisk Tidskr., där han sedan
länge är en av de flitigaste
medarbetarna. Han blev led. av Vet. akad.
1943. — L. har haft ett flertal
offentliga uppdrag. Bl. a. var han tillkallad
som expert i 1928 års
bolagsskatteberedning 1930—31 samt sakkunnig
inom Finansdep. för utredning rörande
det samlade skattetrycket i Sverige
och utlandet 1935—36. Vidare utförde
han ss. sakkunnig inom Finansdep.
1936—43 flera betydelsefulla
utredningar, bl. a. ang.
krigskonjunktur-skatt, allm. omsättningsskatt,
värdestegringsskatt på fastigheter och
engångsskatt. L. var led. av
Socialutbild-ningssakkunniga 1942—46 oeh är led.
av 1945 års allm. skattekommitté.
Sedan 1931 har han deltagit i
Riksbankens prisstatistiska undersökningar;
därvid har han utarbetat Riksbankens
konsumtionsprisindex (för vilket han
utförligt redogjort bl. a. i Ekonomisk
tidskr. 1933). Sedan 1931 är han
sakkunnig i Riksbanken ocli sedan 1947
Erik Lindahl.
ekonomisk sakkunnig i Järnvägsstyr.
— L:s tidigaste vetenskapliga
verksamhet tillhörde finansteorin; hans
huvudarbete på detta område är
drs-avh. "Die Gerechtigkeit der
Besteue-rung" (1919), där han, utgående från
bl. a. Emil Sax’ och Knut Wicksells
teorier, diskuterar olika
beskattningsprinciper ur rättvisesynpunkt. Bland
hans övriga skrifter i
beskattningsfrågor märkas "Jämförande
undersökning av industriens beskattning i
Sverige oeh utlandet" (1927) samt två
arbeten i serien Statens offentliga
utredningar, utformade i anslutning till
ett par av de ovannämnda
utredningsuppdragen : "Aktiebolagens
beskattning i Sverige och utlandet. En
jämförande undersökning" (1931: 41) och
"Undersökningar rörande det samlade
skattetrycket i Sverige och utlandet"
(1936: 18). Även om L. genom dessa
arbeten skapat sig en
förgrundsställning som finansexpert, ha dock hans
främsta vetenskapliga insatser gjorts
inom penning- och kapitalteorin. I
"Prisbildningsproblemets uppläggning
från kapitalteoretisk synpunkt"
(Ekonomisk Tidskr. 1929) kan L. sägas ha
åstadkommit en slutgiltig syntes av de
s. k. Lausanne- och Wienskolornas
centralteoretiska idéer, samtidigt som han
där vidareutvecklar den dittills gängse
statiska prisbildningsteorin i
dynamisk riktning. I "Penningpolitikens
mål" (1929) och "Penningpolitikens
medel" (1930) fullföljer L. Wicksells
penningteoretiska pionjärarbete;
dennes teorier preciseras och fördjupas,
oeh analysen tillföres nya och
väsentliga element. Genom nyssnämnda
arbeten inledde och inspirerade L. den
rad av märkliga och internationellt
uppmärksammade arbeten, som
presterades av sv. nationalekonomer under
1930-talet. Som en sammanfattande
framställning, avsedd för
internationell publik, utgav L. 1939 "Studies in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
