Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linden, Emil - Linden, Gustaf - Linden, Gustaf - Linden, Mathilda, opera- och konsertsångerska, se Jungstedt, s. 137 - Lindén, se även Lindehn, s. 638 - Lindén, Arthur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindhagen
640
Lindheström
Gustaf M. Linden.
under namnet Arenateatern sommaren
1895, blev L. dess förste dir. Följ. år
bildade lian eget sällskap, benämnt
Lindens operatournée, med vilket lian
under några år reste i sv. landsorten
ocli i Norge. Från 1901 till sin död
var han som regissör knuten till
Ranfts lyriska scener: vid
Oscarsteatern från dess start 1906 och vid K.
teatern 1908—10, då han iscensatte
bl. a. "Madame Butterfly" och
"Låglandet". — Gift 1) 1884—90 med Julia
Hedvig Fredrika Kulilau; 2) 1891—99
med operasångerskan Mathilda Emilia
Charlotta Jungstedt, s. 137; 3) 1905
med Maria Axelina Sernqvist. A. L.
Linden, Gustaf (Muck) Martin,
regissör, teaterdirektör, f. 10 nov. 1875
i Malmö, † 19 mars 1936 i Stockholm.
Föräldrar: läderhandlaren Ola
Andersson och Augusta Lovisa Niberg.
—- Efter mogenhetsex. i Malmö 1895
och studier i Lund 1895—99 bedrev
L. 1900—01 teaterstudier i Stockholm
för B. Tammelin. Åren 1900—05 hade
lian engagemang som skådespelare i
Stockholm, Helsingfors och Göteborg.
Säsongen 1906—07 ägnade L. åt
registudier i utlandet, bl. a. för Otto
Brahm och Max Reinhardt, samt
arbetade en tid vid Burgtheater i Wien.
Vid Dramatiska teatern var han
regissör 1907—31 med avbrott för
säsongerna 1917—21, dä han bl. a. 1917—19
var clief för Lorensbergsteatern i
Göteborg. Åren 1919—27 ledde L.
dessutom Skansens friluftsteater. Han
verkade också för Skådebanan, där han
1926 blev konstnärlig ombudsman ocli
1932 ordf. — Som regissör intog L. en
ledande ställning vid nationalseenen,
särskilt under det första decenniet
där; under tjugutalet kom han något
i skymundan för en ny
regissörsgeneration. L:s registil var tyskt influerad
oeh realistisk enligt hävdvunnet
mönster; sedermera mognade den, blev
personligare och tog intryck också
av de nya principer, som växte fram
efter första världskriget. Hans
främsta egenskaper som iscensättare voro
grundlighet, klarhet, omsorgsfullt
detaljarbete och trohet mot författaren.
Bland hans regiuppgifter märkas
Hebbels "Judith", Drachmanns "Det
var en gång", Järnefelts "Titus"
och Sliakespeares "Trettondagsafton",
Klabunds "Kritcirkeln" och Shaws
"Sankta Johanna". Av Strindberg
satte han upp bl. a. "Erik XIV",
"Brott och brott", "Fadren",
"Dödsdansen I" och "Leka med elden". I
övrigt rörde han sig med säkerhet över
hela repertoaren och iscensatte
klassiska komedier, sv. samtidsdramatik,
miljöskildringar i den utländska
dramatiken samt moderna komedier. En
särskild plats inta hans många
Schnitz-leruppsättningar, vilkas stil låg L.
varmt om hjärtat. — Som iscensättare
företog L. gästspel pä Det Kongelige
Teater i Köpenhamn ("Mäster Olof",
1920), på Nasjonalteatret i Oslo
("Kronbruden", 1924) oeh på Sv.
teatern i Helsingfors ("Topaze" och
"Kritcirkeln", 1930). — L:s mycket
livliga litterära intressen togo sig
uttryck i en flitig översättar- och
för-läggarverksamhet. Som översättare
ägnade han sig mest åt tysk och
engelsk dramatik, spec. Shaw och
Schnitz-ler. lian erhöll Litteris et artibus
1917. — Gift 1912 med
skådespelerskan och konstnärinnan Olga Emma
Naihalia Raphael. S. T.
Linden, Anders Gustaf,
arkitekt, f. 23 april 1879 i Aneboda skn,
Kronob. län. Föräldrar:, lantbrukaren
Johannes Hjärtonsson och Maria
Bengtsson. — Efter att ha genomgått
Tekn. skolan i Stockholm fortsatte
L. sin utbildning vid Tekn. högskolan
1904—06 samt vid konstakad. i
Köpenhamn 1906—07 och Stockholm
1907—09. Samtidigt tjänstgjorde han
som lärare i beskrivande geometri oeh
linearritning vid Tekn. skolan, som
assistent i samma ämne vid Tekn.
högskolan 1905—06 och som lärare i
byggnadsritning vid Tekn. skolan
1907—10. Han var bitr. arkitekt hos
Stockholms stads byggnadsnämnd
1909—16, stadsarkitekt i Linköping
1912—25, arkitekt i
överintendents-ämbetet 1913, intendent i
Byggnadsstyr. 1918—30 och lärare i
stadsbyggnadskonst vid Konstakad. 1919—21
samt undervisade 1924—32 i
stadsplanelära vid Lantmäteristyr. Han
var byggnadsråd och chef för
Byggnadsstyr :s stadsplanebyrå 1930—44
och därunder generaldir:s
ställföreträdare de tre sista åren. — Som
praktiserande arkitekt i Stockholm sedan
1909 har L. utfört ritningar till
många bostadshus, villor, kommunala
byggnader, kyrkor och skolhus på
skilda orter i en måttfullt modern
stil med anknytning till inhemsk
tradition. Till hans tidigare alster hör
Regna kyrka i Östergötland (1915).
Sin viktigaste insats har L. gjort på
stadsplaneringens område, där han
utfört generalplaner, stadsplaner och
byggnadsplaner för ett stort antal
städer oeh andra samhällen. Bl. a.
märkes generalplan för Linköping
1923, tio år senare följd av stadsplan.
År 1936 gjorde han en generalplan
för Domnarvet (nu del av Borlänge).
På offentligt uppdrag medverkade L.
vid utformandet av en ny
byggnadsstadga och stadsplanelag 1930—31 ocli
av förslag till förbättrad utbildning i
stadsplanering 1930—33. Han har
också utformat det slutgiltiga förslaget
till den nya länsarkitektinstitutionen,
som beslutades 1935. Sina idéer om
stadsplanering har han framlagt i
fackpressen. — Ogift. Th. N.
Linden, Mathilda, opera- och
konsertsångerska, se Jungstedt, s. 137.
Lindén, se även Lindehn. s. 638.
Lindén, Arthur Waldemar,
ingenjör, industriman, f. 11 april 1877
i Göteborg, † 28 sept. 1944 i
Stockholm. Föräldrar: kassören Isak
Rudolf Pettersson och Amalia Olivia
Börjesson. —■ L. avlade mogenhetsex.
i Göteborg 1895 och utexaminerades
från Tekn. högskolan 1898. Efter
kortare praktik i Schweiz kom han följ.
år till ASEA, där lian var verksam
resten av sitt liv. Sigfrid Edström,
som blev hans svåger, fann i L. en
skicklig medhjälpare. Åren 1899—
1903 var L. konstruktör vid ASEA:s
mekaniska avd., 1903—09 chef för
banavd. och 1910—13 för mekaniska
avd. År 1913 utsågs han till v. verkst.
dir. och var 1934—42 verkst. dir.
för hela koncernen; från 1913 var han
till sin död led. av styr. L:s stora
affärsbegåvning och energi ha i hög
grad bidragit till ASEA:s snabba
utveckling till ett världsomspännande
A. Gustaf Linden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
