Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindehn, Hans Anton - Lindell, Emil - Lindell, Per - Linden, Emil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindenau
639
Lindequist
Emil Lindell.
melse genom att i vackra partier
besegra många av världens skickligaste
spelare, MaeDonnell, Kolisch, Steinitz
m. fi.; 1873—77 befäste lian sitt
anseende vid möten med Mackenzie,
Delmar, Elson och andra amerikanska
mästare. I någon turnering synes L.
dock aldrig ha deltagit. Hans spelstil
var kraftig, fantasifull och djärv;
särskilt vid spel med reducerat
pjäsmaterial var han en metodikens
mästare av för sin tid enastående mått.
— Ogift. B. N.
Lindell, Emil Vilhelm, psykiater,
f. 1 juli 1854 i ökna skn, Jönköp.
län, † 14 dec. 1941 i Växjö.
Föräldrar: folkskolläraren Jonas Peter L.
och Gustafva Mathilda Ericson. —
Efter mogenhetsex. i Kalmar 1873
blev L. med. kand. 1881 ocli med. lic.
1S8S i Uppsala. Efter förordnanden
vid Göteborgs hospital 1882—83 och
1885—96 samt vid Uppsala hospital
1884—85 var lian läkare vid
Nyköpings hospital 1896—98 och vid Växjö
hospital 1S98—1920, då han avgick
med pension. Han var 1923—32
inspektor för Lunnagårds enskilda
sinnessjukanstalt. Han var en av
stiftarna av Kronob. läns läkarfören., dess
ordf. 1909—10 och blev dess
hedersled. 1936. — Redan som ung psykiater
gjorde L. under en resa till England
och Skottland 1894 bekantskap med
den öppna s. k. familjevården av
sinnessjuka. När han 1898 kom som
överläkare till Växjö hospital, fick
han sin verksamhet i ett område, där
man redan tidigare hade drivit en
liknande privat vård av sinnessjuka.
Den av L. reorganiserade
familjevården där har förblivit förebildlig för
motsvarande företag på andra håll i
Sverige och andra länder. L. verkade
även för humanisering av
sinnessjukvården i övrigt samt för höjande av
sinnessjukhuspersonalens utbildning,
löneförmåner oeh ställning. Intrycken
från sina studieresor framlade L. i
"Studier i utländsk organisation för
friare vård av sinnessjuke" (1924).
•—■ Vid sidan av sin läkargärning var
L. en kunnig och intresserad botanist,
som inplanterade sällsynta in- och
utländska växter i sin trädgård;
han var en av stiftarna av Kronob.
läns naturvetenskapliga fören.
Därjämte var han en av landets främsta
Linnékännare, ägare av ett ansenligt
Linnébibliotek och en av stiftarna av
Sv. Linné-sällskapet; i en uppsats
"Råshult Södregård" (Sv.
Linné-säll-skapets årsskr. 1923) visade lian, att
Linnés födelsegård redan tidigt
förstördes av eld. — Gift 1897 med Manja
Albert. P. H. T.
Lindell, Per Gustaf Edvard,
ingenjör, publicist, verksam inom
eld-begängelserörelsen, f. 6 mars 1842 i
Floda skn, Södermani. län, † 23
okt. 1902 i Stockholm. Föräldrar:
komministern Gustaf L. och Sophia
Augusta Boethius. — L. blev student
i Uppsala 1S62 och utexaminerades
1865 från kemiska avd. vid
Teknologiska inst. Han var från 1868 en
tid anställd vid Gustavsbergs
porslinsfabrik och förestod 1872—75
Lo-torpg träoljefabrik i Östergötland.
Från 1875 till sin död var han red. för
Industritidn. Norden och från 1879 dess
ägare. Särskilt ägnade han
uppmärksamhet åt upplysningar om i Sverige
beviljade patent. Han redigerade 18S3
—S4 Tidn. för arbetsskolor ocli
hemslöjd samt 1888—S9 Leveranstidn.
Under konst- och
industriutställningen i Stockholm 1897 utgav han
Nordens expositionstidn. Från 1876
propagerade L. i tidn. Norden för
eld-begängelseidén, ocli 1SS2 grundade
lian tills, med bl. a. riksantikvarien
Hans Hildebrand Sv.
eldbegängelse-fören. (först kallad
Likbrännings-fören. i Stockholm). L., som blev dess
sekr. och kassaförvaltare, utförde en
grundlig utredning om eldbegängel-
Per Lindell.
Emil Linden.
sens rättsliga ställning i olika länder
för att motivera ett upphävande av
obduktionstvånget i samband med
begravning av detta slag. — L. utgav
bl. a. "Likbränningen jemte öfriga
grafskick" (1888) samt "Autografier
och porträtt" (1—4, 1889—97). —
Gift 1884 med Julia Henrika
Margareta Nerpin. — Litt.: O. Övden,
"Eld-begängelsens historia i Sverige [1S82
—1932]" (1932). H. ö.
Linden, Emil Alexander,
operasångare (baryton), teaterdirektör,
regissör, f. 10 okt. 1859 i Uddevalla,
† 24 juni .1914 i Stockholm.
Föräldrar: handlanden Johan Peter
Petersson och Gustava Benedicta
Gillberg. — L. var efter debuten 1S77
engagerad vid Nya teatern i Göteborg 1879
—80 samt vid Nya teatern och Mindre
teatern i Stockholm 1S80—83.
Jämsides härmed bedrev lian sångstudier
för F. Arlberg. Han var knuten till
K. teatern 18S7—90. Hans i klangen
fria, omfångsrika barytonstämma ocli
röstens ovanliga expansionsförmåga
gjorde sig fördelaktigt gällande i
åtskilliga krävande partier ss. Don Juan,
Prinsen i "Per Svinaherde", greve de
Nevers i "Hugenotterna", Petruchio i
"Hårt mot hårt" och Mercutio i
"Romeo och Julia". Efter sångstudier
i Paris för den spanske barytonisten
Marilano Padilla var L. engagerad vid
August Lindbergs operasällskap på
Stora teatern i Göteborg 1891—92.
Hösten 1S94 medverkade han vid Ida
Aalberg-turnén, där han gjorde
betydande insatser i talroller ss. Armand
i Dumas d. y:s "Kameliadamen",
doktor Rank i Ibsens "Ett dockhem",
Maurice i Scribes "Adrienne
Lecouv-reur" och Laurent i Zolas "Thérese
Raquin". Från 1 dec. sistn. år var han
innehavare av Lindens Teater- oeh
Concert-Bureau, som ägde bestånd
under ett par år. Då cirkusbyggnaden
på Djurgården inreddes till teater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
