Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindgren, Sten - Lindgren, Waldemar - Lindgren, Valfrid - Lindgren, släkt - 1. Lindgren, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindegren
656
Lindehn
Waldemar Lindgren.
av pondus och vardaglig realism,
passande för de kraftfulla, myndiga män
han haft att framställa. Han har bl. a.
medverkat i "Bränningar", "Fredlös"
och "Hälsingar". — Ogift. C. H.
Lindgren, Waldemar, geolog, f.
14 febr. 1860 i Vassmolösa i
Ljungby skn, Kalmar län, † 3 nov. 1939 i
Brighton (nära Boston),
Massachusetts, Förenta staterna. Föräldrar:
häradshövdingen Johan Magnus L. och
Emma Bergman. —- L., som redan
under skoltiden använde ferierna till
geologiska studieresor i Sverige, Norge
och Tyskland, avlade mogenhetsex. i
Kalmar 1878 och inträdde på hösten
s. å. vid bergsakad. i Freiberg i
Sachsen, där han avlade bergsingenjörsex.
1882 och stannade ytterligare ett
läsår för fortsatta studier. Är 1883 reste
lian till Förenta staterna, där han blev
bofast för livet, blott med avbrott för
resor i geologiska syften till ett
flertal länder. Han besökte Sverige bl. a.
1910, 1929 och 1931. L. kom till
Amerika vid den tidpunkt, då det
geologiska studiet av Västerns
malmrikedomar just hade kommit i gång med
stor intensitet, och han var genom
begåvning och gedigen utbildning
utomordentligt väl kvalificerad för
deltagande i detta arbete. Redan 1884 blev
han knuten till United States
Geo-logical Survey, där han kvarstod till
1912, från 1911 som Chief geologist,
d. v. s. avd.-chef för de geologiska
arbetena. År 1912 blev lian prof. i
geologi vid Massachusetts Institute of
Technology i Boston (sedermera
flyttat till grannstaden Cambridge); han
avgick 1933. — L:s vetenskapliga
ar-lieten gällde framför allt Västerns
"ädla" ocli "halvädla"
malmförekomster, sålunda fyndigheter av guld,
silver, koppar, bly och zink, men voro
upplagda med en bredd och en
grundlighet, som medförde resultat vida
utöver huvudmålen. Särskilt malmbild-
ningarnas beroende av eruptiva
processer belystes genom en mångfald
detaljundersökningar av viktiga
gruvdistrikt. L. tillkallades också som
expert i malmgeologiska frågor såväl
i Förenta staterna som i andra länder.
Han kom redan tidigt att betraktas
som en av Amerikas främsta geologer,
och under senare år skapade hans
sunda vetenskapliga omdöme, oerhört
omfattande erfarenhet och beläsenhet
samt ej minst hans ovanligt vinnande
personlighet för honom en självklar
ledarställning. Uttryck därför voro
bl. a. den festskrift, "Ore deposits of
the Western States", som 1933
tillägnades honom, samt hans val till
president för geologkongressen i
Washington 1933. L. var president i Geological
Society of America från 1923 och blev
led. av ett stort antal andra lärda
samfund, bl. a. av Vet. akad. 1931 ocli
Ing. vet. akad. 1932. Han blev fil.
lie-dersdr vid Princetons univ. 1916 ocli
vid Ilarvards univ. 1935. Bland L:s
c:a 200 vetenskapliga publikationer
kunna nämnas "The Gold quartz-veins
of Nevada City and Grass Valley
districts, California" (1896),
"Me-tasomatic processes in fissure-veins"
(1901), "The character and genesis of
certain contact deposits" (1902), "The
Copper deposits of Clifton-Morenci
district, Arizona" (1905), "The
Ter-tiary gravels of the Sierra Nevada of
California" (1911), "The igneous
geo-logy of the Cordilleras" (1915),
"Geo-logy and ore deposits of the Tintle
mining district, Utah" (1919, tills, med
G. F. Loughlin), "Economic Geology
as a profession" (1919), "Gel
replace-ment, a new aspect of metasomatism"
(1925) samt läroboken "Mineral
Deposits" (1913; 4:e uppl. 1933). —Gift
18S6 med Ottolina Allstrin. — Litt.:
biografi av L. C. Graton i Economic
Geology 1939, av P. Geijer i Geol.
fören:s förhandl. 1939. P. G—r.
Lindgren, Jonas Valfrid,
skolman, filolog, f. 19 dec. 1859 i
Burträsks skn, Västerb. län, † 25 april
1931 i Umeå. Föräldrar:
hemmansägaren Jonas L. och Anna Katarina
Persdotter. — L. avlade mogenhetsex.
i Umeå 1879 och blev i Uppsala fil.
kand. 1883, fil. lic. 1889 samt fil. dr
1890. Han tillhörde Adolf Noreens
lärjungar och blev en av pionjärerna
för det moderna utforskandet av de
norrländska dialekterna. L:s drsavli.
"Burträskmålets grammatik", varav
en andra del utkom 1919, är en av
våra yppersta undersökningar av ett
folkmåls fonetik och medförde, att lian
kallades till docent i nordiska språk
i Uppsala 1890. L. hade
emellertid redan börjat tjänstgöra som
lärare vid olika skolor, och 1890
utnämndes han till lektor i latin ocli
Valfrid Lindgren.
grekiska vid Högre allm. läroverket
i Härnösand, varifrån lian 1895
överflyttade till Gävle som lektor i latin
och svenska. Sin största pedagogiska
insats kom han emellertid att göra
som rektor för läroverket i Umeå 1901
■—25. Också utanför skolan var han på
mångahanda sätt verksam i stadens
och länets kulturella och kommunala
liv, bl. a. som medl. av
stadsfullmäktige 1911—22 (ordf. 1920—22), och av
landstinget 1918—26, varjämte han
innehade en rad andra
förtroendeuppdrag. -— Bland L:s skrifter märkas
lektorsavh. "De verbis latinis in -sso
cadentibus" (1890), "Dansk och norsk
grammatik" (1894, 3:e uppl. 1925),
"Umeå städs handel, sjöfart och
industri" (1929), "Högre allmänna
läroverket i Umeå. Historik" (1925) samt
"Västerbottens läns sparbank.
Minnesskrift med anledning av dess
sjuttio-femåriga tillvaro" (1929). Postumt
utkom "Ordbok över Burträskmålet"
(1941). — Gift 1901 med Ester
ül-rilca Unæus. T. M.
Lindgren, släkt från Öland. Äldste
med visshet kände stamfadern,
audi-tören vid Smålands kavalleri Lars L.
(f. 1682, † 1770), blev far till
kyrkoherden i Adelöv, Jönköp. län, Salomon
L. (f. 1728, † 1804), från vilken alla
nu levande medl. av släkten
härstamma. Dennes son, skolkollegan fil.
magister Lars Erie L. (f. 1771, † 1837),
blev farfar till apotekaren John L. (L.
2). Lars Erie L:s broder, kronofogden
i Frösåkers härad i Uppland,
lands-sekr. Gustaf Adolf L. (f. 1784, † 1S49),
blev far till väg- och vattenbyggaren
Axel L. (L. 1). Dennes äldste son,
arkitekten Gustaf L. (L. 3), blev far
till arkitekten Gustaf Birch-L. (L. 4).
1. Lindgren, Axel Malcolm,
väg-och vattenbyggare, f. 31 juli 1829 i
Uppsala, † 27 juli 1898 i Lännersta,
Boo skn, Stockholms län. Föräldrar:
landssekreteraren Gustaf Adolf L. och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
