Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Lindman, Arvid - 4. Lindman, Kristian - Lindman, släkt - 1. Lindman, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindhagen
672
Lindheström
valstriden 1932 tog den sjuttioårige
högerledaren lidelsefullt del och
riktade de häftigaste angrepp mot
socialdemokraterna. Samtidigt tog han
bestämt avstånd från kontinentens
fascistiska strömningar. De närmaste
åren fullföljde L. sin strid mot den
maktägande socialdemokratin men
ägnade sig samtidigt åt sina stora
ekonomiska engagemang och åt sitt
gamla intresse, den sv. skogen. -—
Då L. 1935 lämnade riksdagen och
avgick som högerns ledare, förlorade den
sv. folkrepresentationen en av sina
mest pregnanta gestalter och högern
sin ojämförligt skickligaste ledare.
Obunden av doktriner, praktisk ocli
affärsmässig även som politiker
förstod L. i hög grad att finna sig till
rätta i svåra och växlande
situationer. Det konservativa partiet kunde
under hans ledning bevara en
inflytelserik ställning även efter den
fulla demokratiseringens
genomförande. Som riksdagsdebattör var L. kvick
och slagfärdig men besatt samtidigt
en gemytlig koncilians, som gjorde,
att han, särskilt på äldre dagar,
åtnjöt ett mycket stort anseende även
hos politiska motståndare. — L. var
varmt intresserad för jordbrukets och
skogsbrukets förkovran. Han
medverkade kraftigt vid genomförandet av
1923 års skogsvårdslag och var bl. a.
ordf. i styr. för Skogshögskolan och
Statens skogsförsöksanstalt från 1915
samt i Sv. skogsvårdsfören. från 1917.
Till sin sjuttioårsdag erhöll han själv
Lindmanmedaljen i guld av
Skogshögskolan. — L., som var ledande inom
det sv. frimureriet, omkom vid en
flygolycka i England efter ett besök
hos engelska frimurarvänner. ■—- Flera
av L:s politiska tal ha samlats ocli
utgivits, bl. a. "Ekonomi och
politik" (1921), "Yttre trygghet och inre
styrka" (1924), "Samverkan för
produktiva uppgifter" (1928), "Arbetets
politik och ordningens" (1932) ocli
"Vår svenska väg" (1934). — Gift
1S88 med Anna Lovisa Almström.
B. E—r.
4. Lindman, Kristian Ludvig
Alexander, skogsman, f. 6 nov. 1890
i Stockholm. Son till L. 2. — Efter
realskolex. i Stockholm 1908
praktiserade L. i Hälsingland och
Härjedalen samt genomgick Gävleb. läns
kolareskola i Voxna 1909 och
Skogs-inst:s forstmästarekurs 1912—13.
Han blev 1914 assistent vid Gimo
bruk i Uppland och knöts 1919 som
underlärare till Värml. och Örebro
läns förenade skogvaktare- och
kolareskolor i Gammelkroppa samt är
sedan sistn. år föreståndare för dessa
skolor. — L. har framför allt ägnat
sig åt kolningens problem. Han. är
på detta område en av våra främsta
experter och har särskilt bidragit till
att den moderna skorstensmilan
slagit igenom. Han var sakkunnig vid
omorganisationen av
skogsundervisningen 1936 och 1943. — På sin tid
skicklig idrottsman liar L. inom
skid-sporten gjort stora organisatoriska
insatser, bl. a. som styr.-led. i Sv.
skid-förb., Skidfrämjandet och Värmlands
idrottsförb. Han har publicerat en rad
uppsatser i skogs- och idrottsfrågor.
—- Gift 1933 med Margit Signe Maria
Forsmark. A. P.
Lindman, släkt, vars äldste kände
stamfar var skrivaren och
kronolänsmannen i Båstad och Torekov m. fi.
socknar i Skåne Christian L. (f.
1750, † 1804), som ägde och bebodde
Lindmanska gården, kallad
Jerusalem, i Ängelholm. Söner till honom
voro assessorn och v. stadsfiskalen i
Stockholm Christian Adolph L. (f.
1775, † 1822) och färgerifabrikören i
Ängelholm Erie Magnus L. (f. 1780,
† 1837). Den sistnämndes son i första
giftet, köpmannen i Halmstad Carl
Christian L. (f. 1819, † 1857), blev
far till botanisten Carl L. (L. 1), vars
son är fil. kand. Karl Aster Sigurd L.
(f. 1896), som 1937—40 var verkst.
dir. i ab. Biografiskt galleri och sedan
1939 är redaktör för biografierna inom
naturvetenskap och teknik i "Svenska
män och kvinnor". Bror till honom är
arméofficeren och idrottsledaren Bo L.
(L. 2). Erie Magnus L:s son i andra
giftet, stadskassören i Hälsingborg
Adolf Oscar L. (f. 1828, † 1892), blev
far till ingenjören Frans Oskar L. (f.
1857, † 1916), stadsdistriktsläkaren i
Hälsingborg med. dr Carl Albert L. (f.
1860, † 1914), som utförde omfattande
medicinskt statistiska undersökningar
och bl. a. publicerade uppmärksammade
arbeten om sundliets- och
befolkningsförhållanden i sv. städer, samt
fabrikören Otto L. (f. 1863, † 1927); den
äldste och den yngste av bröderna
grundade i Hälsingborg 1884 F. och
O. Lindmans gjuteri och mekaniska
verkstad, som 1919 övertogs av ab.
Järnindustri, varvid Otto L. ingick
i bolagets tjänst som kamrer. Son till
Carl Albert L. är disponenten vid
Köpingebro sockerbruk i Skåne Torsten
L. (f. 1893).
1. Lindman, Carl Axel Magnus,
botanist, f. 6 april 1856 i Halmstad,
† 21 juni 1928 i Stockholm.
Föräldrar: köpmannen Carl Christian L. och
Sophie Fredrique Löhr. — L. avlade
mogenhetsex. i Växjö 1874 och blev
vid Uppsala univ. fil. kand. 1878, fil.
lic. 1884 och efter disp. sistn. år fil.
dr 1886. Han var docent i botanik vid
imiv. 1884—88, amanuens vid
Riksmus: s botaniska avd. och assistent
vid Bergianska trädgården 1887,
lektor i naturalhistoria och fysik vid
Carl Lindman.
Högre latinläroverket å Norrmalm i
Stockholm 1887—1905 samt prof. ocli
intendent vid Riksmus :s botaniska
avd. 1905—23. Ären 1896—1904 var
L. lärare för arvfurstarna, den dåv.
kronprinsens söner. Utom talrika
botaniska färder i Sverige, Norge och
Danmark företog han vidsträckta
resor i mell., v. och s. Europa samt
besökte 1884—S5 även Madeira,
Algeriet och Tunis. Han ledde, med G. O.
Malme som följeslagare, en
forskningsfärd (första regnellska
expeditionen) till Brasilien ocli Paraguay 1892
•—94. — L:s mångsidiga och
omfattande botaniska verksamhet tillhör
huvudsakligen biologin och
systematiken med floristiken. Av hans
produktion på dessa områden märkas de
biologiska arbetena "Om postflorationen
och dess betydelse såsom skyddsmedel
för fruktanlaget" (1884, drsavh.),
"Bidrag till kännedomen om
skandinaviska fjellväxterna® blomning och
befruktning" (18S7) ocli "Några
bidrag till frågan: buske eller träd?"
(1914). Bearbetandet av de rika
samlingarna från den sydamerikanska
resan resulterade i en rad monografier
över bl. a. bromeliacéer, ärtväxter,
gräs, halvgräs, palmer och
ormbunkar; särskilt bör uppställandet (1904)
av ett nytt vattenormbunksläkte,
Reg-nellidium, nämnas. Främst för sitt
stora arbete "Vegetationen i Rio
Grande do Sul (Sydbrasilien)" (1900,
på portugisiska 1906) erhöll L. av
brasilianska regeringen en
minnesmedalj i guld. Han var en
framstående kännare av Sveriges flora och har
i många skrifter behandlat och
utrett arter inom Polygonum, Cratægus,
Poa och andra växtsläkten. En högt
skattad floristisk handbok är "Svensk
fanerogamflora" (1918; 2:a uppl.
1926; förkortad uppl. "Illustrerad
skol- och exkursionsflora", 1928). L.
illustrerade själv denna flora liksom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
