Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Petersson, Albert - Petersson, Alfred, i Pålsboda, lantbrukare, politiker, se s. 88 - Petersson, Axel - Petersson, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Petersson 83 Petersson
ambition. Särskilt ss. anordnare av
en serie åtal för religions- oeh
tryckfrihetsbrott gjorde ban sig
misshaglig i oppositionens ögon. "Systemet
Petersson" blev ett slagord, som
genljöd i 1909 års remissdebatt. Efter
regeringens avgång i okt. 1911
utnämndes P. till president i Kammarrätten
och innehade denna befattning till
1921, varjämte hans administrativa
och juridiska sakkunskap togs i
anspråk för utredningar, bl. a. i
stadsplanekommittén 1916,
skogsbeskatt-ningskommittén 1920 och
kommunalskattekommittén 1921, samtliga
under P:s ordförandeskap. Åren 1912—
17 tillhörde han Andra K. som repr.
för de moderata; 1914 B—17 var ban
ordf. i lagutskottet. Vid Uppsala univ.
blev han 1917 jur. hedersdr. — Gift
18S2 med Ada Wetter. — Deras barn
ha efter modern antagit namnet
Wetter (bd 8). — Litt.: X.
Alexanderson, "Juristprofiler — och ett par
andra" (1948). S. Sw.
Petersson, Alfred, i Påboda,
lantbrukare, politiker, se s. 88.
Petersson, Axel Jacob,
järnvägsingenjör, f. 4 mars 1834 i Ålems skn,
Kalmar län, † 15 jan. 1884 i Oslo.
Föräldrar: kyrkoherden Andreas P.
och Catharina Margareta Selin. ■—
Efter skolstudier vid läroverket i
Kalmar 1846—51 genomgick P.
Teknologiska inst. i Stockholm 1853—55
och avlade avgångsex. på den
mekaniska linjen. Han fick 1856
anställning på Ståhl & Wenströms kontor
för maskinbyggnader och blev
assistent och stationsingenjör vid
järnvägsbyggnaderna i Sverige 1857,
varefter ban 1859 överflyttade till Norge.
Sedan P. arbetat som ingenjör vid
norska statens järnvägsbyggnader,
blev han chef för norska statsbanornas
brokontor 1865. Han var även lärare
vid den militära högskolan i
Kristiania 1864—65. — Som konstruktör
särskilt av broar och viadukter kom P.
att göra en betydelsefull insats i
det norska järnvägsbyggandet. Bland
lians många förnämliga
konstruktioner märkas Smaalenbanans bro vid
1’iksgränsen och bron över Vormen vid
Minnesund samt den stora viadukten
över Ljandalen nära Oslo. P. var
verksam som uppfinnare på många
områden. Bland hans uppfinningar märkas
en roterande ångmaskin, en kamera
för tagning av panoramabilder och
två sinnrikt konstruerade
räknemaskiner. P. hade även del i
konstruktionen av det krag-peterssonska geväret,
länge använt vid norska flottan. Han
medarbetade i Polyteknisk förenings
tidsskr. — År 1881 måste P. på grund
av överansträngning sluta sin
verksamhet. — Gift 1864 med Thekla
Jlaak. G. Lj.
Axel Petersson ("Döderliultarn").
Petersson, Axel Robert
("Döderliultarn"), träskulptör, f. 12 dec. 1868
i Döderhults skn, Kalmar län, † 15
mars 1925 i Oskarshamn. Föräldrar:
lantbrukaren, nämndemannen Per
August P. och Eva Lotta Persdotter. •—
P. gick i Oskarshamns lägre allm.
lärov. till 1884. Föräldrahemmet var
burget. År 1889 flyttade familjen in
till Oskarshamn, där P. kom att bo
till sin död. Under ungdomsåren
betraktades han som ett problembarn,
"som inte dög till något annat än
kreta i trä". Åren 1882—86 fick han
hjälpa till på Edv. Källströms
skulp-turateljé i Oskarshamn, där man
utförde dekorativa arbeten, gunghästar
o. dyl., men arbetet var föga lärorikt,
ocli sin skulpturtalang utvecklade P.
helt på intuitiv väg. Den bisarre och
ohjälpligt bohemiske P. var ingen
profet i sin hemstad. Sina arbeten sålde
han genom en cigarraffär, oeh de
betalades i snus eller med en ringa
penning, vilket renderade honom namnet
"Tolvskillingen". På Oskarshamns
jubileumsutställning 1906 fick ban visa
några pjäser. Känd utanför en trängre
krets blev ban 1909, då han
uppspårades av Hasse Zetterström och fick
delta med en större kollektion på
Söndags-Nisses utställning av sv.
humoristisk konst i Hultbergs konsthandel
i Stockholm. Han kom snabbt i ropet
och beräknas mot slutet av sitt liv ha
haft upp till 27 000 kr. i årsinkomst.
Detta förändrade dock föga hans
livsföring. Med en grovkornig,
galghumo-ristisk jargong dolde han sitt
ohjälpliga svårmod, som bl. a. tog sig
uttryck i årslånga depressionsperioder
med starkt nedsatt arbetsförmåga.
Dessa tider sysslade han gärna med
tekniska problem, t. ex. perpetuum
mobile. Han lyckades 1909 få patent
på en metod för kartfotografering.
— P:s tidigaste bevarade arbeten
(porträtt och akter) från 1880-talet
äro tämligen konventionella. De äro
skurna i päronträ. Sitt rätta
material fann ban i det lösare alträt, som
lian täljde med skärjärn och därefter
bemålade i diskreta färger. P:s
arbetsområde är den drastiska folklivs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
