Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Signeul, Elof - Sigrid - Sigrid Storråda - Sigurd, pseud. för Hedenstierna, Alfred, bd 3 s. 353 - Sigvard, greve, se Bernadotte, bd 1 s. 283 - Siikavaara, Sigurd - Sig, Sune - Silén, se även Sillén - 1. Silén, Sven - 2. Silén, Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sigrid
14
Silén
gång i början av 1813 förmedlare av
Napoleons anbud till Sverige om
förmåner vid ett sv. uppslutande på
fransk sida. Han åtnjöt i
fortsättningen i hög grad Karl XIV Johans
förtroende och medverkade i dennes
franska politik vintern 1813—14. Som
ministerresident i Hamburg, då en
viktig utkikspost, var S. en av
konungen gärna utnyttjad observatör
och användes även vid dirigerandet
av dennes litterära propaganda i
utlandet. — Gift 1) 1802 med Marie
Henriette Dècle från Frankrike, f
1814; 2) 1815 med Marie Louise de
Carara från Frankrike. Abg
Sigrid, prinsessa, f. 15 okt. 1566
på Svartsjö slott i Sånga skn,
Stockholms län, f 24 april 1633 på
Liuk-siala kungsgård i Kangasala skn,
Ta-vastehus län, Finland. Föräldrar:
konung Erik XIV och Karin
Månsdotter. Om S:s ätt se Vasaätten. — S.
vistades efter faderns avsättning
någon tid hos denne i fängelset på
Gripsholm och uppfostrades därefter
av sin mor i Finland. Hon synes ha
erhållit en relativt anspråkslös
undervisning. S. gifte sig 1597 med
godsherren Henrik Claesson (Tott) och
torde med sin make för det mesta
ha bebott egendomen Gerknäs i Lojo
skn i Finland. Efter Henrik Claessons
död omkr. 1600 kvarstannade hon i
Finland. År 1609 ingick S. nytt
äktenskap med hovmästaren Nils
Nilsson (Natt och Dag), varvid Karl IX
höll bröllop för henne på Stockholms
slott. Hon behöll Gerknäs och
innehade dessutom bl. a. den från modern
övertagna kungsgården Liuksiala, där
hon tillbragte sin ålderdom. Hon
ligger begravd i Åbo domkyrka. B. B-é
Sigrid Storråda, omdiskuterat
namn i nordisk historia omkr. år
1000. — Säkra biografiska data om S.
saknas, och vissa forskare anse med
stöd av historieskrivare från 1000-talet,
att S. är en uppdiktad person. Andra
forskare framhäva, att den danska
kungaättens besittningar i Sverige på
1200-talet kallades Sigridslev, ett
namn, som i en sv. kungalängd från
1300-talet härledes från Sigrid den
rika, vilket allt skulle tala för, att
godset kommit i kungaättens ägo
genom arv från en sv. person med
namnet S. Den isländska sagotraditionen,
som kan föras tillbaka till 1100-talets
senare del, meddelar, att Erik
Seger-sälls gemål, moder till Olof
Skötkonung, hette S. Hon uppgives vara
dotter till den rike hövdingen
Skog-lar-Toste, vilken av några forskare
ansetts vara identisk med en på en
uppländsk runsten omnämnd ”Tusti”,
som 991 var en av anförarna för ett
vikingatåg till England. Senare skulle
S. ha äktat Sven Tveskägg av
Danmark samt eggat Sven och Olof till
det s. k. slaget vid Svolder. — Litt.:
L. Weibull, ”Kritiska undersökningar
i Nordens historia omkring år 1000”
(1911); uppsatser av W. Beckman i
Personhist. tidskr. 1912 och Hist.
tid-skr. 1922. T. D.
Sigurd, pseud. för Hedenstierna,
Alfred, bd 3 s. 353.
Sigvard, greve, se Bernadotte, bd
1 s. 283.
Siikavaara, Sigurd Wilhelm
Ossian, handlande, väckelsepredikant,
f. 2 juni 1900 i Areavaara, Paj ala
skn, Norrb. län. Föräldrar:
hemmansägaren och handlanden August S. och
Matilda Gustafva Kyrö. — Uppväxt
i ett relativt välbärgat hem övertog
S. 1933 faderns gård och drev
samtidigt handelsrörelse i hemsocknen.
Han anslöt sig 1930 till den
östlæsta-dianska väckelsen men övergick efter
några år till den från læstadianismen
utsöndrade Korpelaväckelsen. Denna
rörelse hade fått sitt namn efter den
finske predikanten Toivo Korpela,
verksam i Sverige 1929—35, men
dess verklige ledare var från 1934 S.,
och det var först med honom som
företeelsen började väcka
uppmärksamhet. S. inledde en intensiv
predikoverksamhet i Tornedalen,
förkunnade i enlighet med
Uppenbarelseboken de rättrognas upptagande till
paradiset i en silverark vid en flera
gånger ändrad tidpunkt och utgav sig
själv för att vara Kristus. Han
samlade stora åhörarskaror, och antalet
trogna anhängare uppgick maximalt
till 200 å 250. De trogna skilde sig
från andra genom föreställningen att
de på grund av sin tro blivit
definitivt syndfria, oberoende av sina
gärningar även efter omvändelsen. Med
stöd av denna tro utvecklades
småningom, särskilt efter 1937, deras
sammankomster till måttlösa
sprit-och kärleksfester, som väckte anstöt i
hela bygden. År 1939 ställdes S. inför
rätta för otukt mot minderåriga. På
grund av ”kronisk sinnessjukdom på
alkoholbasis” straffriförklarades han
som otillräknelig och vårdades en tid
på sinnessjukhus. Han har sedermera
återgått till lantbruket och
affärsrörelsen och var en tid ledare för en
sluten krets av korpelaner. Numera
(1952) bekänner han sig icke till
någon religion. Korpelanismens
utveckling genom S. företer likheter med
bl. a. den s. k. roparerörelsen i mell.
Sverige och Erik-Jansismen i
Hälsingland på 1840-talet. — Gift 1928 med
småskollärarinnan Hulda Maria
Koh-koinen. O. K.
Sik, Sune, Sverker d. ä:s tredje
son. Hans dotter Ingrid Ylva blev
mor till Birger Jarl. Om S:s släkt se
Sverkerska ätten, s. 395.
Silén, se även Sillén.
1. Silén, Sven Fredrik Paul,
teolog, skolman,f.28jan. 1908iBoden.
Föräldrar: kyrkoherden Paul Daniel
S. och Elin Anna Sofia Nordin. —
Efter studentex. i Härnösand 1925
fortsatte S. studierna i Uppsala, där
han blev fil. kand. 1928, teol. kand.
1931, teol. lic. 1935 och teol. dr 1939
(disp. 1938) samt var docent i
teologisk lärdomshistoria 1939—40. S.
blev lektor i kristendomskunskap och
filosofi vid Härnösands läroverk 1940
Sven Silén.
och är rektor där sedan 1946. Åren
1934—40 var han sekr. hos ärkebiskop
E. Eidem och deltog särskilt under
denna tid livligt i den teologiska
debatten, bl. a. som red.-sekr. och red.
för Vår Lösen 1934—37 och med
artiklar i Sv. Dagbladet. Han är
stadsfullmäktig och kyrkofullmäktig i
Härnösand sedan 1943 och
Radiotjänsts ombud där sedan s. å. — S.
har utgivit drsavh. ”Den kristna
människouppfattningen intill
Schleier-macher” (1938), en
historisk-systema-tisk studie över den teologiska
antropologien med huvudvikten lagd på
det ortodoxa tidsskedet, samt
historiken ”Västernorrlands läns
brandstodsbolag 1844—1944” (1944). —
Gift 1) 1935 med fil. mag. Nanna
Elisabeth (Lisbeth) Henkow, f 1945;
2) 1946 med fil. mag. Ellen Viveka
Margareta Wester. G. W.
2. Silén, Lars Karl Paul, zoolog,
f. 12 juli 1910 i Boden. Bror till S. 1.
—■ Efter studentex. i Härnösand 1928
blev S. i Uppsala fil. mag. 1932, fil.
lic. 1936 och fil. dr 1938. Han var
lärare vid Solbacka läroverk 1938—
39 och vid samrealskolan i Ljusdal
1940—45 samt lektor i biologi och
kemi vid Bodens högre allm.
läroverk 1945. Åren 1944—49 var han
docent i zoologi vid Stockholms
högskola, och sedan 1947 är han
laborator i detta ämne där. — S. har
ingående studerat evertebratgruppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
