Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Silfverhielm, Göran Ulrik - Silverling, Johan - Silfverling, Lil - Silfverskiöld, Silfverschiöld, släkt - 1. Silfverskiöld, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Silfverling
17
Silfverskiöld
Göran Ulrik Silfverhielm.
Teckning av A. U. Berndes.
tropiska sällskapet arbetade han
ivrigt på att förena swedenborgianism
och magnetism. Han avvisade de
riktningar, som ville förklara
magnetismen ur enbart fysiska orsaker. Ett
sändebrev, som sällskapet 1787
skickade till La Société des Amis Réunis
i Strassburg, torde ha S. till
upphovsman. I Swedenborgs anda förklaras
där magnetismen som verkningar av
goda och onda andar. Han var vidare
anhängare av den franske mystikern
L. C. Saint-Martin. Även för
fri-mureriet hade S. ett livligt intresse.
Är 1789 företog han tillsammans med
Reuterholm en resa till denna ordens
heliga vallfartsorter. —• S. beundrade
Thorild och tog del i utgivandet av
dennes skrifter. Bland hans egna
arbeten märkas ”Inledning till
kunskapen om den animale magnetismen”
(1787), ”Sanningen, Skaldeförsök”
(1787) samt ”Samlingar för hjertat
och snillet” (1—4, 1789). — Gift
1) 1794 med Harriet Matthews från
England, f 1798; 2) 1807 med Anna
Charlotta Sofia Adlermarck. Å N.
Silfverling, J o h a n Andersson,
skulptör, f. 1636 i Vadstena, begravd
27 dec. 1693 i klosterkyrkan där;
enligt gravstenen f. 24 juni 1636 och
f 22 okt. 1693. — S. lärde sig
sten-huggaryrket i Norrköping. Han blev
borgare i Vadstena, där han
verkade som bild- och stenhuggarmästare
och utförde flertalet av sina arbeten.
Bland dessa är det förnämsta ett
kolossalepitafium över
slottshövits-mannen i Vadstena Jurgen Claus
(1684) med en reliefframställning av
Kristi gång till Golgata. Även ett
antal gravstenar i Vadstenatraktens
kyrkor återgå på S:s hand. I
stilhänseende närmar sig S. Burchardt
Precht, till vilken han möjligen stått
i lärjungeförhållande. — Gift 1662
med Margareta Jonsdotter. -—■ En
son till S. var Jonas S., vilken blev
ålderman för stenhuggarämbetet i
Stockholm och bl. a. var verksam på
Drottningholm. M. L-n
Silfverling, Lilly (Lil)
Wilhelmina, målarinna, f. 25 april 1909 i
Stockholm. Föräldrar: skeppsredaren
Birger S. och Christina Axelina
Daf-gård. — Efter åttaklassig flickskola
i Stockholm studerade S. vid Tekn.
skolan 1929—30 och vid
Konsthögskolan 1930—33 och 1939—41. Hon
har företagit resor till England,
Italien, Spanien, Portugal, Kanarieöarna
och Nordafrika och har utställt
separat i Stockholm 1943 och 1947. Hon
erhöll Maria
Leander-Engströmstipen-diet vid utställningen ”Unga
tecknare” på Nat. mus. 1944. — S. målar i
gouache, pastell och olja med snabb,
impulsiv penselskrift och rena, ljusa
färger. Hennes spontana
målartempe-rament har särskilt fascinerats av
medelhavsländernas rörliga och
färgstarka folkliv och stadsbilder. I sina
krokiteckningar visar hon samma
förmåga att med summariska medel
fånga det väsentliga. •— S. är repr.
Lil Silfverling.
i Nat. mus. -— Gift 1) 1939—49
med målaren Erik Artur Ewald; 2)
1949 med Georgij Dimitrivitj
Kan-daourov från Ryssland. R. S.
Silfverskiöld, Silfverschiöld,
släkt, härstammande från torparen
Jöns i Hylta i Småland, som levde
under 1500-talets senare hälft och
blev far till Andreas Jonae,
kyrkoherde i Hemmesjö, Växjö stift, och
riksdagsman (f. 1598, f 1666), som
efter födelsebyn Hylta antog
släktnamnet Hyltenius, ändrat till Hylthén
eller Hyltén av hans söner. Yngre
söner till honom voro a) e. o.
assessorn i Svea hovrätt Lars Andersson
Hylthén (f. omkr. 1640, f 1697), far
till borgmästaren i Stockholm Anders
Hylthén och landshövdingen Samuel
Hylthén (bd 3 s. 573), vilka båda
1714 adlades med namnet von
Hyl-teen (den sistn. blev friherre 1719),
samt b) kammarrådet Johan
Andersson Hyltén (f. 1645, J 1717), som
1682 adlades med namnet
Silfver-crantz (se s. 15) och själv slöt sin
ätt. Andreas Jonae Hyltenius’ äldste
son, prof. Nils Hyltén (S. 1), adlades
1686 med namnet S. Dennes äldste
son, landshövdingen i Kristianst. län
Nils S. (f. 1674, f 1753), blev far
till presidenten i Göta hovrätt Arvid
S. (f. 1710, f 1781), som 1771
upphöjdes i friherrligt stånd med namnet
Silfverschiöld. En son till honom var
överkommendanten vid fästningarna
på rikets västra kust, generalmajoren
friherre Carl Ulrik S. (f. 1749, f
1819). En yngre son till Arvid S.,
majoren och godsägaren friherre Nils
S. (S. 2), blev far till godsägaren
friherre Nils S. (S. 3). Söner till
honom voro godsägaren friherre Nils
August S. (S. 4) och
kabinettskam-marherren och godsägaren friherre
Carl Otto S. (f. 1827, J 1879), stam-,
far för den friherrliga ättens nu
levande gren. Han blev far till
godsägaren friherre Gustaf Otto Nils S.
(f. 1864, f 1892), som var en
framstående bokkännare och -samlare. —•
En yngre bror till Arvid S.,
överstelöjtnanten i armén Peter S. (f. 1712,
f 1800), blev stamfar för den adliga
ätten S:s nu levande äldre gren. En
sonsons son till honom,
överstelöjtnanten i armén Peter Fredrik S. (f. 1817,
f 1890), blev far till läkaren Peter S.
(S. 5). Bland dennes söner märkas a)
chefen för ab. Sv. kullagerfabrikens
avd. i Danmark, kaptenen Per-Olof S.
(f. 1884), far till docenten i neurologi
vid Karol. inst. med. dr Boris Peter
S. (f. 1912), och b) docenten Nils S.
(S. 6). En yngre son till S. 1,
presidenten i Åbo hovrätt Peter S. (f.
1691, J 1758), blev stamfar för den
adliga ättens nu levande yngre gren.
1. Silfverskiöld, Niklas (N i l s),
före adlandet Hyltén,
rättsvetenskaps-man, f. 18 jan. 1635 i Småland, f
11 jan. 1702 i Stockholm. Föräldrar:
kyrkoherden Andreas Jonae
Hyltenius och Anna Jonsdotter Gahm. —
Efter skolgång på Visingsö kom S. till
Uppsala, där han 1660 promoverades
till magister. Han blev vida ryktbar
genom en oration, som han höll vid
sorgefesten i Uppsala 1661 på
årsdagen av Karl X Gustavs död och
som ledde till en konflikt mellan S.
och konsistoriet, då den ansågs inne-
2 Svenska män och kvinnor VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
