Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Silfversparre, Lars - 2. Silfversparre, Axel - 3. Silfversparre, Warner - 4. Silfversparre, Arent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Silfversparre
20
Silfversparre
resteringen av Gustav IV Adolf och
bar senare högsta ansvaret för
bevakningen av konungen under dennes
fångenskap på Gripsholm, varvid han
tjänstgjorde som förbindelseman
mellan konungen och den nya regeringen.
Han utnämndes till generalmajor i
armén 1810. Som befälhavare för
trupperna i Stockholm vid
tronföljaren Karl Augusts begravning den
20 juni uppträdde S. synnerligen
slappt och huvudlöst under
oroligheterna i samband med mordet på Axel
von Fersen. I sin av justitiekanslern
infordrade förklaring anhöll han om
upplysning, ”huruvida det ålåge
honom uppgiva alla såväl skriftliga som
muntliga order, vilka konungen (Karl
XIII) meddelat honom”. S. erhöll
1812 avsked från sitt reg. och 1827
ur krigstjänsten med generallöjtnants
titel. — En av S. författad berättelse
om Gustav IV Adolfs arrestering och
fängelsetid är utg. av S. Clason i ”För
hundra år sen” (3, 1911) och av
S. Carlsson i ”Journalen över Gustaf
IV Adolfs fängelsetid” (Personhist.
tidskr. 1943). ■—■ S. blev led. av Mus.
akad. 1772 och av Krigsvet. akad.
1810. —■ Gift 1803 med grevinnan
Sofia Lovisa Eleonora Sparre af
Söf-deborg. A. Äg
2. Silfversparre, Bror Axel
Hjalmar Hampus, officer,
stadsplanerare, f. 8 maj 1834 i Strängnäs, f 2
mars 1906 på ett soldathem i
Dan-ville, Illinois, Förenta staterna.
Föräldrar: överstelöjtnanten Gustaf
Johan S. och grevinnan Sofia
Constan-tia Gustava Mörner af Morlanda. —
S. blev student i Uppsala 1852,
avlade officersex. 1853 och blev
underlöjtnant vid Svea artillerireg. s. å.
Efter att ha deltagit i ett nattligt
gatuuppträde dömdes han 1860 av
krigsrätt att lämna sin tjänst men
fick kvarstå som löjtnant i armén.
Följ, år erhöll han avsked ur armén
och begav sig till Förenta staterna.
I Illinois satte han upp ett
artilleribatteri, till hälften bestående av
svenskar, med vilket han som kapten
deltog i inbördeskriget. Efter slaget
vid Shiloh var han en tid artillerichef
på Fort Pickering vid Memphis.
Sedan han tillfångatagits och lyckats
rymma, begav han sig till New York,
där han biträdde med utarbetandet
av en plan för Union Pacific
Rail-roads utsträckande över Klippiga
bergen samt ett projekt för hängbro över
East River i New York; båda
planerna uppgåvos på grund av ekonomiska
svårigheter. Är 1864 reste S. till
Sverige som agent för en koppargruva
i Michigan och återvände medförande
150 skandinaviska arbetare. Följ,
år blev han bitr, stadsingenjör i
Chicago. Efter den stora branden där
1871, då han själv miste all sin
Axel Silfversparre.
Efter teckning av Skogsberg.
egendom, biträdde han vid den nya
stadsplaneringen. Är 1880 flyttade
han till nybyggarstaden Denver i
Colorado, vid vars planering han
medverkade. En av honom utarbetad
karta över Colorado publicerades i
Chicago 1883. År 1886 blev han
kartograf i jordbruksdep. i Washington,
där han utarbetade en karta över
staden. Från 1888 vistades han på
soldathem i Hampton (Virginia),
Dayton (Ohio) och Danville
(Illinois). S. blev 1865 amerikansk
medborgare och skrev sig Silverspar. -—
Gift 1866—84 med Mary Jane
Gunning. -— Litt.: A. B. Benson och
N. Hedin, ”Americans from Sweden”
(New York 1950). Abg
3. Silfversparre, Warner
Vilhelm, kemigraf, f. 7 aug. 1851 på
Ekenäs i Blacksta skn, Södermani,
län, + 11 juli 1893 på Berg i Nacka.
Föräldrar: underlöjtnanten friherre
Carl Johan Oskar Gustaf S. och Eva
Nadeschda Groen från Riga.
Brorson till S. 2. — S. utexaminerades
1871 från Karlberg samt blev s. å.
Warner Silfversparre.
underlöjtnant och 1888 kapten vid
Södermanlands reg. Han var en
skicklig kartritare och började vid
sidan av sin militärtjänstgöring
intressera sig för det grafiska yrket. Efter
studier vid stora klichéanstalter i
Wien, Berlin och Paris övertog han
1886 ledningen för kemigrafiska avd.
vid Centraltryckeriet i Stockholm och
grundade 1889 egen grafisk anstalt.
1893 utnämndes S. till föreståndare
för Riksbankens sedeltryckeri, och i
samband därmed ombildades hans
företag till Warner Silfversparres nya
grafiska ab. •—• S. bidrog i hög grad
till den moderna klichétillverkningens
utveckling i Sverige. Med sina
fackkunskaper förenade han stora
konstnärliga anlag, och från hans officin
utgingo praktverk ss. ”Med pensel
och penna. En årsbok om svensk
konst” (1885), ”Svenska porträtt,
efter kopparstick i Nationalmuseum
och Kungi. biblioteket” (1890) och
första uppl. av Bruno Liljefors’ ”Från
skog och mark” (1890). — Gift 1884
med Anna Vilhelmina Stahre. H. Fr
4. Silfversparre, Arent
Fredrik Herman, vapenkonstruktör, f. 8
aug. 1856 på Ekenäs i Blacksta skn,
Södermani, län, f 26 febr. 1902 i
Karlskoga. Bror till S. 3. —■ S. blev
efter studier vid Tekn.
elementarskolan i Norrköping elev vid Tekn.
högskolan 1875 och erhöll avgångsex.
därifrån 1879. Han var därefter
ritare hos prof. C. A. Ängström i
Stockholm och tjänstgjorde 1880—85 som
konstruktör vid Th. Nordenfelts
vapenfabrik i London. Sistn. år
anställdes han som ingenjör vid ab.
Bofors-Gullspångs kanonverkstad i
Karlskoga, och 1894 utnämndes han till
överingenjör och teknisk chef för hela
bruket. Från 1896 var han dessutom
led. av bolagets styr. —■ S., som under
sin tjänstgöring i England skaffat sig
ingående kunskaper i modern
vapenteknik, gjorde en både tekniskt och
organisatoriskt banbrytande insats
under sin tjänstgöring som chef för
den mekaniska verkstaden i Bofors.
Nästan alla de kanoner, som under
1890-talet användes vid den sv. och
danska flottan, voro konstruerade av
honom. S. eftersträvade i första hand
enkla lösningar. Bland hans främsta
och mest begagnade uppfinningar
kunna nämnas en konstruktion betr,
kanonmekanismen, den ”ogivala
skruven”, samt en anordning till skydd
mot efterbrännare. Han utarbetade
en ballistisk beräkningsmetod,
Bofors-metoden, som ännu användes. S. var
dessutom en skicklig verkstadsledare,
som skapade en självständig
konstruk-tionsverkstad vid Bofors och visste att
praktiskt omsätta sina idéer. ■—- S.
sårades dödligt vid provskjutning med
en 15 cm kanon, som icke konstrue-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
