Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Siöblad, Carl Georg - Siöhielm, Henrik - Siösteen, Gustaf - Själander, Karolina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Siöblad
42
Själander
Carl Georg Siöblad. Målning (detalj)
av J. H. Scheffel.
5. Siöblad, Carl Georg,
friherre, sjöofficer, ämbetsman, f. 2 nov.
1683, f 1 sept. 1754 på
Marsvins-holm, Balkåkra skn, Malmöh. län.
Son till S. 4. ■— S. blev 1699
underlöjtnant vid amiralitetet, 1710
schout-bynacht och 1719 v. amiral samt
erhöll 1747 överamirals titel. År 1733
utnäm‘ndes han till landshövding i
Blek, län och 1740 till landshövding
i Malmöh. län samt överkommendant
i Skåne. Han kallades 1739 till
riksråd men undanbad sig detta ämbete.
— Under Karl XII:s krig
tjänstgjorde S. som schoutbynacht vid
Göte-borgseskadern. Är 1720
kommenderade han under amiralen friherre Karl
Hans Wachtmeister en sjöstyrka mot
ryssarna i Ålands hav; därvid
påträffades vid Ledsund i Ålands
skärgård den ryska galärflottans
huvudstyrka. Mot erhållna order gick S.
beslutsamt till anfall och lyckades vid
Flisö förstöra omkring två
tredjedelar av fiendens styrka. S. förlorade
själv fyra fregatter och dömdes 1727
för sitt orderbrott till sex månaders
förlust av lön. — Gift 1715 med
grevinnan Beata Elisabet Stenbock. —
Litt.: E. Hornborg, ”K. S. och slaget
vid Flisö” (Skrifter utg. av Sjöhist.
samfundet, 4, 1944). A. G.
Siöhielm, Henrik Gerdtsson,
före adlandet Gerritsen, sjöofficer, f.
i Zeeland, Nederländerna, f 18 juni
1668 i Amsterdam. — S. kom till
Sverige som amirallöjtnant och chef
för en eskader i Thijssens av Louis
De Geer 1643 i Nederländerna
värvade hjälpf lotta samt deltog som
eskaderchef i sjöslaget i Femerbält 13
okt. 1644. Utnämnd till sv. v. amiral
s. å. kvarstannade han i Sverige och
tjänstgjorde följ, år i riksamiralen
Erik Rynings flotta. Han var 1654—■
56 på egen begäran sysselsatt med
sjömätningar i Bottniska viken,
varvid han tycks ha uppgjort ett första
numera förstört sjökort över detta
område. Han befordrades till amiral
1654, adlades med namnet S. 1658
och var 1657—60 (med undantag av
ett år) chef för sjöstridskrafterna i
Göteborg. På sistn. post blev han
mera ansedd som skicklig navigatör
än som administratör. Han deltog i
det märkliga sjöslaget i Öresund 29
okt. 1658 mellan den på dansk sida
ingripande holländska flottan under
Obdam och sv. flottan under C. G.
Wrangel. Som chef för första
eskadern kämpade S. med lysande
tapperhet mot sina forna landsmän. — Åren
1663—65 företog S. på sv.
regeringens befallning och i
intressentskap med bl. a. änkedrottningen och
åtskilliga rådsherrar med skeppet
Danska Falken en märklig expedition
för att uppbringa turkiska
sjörövar-fartyg ”på vitt avlägsne orter”. Av
företagets vinst skulle hälften tillfalla
kronan och hälften participanterna,
sedan fem procent anslagits till kyrkor
och hospital. Av vindförhållandena
driven till Goa i Främre Indien
tvingades S., bl. a. på grund av
misshällig-heter mellan ombordvarande svenskar
och holländare, att försälja skeppet
och lämna besättningen åt sitt öde,
varefter han själv begav sig till
Nederländerna. Med anledning härav
blev han anklagad bl. a. för att ha
favoriserat holländarna på
svenskarnas bekostnad och ålades att lämna
en fullständig relation om resan. Då
Amiralitetskollegium erfarit, att han
vistades sjuk och medellös i
Amsterdam, erhöll han 1668 1500 daler i
avräkning på sin innestående lön. S.
avled innan han hunnit avge vare
sig relation eller redovisning för
expeditionen. En kommissorialrätt
sammanträdde 1671 i Stockholm för att
undersöka hans sak men utan att
något resultat nåddes. •—- Gift men
hustruns namn okänt. -—■ Litt.:
”Handlingar rörande amiralen S:s
expedition 1663—1665” (i Handl.
rörande Skandinaviens historia, 32,
1851); A. Zettersten, ”Sv. flottans
historia åren 1635—1680” (1903); P.
Dahlgren—H. Richter, ”Sveriges
sjökarta” (1944). A. G., A. Äg
Siösteen, Bengt Gustaf Jonson
(J:son), tidningsman, f. 20 sept. 1874
i Östersund, f 17 febr. 1947 i Råda
skn, Göteb. län. Föräldrar:
läroverksadjunkten Nils Mauritz Jonson och
Selma Fredrika Siösteen. ■— Efter
mogenhetsex. i Östersund 1894 var S.
medarb. i Jämtlandsposten 1894—95
och i Nyaste Kristianstadsbladet 1895
-—97. Åren 1897—1934 var han
anställd vid Göteborgs Handels- och
Sjöfarts-Tidn.; han var dess
korrespondent i London 1899—1903
(samtidigt repr. för Sydsv. Dagbladet och
några norska och finska tidn.) och
Gustaf Siösteen.
i Berlin 1903—18 (1908—10 även
repr. för Sv. Dagbladet); 1919—23
var han chef för tidn:s stockholmsred.
och 1923—34 ånyo dess
londonkorre-spondent. Vid sidan av sitt
journalistiska arbete studerade S. vid London
School of Economics and Political
Science 1900—03 och vid Berlins
univ. 1904—06. •— S. var en av de
första sv. utlandskorrespondenterna
av modern typ. Han utgav också en
rad böcker, den första (en lärobok i
esperanto 1893) redan som gymnasist.
Stor uppmärksamhet väckte S:s
tysk-landsreportage under första
världskriget, framför allt då han, efter att ha
kommit hem till Sverige, i
Handels-tidn. sept. 1918 framhöll Tysklands
inre svaghet och sannolikheten av ett
tyskt sammanbrott (i bokform under
titeln ”Censurfria
tysklandsskildring-ar” s. å.). Även hans erinringar om
den sv. aktivismen under första
världskriget, publicerade i
Handels-tidn. 7 och 11 maj 1936, äro av
betydande intresse. ■— Gift 1) 1900 med
Mathilde Eugénie Pouyanne från
Belgien, f 1913; 2) 1914 med Ruth
Jenny Lindqvist. U. D.
Själander, Karolina Kristina,
skolföreståndarinna, f. 12 sept. 1841
i Gävle, j 8 dec. 1925 därstädes.
Föräldrar: fabrikören och köpmannen
Erik Martin S., vilkens släkt
härstammade från Själevads skn,
Ångermanland, och Carolina Sjöström.
— S. genomgick Bonne Amie
Sundströms pension i Gävle, studerade
därefter bl. a. matematik och
naturvetenskap samt hjälpte fadern med
räkenskaperna. Hon deltog i stadens
missionsförsamlings verksamhet och
även i det begynnande kyrkliga
församlingsarbetet. På grund av sjukdom
måste hon dock i åratal hålla sig i
stillhet. Omkr. 1870 blev hon
lärarinna i matematik vid folkskolan i Gävle
och samtidigt timlärarinna vid den
av Elsa Borg 1859 grundade flicksko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
