Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Själander, Karolina - Sjö, August - Sjöbeck, Mårten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjö
43
Sjöbeck
Karolina Själander.
lan där. S. övertog 1874 posten som
föreståndarinna för den senare, som
fick det än i dag ofta använda
namnet Själanderska skolan. Genom dess
sammanslagning 1879 med Lindska
skolan uppkom Förenade
elementarskolan för flickor, från 1882 Högre
flickskolan, som 1908 erhöll
normal-skolekompetensrätt. S., som för egna
medel lät uppföra skolans ännu
använda byggnad (färdig 1878) vid
Rådhusesplanaden, avgick som
föreståndarinna 1915. — S. var en
skicklig och högt förtjänt pedagog, som
kan sägas ha skapat den ansedda skola
hon själv ägde. Varmt religiös ställde
hon, liksom sin företrädare Elsa Borg,
skolan på kristlig grund, och lyhörd
för pedagogiska reformkrav studerade
hon nya undervisningsmetoder i sv.
föregångsskolor och under resor i
flera europeiska länder. ■— S. var
en pionjär för frivilligt kyrkligt
församlingsarbete och gjorde även
sociala och politiska insatser; bl. a. var
hon i Gävle ordf, i Fören. för
kvinnans politiska rösträtt och 1911—14
led. av stadsfullmäktige (vald av
högern). År 1901 erhöll hon Illis
quo-rum. -— Ogift. — Litt.: ”K. S. och
hennes skola. Minnesskrift” (1941).
S. L.
Sjö, Johan August, lantbrukare,
politiker, f. 16 juli 1839 i Linneryds
skn, Kronob. län, J 17 aug. 1913
därstädes. Föräldrar: hemmansägaren
och nämndemannen Peter S. och
Maja Stina Håkansdotter. — S., som
från ungdomen ägnade sig åt
jordbruk, övertog 1870 fädernegården
Linneryds Västergård och nådde med
åren ekonomiskt välstånd. Han
valdes tidigt till nämndeman, var
landstingsman från 1871 (v. ordf. 1904—
12) och ordf, i vägstyr. från 1892. På
hans initiativ stiftades 1873 Linneryds
sparbank, för vilken han var
ombudsman och verkst. dir. till 1910, då den
uppgick i Sydsv. kredit ab.; han var
sedan till sin död chef för dess
avd.-kontor i Linneryd. S. var led. av
Andra K. 1876—87 och 1891—1913,
tillhörde bankoutskottet 1885—87 och
1891—96 och statsutskottet från 1897
samt var statsrevisor 1898—99. Från
början medl. av Lantmannapartiet
blev han efter en tid invald i dess
förtroenderåd. Som motståndare till
rågtullen föll han igenom vid de båda
valen 1887. —• S. gjorde sig tidigt
känd som extrem sparsamhetsvän och
ansågs även vara en typisk repr. för
Lantmannapartiets förmenta
kultur-och försvarsnihilism. En motion om
upphävande av de enskilda
bankernas sedelutgivningsrätt gjorde honom
i synnerhet till föremål för
huvudstadstidningarnas sarkasmer. Edvard
Bäckströms ”Förrädarsången” (tr. 2
juni 1877 i Göteborgs-Posten) var
även föranledd av ett anförande av
S. i en försvarsdebatt. S. var en
framstående nykterhetsivrare, som motio-
August Sjö.
nerade om lagstiftningsåtgärder mot
missbruk av rusdrycker och talade för
höjd spritbeskattning. Ännu 1901
röstade han emot den nya härordningen,
och under rösträttsstriden motsatte
han sig det proportionella valsättet,
då han fruktade att detta skulle
medföra svårigheter för landsbygdens
befolkning att hävda sig gentemot
stads-och industriväljarna. I fortsättningen
orienterade han sig dock åt höger,
blev ordf, i Kronob. läns moderata
valmansfören. Smålands allmoge och
ingick 1912 tills, med sina
partivänner i Lantmanna- och borgarepartiet.
— Gift 1883 med Kristina Lovisa
(Louise) Nilsson. S. Sw.
Sjöbeck, Edvard Mårten,
järnvägstjänsteman, kulturgeograf, f.
19 sept. 1886 i Köpenhamn.
Föräldrar: köpmannen Alexander Vitalis S.
och Anna Lovisa Andersson. ■— S.
avlade mogenhetsex. i Malmö 1907
och studerade sedan botanik och
geografi vid Lunds univ. ett par år.
Han erhöll 1909 anställning vid
Statens järnvägar (SJ), blev 1914
kon-torsskrivare i Hälsingborg och är
sedan 1937 byråsekr. i Järnvägsstyr.
med uppdrag att författa
kulturgeografiska handböcker. Han är bosatt
i Hälsingborg. Samtidigt med
statstjänsten har han fortsatt sina
växtgeografiska och etnologiska studier,
först i Skåne men sedan utsträckande
dem allt vidare äver nästan hela
landet. På grundval av dessa
primärundersökningar i terrängen samt
historiskt material i arkiven, främst
lant-mäterihandlingarna, växte så
småningom fram hos honom en
uppfattning av det sv. kulturlandskapets
tillkomst och utveckling’, som han har
framlagt i ett femtiotal fackuppsatser.
De viktigaste av dessa äro ”Det äldre
kulturlandskapet i Sydsverige”,
”Lövängen och dess betydelse för det
sydsvenska bylandskapets uppkomst och
utveckling” (Sv. skogsvårdsfören:s
tidskr. 1931 resp. 1932),
”Allmän-ningen Kulla fälad. En studie i
Häl-singborgslandskapets bebyggelsehistoria” (Hälsingborgs museums
publikation 1947), och ”Iakttagelser rörande
den bebyggelsehistoriska utvecklingen
omkring den forna Kafjärden i
Södermanland” (Fornvännen 1947).
Det är i själva verket boskapsskötseln
och inte åkerbruket, som var
huvudnäringen för den sv. bonden ända in
på 1800-talet. Betesgången,
foderfångsten och lövtäkten voro de
formande mänskliga faktorerna inom det
sv. kulturlandskapet. Bondbyns
viktigaste markslag utgjordes av
lövängen, som därför hölls under
omsorgsfull kultur. — I vidare kretsar
är S. mest bekant som förf, till en
serie av SJ utgivna kulturgeografiska
landskapsböcker, illustrerade med
hans egna ypperliga fotografier. De
äro rika på friska iakttagelser och
bebyggelsehistoriska synpunkter och ha
Mårten Sjöbeck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
