Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Sjöbring, Henrik - 1. Sjöcrona, Cornelius - 2. Sjöcrona, Anders - Sjödahl, Edgar - Sjödén, Adolf - Sjödin, Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjöcrona
56
Sjödin
kologhåll krävt, att de göras till
föremål för empirisk efterprövning ”och
ej blott postuleras rent abstrakt”
(Elmgren). Som diagnostiker och
klinisk lärare har S. blivit högt lovordad,
liksom hans förmåga att utbilda
lärjungar och efterföljare synes ha varit
stor. — Gift 1911 med Ellen
Margareta Amalia Ljunggren. — Litt.: O.
Kinberg, ”Det biopsykologiska
kon-stitutionsproblemet” (i A. Ahlberg
m. fl., ”Människokunskap och
männi-skobehandling”, 1942). P. H. T.
1. Sjöcrona, Cornelius
Alexander, ämbetsman, politiker, f. 22 okt.
1835 i Hardeberga skn, Malmöh. län,
f 30 juni 1917 i Stockholm.
Föräldrar: ryttmästaren Cornelius Hans S.
och Anna Vilhelmina Catharina
Ry-deberg. -—• S. blev student 1853, fil.
kand. 1857 och fil. dr 1859 samt
avlade hovrättsex. 1860, allt vid Lunds
univ. Efter fullgjord
tingstjänstgöring utnämndes han 1864 till v.
häradshövding och var därefter verksam
i Skånska hovrätten, där han 1873
befordrades till assessor. Redan 1871
hade han emellertid förordnats till
expeditionschef i Civildep. Han var
landshövding i Skarab. län 1880—
1906; därefter var han till sin död
bosatt i Stockholm. — S. tillhörde
Första K. 1887—93 och 1900—09
och var därunder ordf, i lagutskottet
1891 och 1906—07 samt i flera
särskilda utskott. Han utarbetade på
offentligt uppdrag ”Betänkande med
förslag till författningar ang.
försäkringsväsendets ordnande” (1883) och
var ordf, i stadsplanekommittén 1884
-—85, bolagskommittén 1886—90 och
värnskattekommittén 1902—03. Vid
samtliga kyrkomöten 1883—98 var
han lekmannaombud för Skara stift.
-—• Moderat-konservativ till sin
åskådning röstade S. för spannmålstullarna
men avvek i fortsättningen ofta från
den protektionistiska linjen, liksom
han uttalade sig för sänkning av det
politiska rösträttsstrecket och för
kvinnans rösträtt. Mest framträdde han
som teoretiserande debattör i
lagfrågor med särskilt intresse för
väglag-stiftningen. Hans huvudtes var, att då
vägarna utgjorde en förutsättning för
hela samhällets liv, borde ock
vägun-derhållningsbördan fördelas på alla
beskattningsföremål, en princip, som
första gången knäsatt i 1891 års
väglag därefter alltmer genomträngt
lagstiftningen på området. S. var med sin
intima kännedom om förvaltningen en
ovanligt dugande länschef, vars
omsorger bl. a. sträckte sig till
sjukvården, kommunikationerna,
nykterhetsarbetet samt de kyrkliga och
kulturella strävandena. Skarab. läns
hushållningssällskap kallade honom 1880
till hedersled, och tilldelade honom
1905 sin stora guldmedalj. I Sv. kyr-
Cornelius Sjöcrona.
kans diakonistyr, var han från 1910
till sin död v. ordf. — S. erhöll 1906
Illis quorum i 18 :e storleken med
kedja. Han kallades till jur. hedersdr
vid Uppsala univ. 1907 och blev led.
av Mus. akad. 1908. — Gift 1867
med Bertha Cecilia Elliot. S. Sw.
2. Sjökrona, Carl Anders
Ulrik, ingenjör, f. 15 april 1859 i
Hälsingborg, f 28 okt. 1947 i
Uppsala. Föräldrar: översten Cornelius
Alexander S. och Maria Beata Follin.
Kusins son till S. 1. — Efter ex. från
Tekn. elementarskolan i Malmö 1879
och studier vid Tekn. högskolan i
Aachen 1879—81 praktiserade S. vid
verkstäder i England och Sverige till
1884, då han trädde i belgisk
kolonialtjänst. Han vistades i Kongo 1884
—87 och byggde därunder bl. a. bron
över Luluafloden, den första
järn-bion i landet. En tid var han
anställd som transportchef under den
berömde forskningsresanden Stanleys
ledning. Sedan S. 1887—90 varit
sysselsatt vid järnvägsbyggnader i
Sverige, återvände han till Kongo för
att 1890—94 leda
järnvägsundersök-ningar där. På återvägen medförde
han enligt belgiska regeringens
uppdrag 120 kongonegrer till
världsutställningen i Bryssel. Efter
hemkomsten var han verksam som
konsulterande ingenjör i Djursholm; bl. a.
upprättade han en av de första
plankartorna över Djursholm samt utförde
som skicklig ritare tomtkartor och
ritningar till elinstallationer. Är 1903
hade han anställning på en
ingenjörs-byrå i Johannesburg, Transvaal. Från
1944 var han bosatt i Uppsala. —■
Ogift. T. M.
Sjödahl, Hakon Lauritz E d g ar,
skolman, politiker, f. 19 jan. 1887
i Simrishamn. Föräldrar:
lasarettslä-karen Lars S. och Marie Charlotte
Holst. ■—■ S. avlade mogenhetsex. i
Malmö 1905 samt blev fil. mag. i
Lund 1909 och fil. lic. i Göteborg
1918. Efter lärartjänstgöring vid
läroverket i Kristianstad och vid
Södermalms läroverk i Stockholm var han
adjunkt vid realskolan i Karlshamn
1914—16 och vid folkskoleseminariet
i Göteborg 1916—18 samt lektor i
modersmålet och historia vid nämnda
seminarium 1919—52. — S. har tagit
livlig del i folkbildningsarbetet, bl. a.
som föreläsare i kommunala och
samhälleliga ämnen. Åren 1921—31 var
han stadsfullmäktig och en av de
ledande kommunalmännen i Göteborg;
1931—35 var han ordf, i
folkskole-styr. Sedan 1937 är han led. av
Göteborgs domkapitel, sedan 1949 led.
av styr, för Göteborgs högskola. S.,
som är socialdemokrat, tillhör sedan
1931 Första K. och är led. av
utri-kesnämnden och bevillningsutskottet.
Scm sakkunnig har han deltagit i ett
flertal utredningar särskilt inom
be-skattningsväsendet och
kommunallagstiftningen. Bl. a. var han ordf, i 1943
års militära moratoriekommitté, i
1944 års allm. skattekommitté från
1948, i 1949 års ortsavdragskommitté
och i 1950 års folkpensionsrevision
samt är v. ordf, i Statens
tobaks-nämnd sedan 1948. ■—• Gift 1907 med
Hulda Bernhardina Holmkvist. S. Sw.
Sjödén, Nils Adolf, harpist, f.
15 jan. 1843 i Sollefteå, f 15 juni
1893 i Biel, Schweiz. Föräldrar:
länsmannen Nils S. och Amalia Körner.
— Efter gymnasiestudier i
Härnösand, där han undervisades i musik
av Anders Sidner, kom S. 1861 som
student till Uppsala. Där studerade
han medicin men tog samtidigt i
Stockholm lektioner i harpa för fru
M. P. Ähman, senare för E. Pratté.
Från 1865 bedrev S. harpstudier i
Wien. Ett första offentligt
framträdande i Meran 1867 blev upptakten
till konsertverksamhet över hela
kontinenten och England. S. blev
kammarmusiker vid kung Luiz’ hov i
Portugal omkr. 1870. Han konserterade i
Sverige och grannländerna 1872—77.
Därefter slog han sig ned i
Baden-Baden, varifrån han företog
konsertresor till bl. a. Danmark, Frankrike,
England och Schweiz. •—• S. vann
erkännande som en av sin tids
förnämsta harpvirtuoser. Han lovordades för
en överlägsen teknik och ett poetiskt,
av ädel musikalitet präglat föredrag.
För att vidga sin repertoar
komponerade han för harpa bl. a.
”Introduc-tion och allegro över svenska
folkvisor” samt arrangerade äldre
musik, bl. a. verk av J. S. Bach. ■— Ogift.
— Litt.: nekrolog i Sv. musiktidn.,
13, 1893. K. R.
Sjödin, L a r s Bernhard Ludvig,
arkivman, f. 7 april 1896 i
Trehör-ningsjö skn, Ångermanland.
Föräldrar: vägbyggmästaren Per Ludvig S.
och Anna Maria Nylén. — Efter stu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
