Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Sjöbring, Pehr - 2. Sjöbring, Pehr - 3. Sjöbring, Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjöbring
55
Sjöbring
Pehr Sjöbring. Målning av J. G. Sandberg.
vid skolor och univ., samt ett antal
akademiska disputationer. Han
tillhörde bibelkommissionen från 1828
och var även dess sekr. Själv
översatte han flera av Gamla
testamentets böcker (1834—41), bl. a. Job,
Moseböckerna, Predikaren, Psaltaren
och Höga Visan; ehuru i huvudsak
pietetsfull i sin tolkning var han inte
rädd att ändra den gamla texten,
när det syntes honom nödvändigt.
Han uppgjorde även en med iver
förfäktad teori om alla språks inbördes
släktskap. S. var som lärare
plikttrogen och välvillig. Han blev en
tillflykt för många studenter, som han
hjälpte med råd för studier och
levnad. Stora delar av sin genom
sparsamhet förvärvade förmögenhet
testamenterade han till stipendier och
premier. — Gift 1817 med Maria
Gustafva Klingenstierna. Lt
2. Sjöbring, Pehr, skolman,
biskop, f. 25 jan. 1819 i Sjösås skn,
Kronob. län, j 16 febr. 1900 i
Kalmar. Föräldrar: hemmansägaren och
riksdagsmannen Nils Pehrsson i Rings-
Pehr Sjöbring.
torp (bd 6 s. 53) och Lisa Jonsdotter.
Systersons son till S. 1. — S.
genomgick Växjö skola och gymnasium och
blev 1839 student i Uppsala, där han
1845 promoverades till fil. dr, 1850
blev teol. kand, och s. å.
förordnades till docent i exegetik. Redan
läsåret 1849—50 hade han
emellertid verkat som lärare vid Uppsala
katedralskola, och 1852 övergick han
helt i skolans tjänst, då han
utnämndes till lektor vid läroverket i
Kalmar, där han 1856—67 var rektor. S.
prästvigdes 1854 och blev teol. dr
1860 samt utnämndes 1867 till
domprost i Linköping och blev 1876
biskop i Kalmar, vilken befattning han
innehade till sin död. — Som rektor
i Kalmar visade sig S. vara en
administrativ förmåga av hög rang.
Förhållandena vid det gamla
läroverket voro förut tämligen kaotiska,
och dess pedagogiska rykte var inte
det bästa, men under S:s kraftiga och
kloka ledning skapades snart en
enhetlig organisation av modernt snitt,
som gjorde skolan till en av de bästa
i landet. S. intresserade sig främst för
de klassiska studierna och var själv
en utmärkt lärare. Till sin religiösa
åskådning var han konservativt
hög-kyrklig. Han togs i anspråk för ett
flertal politiska och kommunala
uppdrag. Både i Kalmar och Linköping
tillhörde han stadsfullmäktige, och
han var landstingsman i S. Kalmar
län 1863—66 och 1878—82 samt i
Östergötl. län 1870—76. Åren 1874
—75 var han statsrevisor och 1876—
79 led. av Första K. Bland hans
skrifter märkas ”Om Christus och
chris-tendom” (1865) och matrikeln
”Tjenstemän vid församlingarne och
läroverken uti Kalmar stift” (1885).
— Gift 1852 med Maria Sophia
Rog-berg. T. M.
3. Sjöbring, Per Henrik Nils,
psykiater, f. 9 juli 1879 i Alvesta,
Kronob. län. Föräldrar:
lantbrukaren Isak S. och Matilda Amalia
Wennberg. Brorson till S. 2. ■—
Efter mogenhetsex. i Växjö 1896
blev S. med. kand, i Lund 1901,
med. lic. i Stockholm 1906 och
med. dr i Uppsala 1913. Han hade
förordnanden i histologi i Lund 1898
—1900 samt i psykiatri på olika
läkartjänster i Uppsala 1905—14
och 1921—29, i Växjö 1914—15,
i Piteå 1916—20 och i Lund 1929—
30. Han var docent i psykiatri i
Uppsala 1920—29, blev tf. prof, i Lund
1929 och var prof, i ämnet där 1930
—44 samt överläkare vid lasarettet i
Lund samma tid. — S:s
uppmärksammade och omstridda
psykologisk-psy-kiatriska gärning samlar sig kring
hans försök att nå fram till en
objektiv psykologi och särskilt till en
diffe-rentiell psykologi med syfte att
be
stämma den enskilda psykiska
individen i hans egenart. Bl. a. genom
analys av vissa svaghetstillstånd, som
kunna tänkas ha sin grund i svag
utveckling i skilda avseenden, har S.
sökt ange olika
konstitutionsradika-ler: kapacitet, validitet, soliditet och
stabilitet (antydningsvis = intelligens,
energi, fasthet och vänjbarhet), vilka
variera hos de olika individerna på
samma sätt som intelligens. S. har
kommit till uppfattningen, att även
lätta psykiska rubbningar ss.
neuraste-ni, hysteri, psykopati och uttalad
intellektuell undermålighet till största
delen ha sin orsak i hjärnskada och
att dylika skador spela stor roll också
föi utformningen av efter vanlig
måttstock friska personer. — Bland S:s
vetenskapliga skrifter, som till stor
del äro mycket teoretiserande, märkas
främst drsavh. ”Den
individualpsyko-logiska frågeställningen inom
psykiatrien” (1913) samt den likaledes
allmänt introducerande ”Psykisk
konstitution och psykos” (1919). Tre av
konstitutionsradikalerna (stabilitet,
validitet och soliditet) ha fått var sin
Henrik Sjöbring.
monografi i ”Förstämningar och
för-stämningspsykoser” (1920), ”Psychic
energy and mental insufficiency”
(1922) och ”Hysteric insufficiency
and its constitutional basis” (1923).
Sin allmänpsykologiska
grundåskådning’ har S. framlagt i ”Subjective and
objective attitude” (i Theoria
1947). —■ S:s läror ha blivit högst
olika bedömda. Av lärjungar och
beundrare har ”första platsen bland
svenska psykiatrer och psykologer”
(Kinberg) tillerkänts honom; han är
den förste, som systematiskt sökt
återföra olika konstitutionstypers
psykologiska särdrag på enkla
hjärnfysiologiska data. Däremot ha hans
konsti-tutionsradikaler av talrika kritici
betecknats som ”gamla saker, nya ord”
(Fabritius), varjämte man från
psy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
