Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Sjögreen, Carl Magnus - 3. Sjögreen, Carl - Sjögren, Anton, bergsvetenskapsman, geolog, mineralog, se s. 63 - Sjögren, Arthur - Sjögren, Arvid, bruksman, se s. 64 - Sjögren, Bertil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjögreen
58
Sjögren
blev 1860 föreståndare för Ombergs
skogvaktareskola och 1869 jägmästare
i Ombergs revir; dessutom var han
skogsförvaltare vid Karlsdals, Bofors
och Björkborns bruk 1858—74 samt
vid Finspångs bruk 1862—74. Efter
att 1874—86 ha varit skogsinspektör
i ö. distriktet återgick han 1887 till
tjänsten som jägmästare i Ombergs
revir och föreståndare för den nu
till skogsläroverk ombildade
skogvaktareskolan. Han pensionerades 1897
och var därefter bosatt på Tomta i
Svanshals skn, Östergötl. län. S.
bedrev skogsvetenskapliga studier i
Tyskland 1857—58 och 1890. År
1858 anordnade han med folk från
tre socknar det sista vargskallet i
Östergötland. Han var verksam vid
utarbetandet av ny instruktion för
skogs- och jägeristaten 1861 och
tillhörde skogsvårdskommittén 1896—
99. — S. var en självständig och
orädd man. Som skogsodlare bröt han
med gamla fördomar; han införde för
Sverige nya planteringsmetoder och
kan sägas ha tagit initiativet till en
rationell skogsvård i Östergötland. Av
trycket utgav han ”Anteckningar
under en resa i Tysklands skogar åren
1857 och 1858” (1859) och ”Harz
förr och nu” (1891). — Ogift.
G. Lqt
3. Sjögreen, Carl August
Pontus Axelsson, arméofficer, f. 27 dec.
1868 på Ryssebo, Ingatorps skn,
Jön-köp. län. Föräldrar: ryttmästaren och
jordbrukaren Axel Pontus S. och
Hilda Augusta Elisabeth af Burén.
Brorson till S. 2. —■ S. avlade
mogenhetsex. i Linköping 1887 och blev
underlöjtnant vid Första livgrenad j
är-reg. 1889. Han var aspirant vid
Generalstaben 1894—97, utnämndes till
löjtnant där 1899 och till kapten
1902. Transporterad till kapten vid
Kalmar reg. 1907—09 blev han major
vid Generalstaben 1909 och
kommenderades ss. chef för Tredje
arméfördelningens skolor i Varberg s. å. Åren
1910—13 var han souschef vid
Lant-försvarets kommandoexpedition, och
1912 blev han överstelöjtnant vid
Generalstaben. Han förordnades 1913
till chef för Krigshögskolan, och 1915
utnämndes han till överste vid
Generalstaben och chef för dess
krigshistoriska avd. Två år senare blev han
sekundchef för Livreg:s grenadjärer och
1921 tillika chef för åttonde
infanteribrigaden. År 1922 ånyo överste
vid Generalstaben var han chef för
Lantförsvarets kommandoexpedition
1923—26 och utnämndes sistn. år till
generalmajor och inspektör för
infanteriet. Är 1933 blev han
generallöjtnant i armén och avgick s. å. S. var
lärare i topografi vid Krigsskolan
1897—99, i krigshistoria vid
Krigshögskolan 1904—09 samt chef för
Carl Sjögreen.
taktiska kursen där 1922—23. Han
deltog i flera utredningar, bl. a. som
ordf, i exercisreglementskommittén
1926. S. blev led. av Krigsvet.akad.
1913. -— Gift 1904 med Louise
Elisabeth Cederschiöld. B. Lqt
Sjögren, Anton,
bergsvetenskapsman, geolog, mineralog, se s. 63.
Sjögren, Carl Arthur,
bokkonstnär, kulturhistorisk skriftställare,
f. 2 okt. 1874 i Stockholm, f 13 jan.
1951 därstädes. Föräldrar:
vedhandlaren Anders Lorens S. och Carin
Jonsdotter. — S. studerade efter
genomgången folkskola vid Tekn. skolan
och arbetade sedan som ritare på
I. G. Clasons arkitektkontor 1890—
93. Sistn. år var han elev vid
Konst-närsförb:s målarskola, varpå han
företog studieresor i Danmark och
Tyskland. Han var därefter verksam som
bokkonstnär och skriftställare. Han
var t. f. amanuens och föreståndare
för Stockholms stadsarkivs samling
av stockholmsbilder 1924—40 (1934
överflyttad till Stockholms
stads-mus.). Under senare år sysslade han
främst med arkivforskning och skrev
Arthur Sjögren.
studier rörande gamla sv. tryck. -—
Sin förnämsta insats gjorde S. på
bokkonstens område, där han i
början av 1900-talet satte sin prägel
på en stor del av produktionen.
Utsmyckningen av S:s egen diktsamling
”Maskros” (1903) är en typisk
jug-endprodukt, och den skönt svängda
linjen förblev karakteristisk för
honom under de följ, produktiva åren,
då S. delvis på grundval av studier i
äldre bokkonst och med stöd av W.
Morris’ idéer sökte skapa en
nationellt sv. stil för omslag och
dekorering av böcker. Han pläderade för
det typografiskt hantverksmässiga, för
stilisering av teckningen och dess
underordnande under satsytans mått och
proportioner, för klara färgkontraster
och hela ytor. Bland hans främsta
verk kunna nämnas flera
Strindbergs-arbeten, bl. a. dennes ”Antibarbarus”
(1906), samt ”Sveriges Rikes
grundlagar” (1910) och ”Handbok för svenska
kyrkan” (1917). S. utförde också
affischer, skämtteckningar, förlagor
för konsthantverk, grafik, målningar,
exlibris m. m. År 1919 utkom en
förteckning över av S. illustrerade
bokverk, ”Bibliographia Sjögreniana”.
Efter 1923 utförde S. endast
enstaka bokomslag. En retrospektiv
utställning av S:s verk var ordnad i
Nat.mus. 1944. — S:s tidigt väckta
håg för boksamlande, varvid han spec.
intresserade sig för inkunabler och
annan äldre bokkonst, resulterade i
intensiva bokhistoriska studier. Sina
forskningar rörande bokägarmärken
nedlade S. dels i den av honom
1911—17 utgivna Sv. exlibris tidskr.,
dels i verk som ”Förteckning å
svenska bokägaremärken” (1908),
”Boktryckare- och förläggaremärken under
1400-talet” (1915) och ”Svenska
kungliga och furstliga
bokägaremärken” (s. å.). Han utgav dessutom
bl. a. ”Svenska boktryckarporträtt”
(1, 1918), ”Reformationen och
boktryckarkonsten” (1919), ”Ur
anteckningsboken” (1921), ”Drottninggatan
genom tiderna” (1923) och
”Stenskär—Strömsborg” (1926). Han
medarbetade flitigt i tidskr. Nordisk
boktryckarkonst alltsedan dess start
1900. — Gift 1906—08 med
skådespelerskan Anna Rosenbaum. -—
Litt.: G. Svensson i ”A. S. Typografi
och bokkonst. Grafik och måleri”
(Nat.musei utställningskatalog nr 99,
1944). Th. N.
Sjögren, A r v i d, bruksman, se s.
64.
Sjögren, Bertil Karl Fredrik,
läkemedelskemist, f. 4 jan. 1905 i
Mölltorps skn, Skarab. län.
Föräldrar: komministern Carl Wilhelm S.
och Gunhild (Gulli) Emilia
Andersson. ■—• S. avlade studentex. i Skara
1924, studerade vid Uppsala univ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
