Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjögren, Bertil - Sjögren, Ebba - Sjögren, Einar - Sjögren, Emil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjögren
59
Sjögren
1924—31 och var därunder assistent
hos prof. Svedberg (fys.-kem. inst.)
1928—31. Sistn. år anställdes han
hos ab. Astra, Södertälje, där han
sedan 1941 är chef för bolagets
centrallaboratorium. Han blev led. av
Ing.vet.akad. 1944 och av Sv.
läkaresällskapet 1945 samt med.
he-dersdr vid Karol. inst. 1948. -— S. har
utfört en rad undersökningar inom
äggvitekemin och bl. a. genom
ultra-centrifugering bestämt molekylvikten
hos ett flertal äggviteämnen (insulin
m. fl.). Som läkemedelskemist har
han utvecklat en rad vitamin- och
hormonpreparat samt framställt ett
peroralt leverpreparat av ny typ
(He-paforte), som fått mycket stor
användning. Inom sulfonamidernas
område har han gjort viktiga insatser,
främst genom sin framställning 1938
tills, med Johan Laudon av
sulfathia-zol, som utfördes oberoende av
samtidiga utländska upptäckter och
innebar ett stort framsteg inom
kemotera-pin. Hans införande av ett
kombinationspreparat mellan tre olika sul-
Bertil Sjögren.
fonamider (sulfadital) är även ett
betydelsefullt framsteg. S. har tagit
initiativet till och planlagt Astras
1943 uppförda centrallaboratorium,
som är ett av de största
industrilaboratorierna i Skandinavien. ■—• Gift
1932 med Märta Theresia Thyrén.
H. W.
Sjögren, Ebba Clara Martina,
sångerska, sagoberätterska, f. 28 juni
1864 i Göteborg. Föräldrar:
godsägaren och köpmannen Lars Martin
Lindberg och Clara Gabriella
Sjöberg. ■—• S. gifte sig ung och bosatte
sig i Stockholm, där hon studerade
sång för F. Arlberg och Signe Hebbe.
Till att börja med framträdde hon
mest som romans- och
operettsångerska, gjorde konsertturnéer i Sverige
och de nordiska grannländerna samt
anlitades även som uppläserska av
Folkbildningsförb. och
föreläsningsför-en:ar. Så småningom övergick hon
till att huvudsakligen ägna sig åt
barnunderhållning i form av
sagöaft-nar, varunder hon berättade sagor
och sjöng visor. Hon har hållit ett
par tusen sagoaftnar. Socialt
intresserad har hon särskilt stött
Mäster-Olofsgården i Stockholm samt haft
ledande ställningar i flera
kvinnoför-en:ar. — Utom noveller och
reseskildringar har S. gett ut ett par
barnböcker, ”Drottningens pärlor”
(1927) och ”1 Sagotantens trädgård”
(1933), samt memoarboken
”Sagotantens minnen tillägnade
Mäster-Olofsgårdens ungdom” (1944). -—
Gift 1883 med direktören Gustaf
Magnus Sjögren. T. M.
Sjögren, Carl Einar, agronom,
organisatör inom jordbruket, f. 21
nov. 1887 i Köpings skn, Öland.
Föräldrar: direktören Carl Olof S. och
Anna Emilia Lundgren. ■—• S. avlade
mogenhetsex. i Kalmar 1906 och
agronomex. vid Ultuna lantbruksinst.
1908. Han var 1909—24 inspektor
eller förvaltare vid stora egendomar:
Älberga i Södermanland,
Hjälmars-berg i Närke (från 1913), Nävekvarn
i Södermanland (från 1915) och
Ryningsnäs i Småland (från 1917).
Åren 1924—41 var han föreståndare
för Ultuna lantbruksskola och
förvaltare vid Ultuna egendom, och
sedan 1941 är han verkst. dir. i Sveriges
lantbruksförb., Stockholm. — S. har
utfört ett omfattande arbete till
jordbrukets fromma. Under sin
verksamhet vid Ultuna blev han tidigt
känd som skicklig jordbrukare, lärare
och driftsledare, och han har flitigt
anlitats för viktiga uppdrag. Främst
bör därvid nämnas, att han sedan
1930 är ordf, i Sv. lantmännens
riks-förb. (SLR), som särskilt genom hans
insatser nått ökad fasthet och
anslutning. S. var led. av styr, för
Statens maskin- och
redskapsprovnings-anstalter 1926—41, led. av Uppsala
läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott 1929—41, ordf, i Sv.
lantbrukstj änstemannafören. 1930—
35 och ordf, i styr, för ab.
Jordbru-karbanken 1935—39 samt är ordf,
i Jordbrukstekn. fören. sedan 1942
och led. av styr, för Jordbrukstekn.
inst., Ultuna, sedan 1945. Han är
därjämte led. av Statens
handelskommis-sion sedan 1940 och var led. av
Statens livsmedelskommission 1940—41
samt v. ordf, i 1942 års statliga
jord-brukskommitté (27-mannakommittén). Inom det nordiska samarbetet
har han varit verksam som ordf, i
Nordens bondeorganisationers
centralråd sedan 1940. S. tillhörde som
högerman Andra K. 1937—41. Han
invaldes i Lantbruksakad. 1927 och
erhöll Uppsala läns hushållningssäll-
Einar Sjögren. Målning (detalj) av Nils
Asplund.
skaps guldmedalj 1941. Han har
publicerat uppsatser och föredrag i
fackpressen. — Gift 1915 med Greta
Ericson. S. L.
Sjögren, Johan Gustaf Emil,
tonsättare, f. 16 juni 1853 i
Stockholm, f 1 mars 1918 därstädes.
Föräldrar: klädeshandlaren Johan Gustaf
S. och Christina Catharina Lifgren
(Lieivengren). —- S. fick ett hem hos
sina riktiga föräldrar först vid 6—7
års ålder. Fadern, som var en
välbeställd köpman, hade sinne för det
estetiska men var omusikalisk
liksom modern, vars stora intresse var
litteraturen. Hon var en fantasirik
natur, spirituell och kvicktänkt, och
S., som fick en liknande läggning,
kom att vara starkt bunden vid
henne. Efter mannens död 1863 öppnade
hon pensionat i hemmet. S. gick 1864
—68 i Nya elementarskolan och
började i 15-årsåldern studera musik
mera på allvar, då han fick Ludvig
Ohlson till lärare i piano. Åren 1869-—74
studerade han vid
Musikkonservato-riet (och avlade organistex.), piano
för A. O. Bolander (som undervisat
honom redan tidigare) och Hilda
Thegerström, orgel för G. Mankell
och harmoni för H. Berens. Samtidigt
tog han anställning som biträde i I.
Dannströms pianomagasin. — S. skrev
1871 ned sina första sånger. Hans
tidigare utveckling som romanstonsättare
stod i intimt samband med Norges
och Danmarks unga lyrik, och han
avlyssnade de främmande
språkmelodierna med en känslighet som
gjorde hans tonspråk mera allmänt
skandinaviskt än specifikt svenskt.
Raden av Griegbefryndade, melodiskt
luftiga och visartade, rytmiskt ganska
bundna sånger till texter av Ibsen
och Björnson ger kontur åt hans
första skaparperiod. Några kommo ut
i det första tryckta sånghäftet ”Fyra
dikter af Ibsen och Björnson” (1876),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
