Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Skogman, Carl - 3. Skogman, Magna - Skogsberg, Tage - Skogsbergh, August - Skoog, se även Schoug, Skogh - Skoog, Andrew
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skogman
89
Skoog
flottan 1841 och kapten där 1861,
överflyttades till flottans nya
indrag-ningsstat 1866 samt fick
kommendörkaptens avsked 1877. Han utförde
1844—51 triangelmätning av Vänern
och gradmätning i Bottniska viken
och Ishavet, deltog 1851—53 i
fregatten Eugénies världsomsegling samt
var 1861—63 chef för
Sjöförsvars-dep:s kommandoexpedition och 1863
—68 inspektör för rikets
navigationsskolor. Under de fyra sista
ståndsriksdagarna deltog han i Riddarhusets
förhandlingar, och 1868—77 tillhörde
han Första K.; han var led. av
statsutskottet vid riksdagarna 1859—66
och 1871—76, fullmäktig i
Riksbanken 1863—74 samt led. av åtskilliga
kommittéer. I Stockholm var han
stadsfullmäktig 1863—75 och hade
flera andra kommunala uppdrag.
Dessutom var han led. av styr, för
flera enskilda företag i olika
branscher. — S. motarbetade livligt
sjöministern B. J. E. von Plåtens
strävanden att splittra sjöförsvaret i flottan
och skärgårdsartilleriet. Han utgav
bl. a. ”Fregatten Eugénies resa
omkring jorden 1851—53” (1—2, 1854
■—55) och ”Anteckningar om Sveriges
sjökarteverk” (1884). S. invaldes
1850 i Örlogsmannasällskapet, 1854 i
Krigsvet. akad. och 1869 i Vet. akad.,
Carl Skogman.
där han 1883—84 var preses. — Gift
1) 1851 med Maria Lovisa Toll, f
1867; 2) 1869 med Agnes Fredrika
Gustava Poppius. A. G.
3. Skogman, M a g n a Elvine
Lykseth-, operasångerska, f 13 nov.
1949 i Stockholm, se
Lykseth-Skog-man, bd 5 s. 153.
Skogsberg, Karl Jonas Tage,
marinbiolog, oceanograf, f. 5 nov.
1887 i Göteborg, f 16 aug. 1951 i
Carmel, Galif., Förenta staterna.
Föräldrar: folkskolläraren Johan Peter S.
och Gerda Constantia Carlsson. •—
Efter studentex. i Göteborg 1907 fort-
Tage Skogsberg.
satte S. sina studier vid Uppsala
univ., där han 1912 blev fil. mag. och
1914 fil. lic. Ären 1915—16 bedrev
han forskningar vid de
marinbiologiska och oceanografiska
institutionerna i Villefranche-sur-Mer,
Frankrike, och i Monaco samt 1919 i
Tyskland, varpå han 1920 i Uppsala blev
fil. dr på en avh. om musselkräftorna
(”Studies on Marine Ostracodes”).
Med ett ettårigt stipendium för
utlandsstudier begav sig S. nu för
fortsatta forskningar till Hopkins’
marinbiologiska station (tillhörande
Stan-ford-univ.) i Californien men fann
sig så väl till rätta där att han
beslöt sig för att i Amerika fullfölja
sitt livsverk. På uppdrag av
Califor-niens fiske- och jaktstyr, företog han
1922 vetenskapliga undersökningar
rörande tonfisken. Efter ett par års
verksamhet vid University of
Cali-fornia knöts han 1926 till
Stanford-univ. (Hopkins’ marinbiologiska
station), där han var prof. 1934—49.
Av större vetenskapliga arbeten har
S. utgivit (tillsammans med prof.
C. A. Kofoid; 1928) en monografi
över pansrade dinoflagellater
(plankton) samt ett banbrytande arbete om
Monterey-buktens hydrografi (1936
och 1946). — Gift 1930 med
Catha-rine Spijker. O. R. L.
Skogsbergh, Erik August,
fri-kyrkoman, väckelsepredikant, f. 28
juni 1850 i Älgå skn, Värml. län, f
31 okt. 1939 i Minneapolis,
Minnesota, Förenta staterna. Föräldrar:
bruksarbetaren, senare fabrikören Per
S. och Anna Eriksdotter. — S.
genomgick folkskola, erhöll sedan
privatundervisning av kyrkoherden i
Älgå och gick därefter några år i
Arvika elementarläroverk. Från sitt
fjortonde till sitt adertonde år var
han kontorist i och resande för
faderns spikfabrik i Skyberg, Älgå skn.
Äi 1869 upplevde han en religiös kris
och vistades en termin 1870 vid
mis
sionsskolan i Kristinehamn. Efter en
tid som predikant undervisades han
1872—73 vid Ahlsborgs missionsskola
nära Vetlanda. Som djup beundrare
av P. P. Waldenström började han nu
sin egentliga predikoverksamhet. Åren
1874—76 var han predikant i
Jönköpings missionsfören. och företog
under dessa år resor till olika delar av
Småland och Västergötland. Hans
ovanliga talarförmåga samlade stora
åhörarskaror och han gav upphov till
flera väckelser. År 1876 kallades han
till predikant hos sv.
missionsvännernas n. missionsförs. i Chicago och var
verksam där till 1884. Även där
visade sig hans stora inflytande över
åhörarna, förs, tillväxte och 1877 blev
han församlingsföreståndare i s.
Chicago (Tabernakelförs.). Han sökte
även ena de olika riktningarna inom
missionsrörelsen, Ansgarsynoden och
Evangelical Lutheran Mission Synod.
Tills, med Andrew Skoog utgav han
1881 sångsamlingen ”Evangelii basun”
(del 1). År 1884 flyttade han till
Minneapolis, där han s. å. grundade
en skola, som till att börja med var
både elementar- och handelsskola.
Den övertogs 1891 av
Missionsvännerna och S. var till 1894 tills, med D.
Nyvall dess föreståndare. Han
grundade även tidn:ar, ss. Sv. Härolden
(1884). En ny kyrka, Tabernaklet,
uppfördes på hans initiativ 1888, och
han medverkade till byggandet av ett
sv. sjukhus i staden. År 1891
grundade S. en mission bland indianerna
i Mille Lac County, Minnesota. S:s
krafter sveko honom dock, och i
början av 1900-talet synes han ha
förlorat greppet om förs. År 1908
kallades han till föreståndare för sv.
missionsförs. i Seattle, där han lät
uppföra en ny kyrka; han avgick 1913.
Under ett tiotal år var han sedan
verksam som fri evangelist och
företog vidsträckta predikoresor i
Förenta staterna. S. utgav 1925 ”Minnen
och upplevelser under min mer än
femtioåriga predikoverksamhet”. —
Gift 1879 med Mathilda Peterson.
T. M.
Skoog, se även Schoug, Skogh.
Skoog, Anders (Andrew),
organist, kompositör, f. 17 dec. 1856 i
Gunnarskogs skn, Värml. län, f 30
okt. 1934 i Minneapolis, Minnesota,
Förenta staterna. Föräldrar:
skräddaren Anders Jonsson och Maria
Eriksdotter. — Efter att ha gått i
lära hos fadern från tioårsåldern
följde S. 1869 sin mor och sina syskon
till S:t Paul i Minnesota, där fadern
ett år tidigare slagit sig ned. S:s
skolgång blev bristfällig. Hans största
intresse var musik, och genom
självstudier blev han en god orgelspelare.
Under predikanten E. A. Skogsberghs
besök i S:t Paul 1877 genomgick S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
