Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Sohm, Peter - Solander, Daniel - Solbert, Oscar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Solander
122
Solbert
leon. Han återvände 1807 till sin
stockholmsofficin, varifrån under den
följande tiden utgavs Gjörwells
brevsamling, Lafontaines romaner,
Envalls-sons lustspel samt en mängd
tillfällig-hetstryck. År 1811 fick S. privilegium
på tryckandet av sv. militära
handlingar. Han följde 1814 den sv.
nordarmén genom Tyskland till Bryssel,
varifrån han gjorde en studiefärd till
Paris, och förenade sig därpå med sv.
hären i Norge, där han tryckte sju nr
av Fredrikstads tidende. S., som med
sitt ambulatoriska tryckeri varit
verksam på 85 platser i Europa, överlät
1818 sin stockholmsofficin på P. A.
Wallmark; den uppgick sedermera i
Ecksteins tryckeri. ■—■ S., som under
sin verksamhet samlat böcker,
gravyrer och porträtt berörande
boktryckarekonsten och dess historia, skänkte
1812 det sålunda sammanbragta
”museum typographicum” till K. bibi,
samt upprättade och utgav s. å. en
katalog däröver (utökad uppl. 1815).År
1816 publicerade han skriften
”Origi-nal-bewis om twenne konungar af
Swe-rige, som sjelfwe lagt hög hand wid
boktryckeri-konsten, samt berättelse
om någre berömde boktryckare och
boktryckerier . ..” H. Fr.
Solander, Daniel,
naturforskare, forskningsresande, f. 19 febr. 1733
i Piteå landsförs., f 13 maj 1782
i London. Föräldrar: kontraktsprosten
och riksdagsmannen Carl S. och
Magdalena Bostadia. —■ S. blev 1750
student vid Uppsala univ., läste först
språk och humaniora men övergick
snart till naturalhistoria och kemi.
Han omhändertogs särskilt av Linné,
även i dennes hem, och blev en av
hans mest framstående lärjungar. Är
1753 gjorde S. som den förste en
botanisk resa till Pite lappmark och kom
över fjällen fram till Rörstad vid
Atlanten; hans insamlade
lappmarks-växter finnas i Riksmusis
ochBergian-ska trädgårdens samlingar. Av allt att
döma företog han även en resa till
Torne lappmark 1755. I Uppsala av-
lade S. ej någon examen. Studierna
avbrötos av hans resa (våren 1759)
till England; fördröjd i Skåne av
sjukdom kom han 1760 till London.
Sitt hemland återsåg han aldrig. —•
I England studerade S. under de
första åren trädgårdar, museer och
andra naturvetenskapliga
förhållanden; han skickade frön och levande
växter till Sverige samt var ”en
apostel för Linnés system” och gjorde hans
verk och metoder kända. Han
föreslogs 1761 av Linné till en professur
i S:t Petersburg, och följ, år utsåg
Linné, som av ständerna fått denna
rättighet, honom till sin efterträdare
som prof, i Uppsala. S. avböjde dock
dessa hedrande anbud. Han stannade
i England och knöts 1763 som bitr,
bibliotekarie till British Museum i
London. Inbjuden av den engelske
naturforskaren och mecenaten Joseph
Banks deltog han jämte denne 1768—
71 i James Cooks första, märkliga
världsomsegling med Endeavour;
därunder besöktes bl. a. Madeira,
Eldslandet, Tahiti, där observation
gjordes av 1769 års Venuspassage, Nya
Zeeland, som då först närmare
undersöktes och där en ö vid sydänden fick
namnet Solander Island, samt
Australien, där nu vid Botany Bay (invid
Sydney) finnas en obelisk över Cook
och (sedan 1914) ett monument av
sv. granit över S. Mycket rika
samlingar, främst av växter men också av
djur och etnografika, hemfördes från
färden; bl. a. upptäcktes (1770)
kängurun, som är utförligt beskriven
av S. i hans reseanteckningar. Är
1772 företog S. och Banks jämte
svensken Uno von Troil, sedermera
ärkebiskop, en resa till Island, där
stora insamlingar gjordes. •— Som
sekr. och bibliotekarie hos Banks
förestod S. från 1771 hans naturhistoriska
museum, och han var därjämte från
1773 konservator vid botaniska avd.
av British Museum och från 1779
”curator” vid hertiginnans av
Portland naturalie- och konstsamlingar.
Han blev 1764 led. av Royal Society
och 1771 jur. hedersdr vid Oxfords
univ., där han redan 1763 möjligen
blev med. hedersdr. År 1773 invaldes
han i sv. Vet. akad. ■— S. var i
England en stor naturhistorisk auktoritet.
Han studerade inom zoologin
särskilt snäckdjuren och dessutom
koralldjuren samt andra lägre havsdjur.
Hans främsta insatser tillhöra dock
botaniken, särskilt växtsystematiken.
Bearbetningen av
Endeavour-expedi-tionens samlingar med talrika okända
arter och släkten gjorde, att hans
författarskap blev övervägande
deskriptivt; många gånger äro hans
beskrivningar publicerade av andra. Det
planerade utgivandet av S:s
anteckningar från färden i ett stort verk
med 800 planscher i folio gick om
intet genom hans död men har senare
fullföljts i urval med ”Illustrations of
the Botany of Captain Cook’s Voyage
Round the World...” (1—3, med
500 planscher, London 1900—05).
Med detta arbete framstår S. som en
banbrytare för utforskandet av
Söder-havsländernas växtvärld. Av hans
skrifter märkas ”Fossilia
Hantonien-sia” (1766) och ”The Natural History
of . . . Zoophytes, collected ... by the
late John Ellis” (1786, utg. av
Martha Watt), varjämte han utgav
Linnés arbete ”Elementa botanica”
(1756). Växtsläktet Solandra är
uppkallat efter honom. — Ogift. — Litt.:
biografi av R. Fries i Vet. akad:s
årsbok 1940. S. L.
Oscar Solbert.
Solbert, Oscar Nathanael,
arméofficer, affärsman, f. 22 jan. 1885 i
Karbennings skn, Västmanl. län.
Föräldrar: smeden Johan Sohlberg och
Brita Maria Jansdotter. ■— S.
till-bragte sina första barndomsår i
Borlänge och emigrerade med fadern
1893 till Förenta staterna. Denne blev
yxsmed i Worcester, Massachusetts,
och S. försörjde sig som tidningspojke
och genomgick på fritid Worcester
Polytechnic Institute 1904—06. Efter
lärar- och ingenjörsverksamhet
genomgick han U.S. Military Academy
i West Point och utexaminerades
därifrån 1910. Han deltog i arbetena på
Mississippiflodens kanalisering och på
Panamakanalen. Åren 1911—12
genomgick han U.S. Engineering School
of Application i Washington, 1914—
17 var han lärare vid krigsskolan i
West Point och 1917—18 deltog han
som överste i första världskriget. Han
deltog i fredskonferensen i Paris
1918—19, var militärattaché vid
amerikanska beskickningen i London
1919—24 och tjänstgjorde som
president Coolidges militäre adjutant
1924—26. Han lämnade den aktiva
Daniel Solander. Gravyr av okänd konstnär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
