Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Sondén, Adolf - 2. Sondén, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sondén
126
Sondén
Adolf Sondén. Litografi av A. Hårdh.
1815 fil. mag. där. Prästvigd 1817
utsågs han följ, år till rektor vid
Johannes kyrkoskola i Stockholm, 1822
till pastorsadjunkt i Adolf Fredriks
förs, och var från 1833 komminister
i Klara förs. Därjämte blev han 1831
konsistorienotarie och 1832 sekr. i
revisionen över rikets
elementarläroverk liksom i samfundet Pro fide et
christianismo. Vid riksdagen 1834—
35 var han sekr. i prästeståndet, som
även utsåg honom till suppleant i
Riksgäldskontoret. — S. var kusin till
Atterbom och blev genom honom
medlem av det litterära kotteri, som
samlades i Auroraförb. och utgav
Phosphoros; senare, efter flyttningen
till Stockholm, kom han in i
Man-hemsförb. och andra vittert betonade
sammanslutningar. Han försökte sig
också själv som poet (samlad uppl.
”Dikter” i två häften 1829) i
Atter-boms stil men med föga lycka.
”Sago-brott” (1812) innehåller bl. a.
dramat ”Nickenbak”, ett försök att (med
Tieck som förebild) omvandla en
folksaga till litterär samtidssatir. I
nyromantikernas stora stridsdikt
”Markalls sömnlösa nätter” (1820—21)
medverkade S. med den ganska
skickligt utformade ”finska runan”,
”Mar-kallainens födelse”. —
Betydelsefullare är S. som litteraturhistoriker och
biograf. Hans främsta verk är
ombesörjandet av andra uppl. av
Lo-renzo Hammarskölds ”Svenska
vitterheten” (1833), som först genom S:s
omarbetning och sorgfälliga
granskning blev ett litteraturhistoriskt
standardverk av hög rang. Han utgav
även dikter av Frese, Bergklint,
Lidner, Kexél, Wallenberg, Stagnelius
m. fl. samt en uppl. i sex bd av
Bell-mans skrifter (1835—36), vilken
anses som mönstergill och i textavseende
epokgörande. Som biograf gjorde sig
S. bemärkt bl. a. genom sina talrika
artiklar i V. F. Palmblads
”Biograp-hiskt lexicon öfver namnkunnige
sven
ska män”; han var även en viktig
redaktionell kraft i detta verk och
nämnes av Palmblad ss. dess
initiativtagare. S. var vidare en flitig
översättare och utgav en rad latinska
skolböcker. — Gift 1833 med Charlotta
Fredrika Nordström. T. M.
2. Sondén, Carl Ulrik, läkare,
ämbetsman, f. 29 maj 1802 i
Lande-ryds skn, Östergötl. län, f 6 maj 1875
i Stockholm. Bror till S. 1. — Efter
skolgång i Linköping kom S. 1821
till Uppsala, där han 1827 blev med.
kand., 1828 med. lic. och 1835 med.
dr. Efter olika förordnanden under
studieåren var han 1830—35 läkare
vid Hillska skolan å Barnängen i
Stockholm. Är 1832 blev han läkare
vid ”Danvikens hospital och
dårhusinrättning” och 1847 blev han
överläkare där; han erhöll avsked med
pension 1862. Han blev tf.
ombudsman och fiskal i Sundhetskollegium
1849, var ord. på samma post
1857—-58, samt medicinalråd 1858—74. Sin
främsta insats gjorde S. inom den sv.
sinnessjukvården som läkare vid
Carl Sondén. Litografi.
”Danviks hospital och
dårhusinrättning” invid Stockholm, vilken
inrättats 1788 och alltjämt gällde för en
mönsteranstalt. S., som 1833—34 med
understöd av allmänna medel företog
en utländsk studieresa, lärde därunder
känna de nya strävandena för
hu-manisering av sinnessjukvården;
redan under resan och särskilt efter
hemkomsten framlade han energiskt
och oförfärat sina åsikter och krav i
tal och skrift. Samtidigt med att han
som läkare vid ”dårhuset” helt och
hållet bröt med gamla tiders
tvångs-metoder och eftersträvade att
behandla de sjuka som sjuka, verkade han
dels som led. av talrika kommittéer,
dels på enskild väg för den sv.
sinnessjukvårdens reformering. Redan 1834,
i ett utlåtande till
Serafimerordens-gillet, begärde han ett nytt hospital
för huvudstaden; 1838 blev han led.
av en k. kommitté för undersökning
av Danviks hospitals tillstånd och
lämplighet, 1843 avgav han till
överståthållaren förslag om program för
nytt hospital, 1844 blev han led. av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
