Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Sondén, Carl - 3. Sondén, Fredrik - 4. Sondén, Mårten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sondén
127
Sondén
en ny k. kommitté, denna gång
gällande förbättring av hospitalen i hela
riket, och i fortsättningen voro hans
liknande uppdrag och inlagor legio.
År 1847 utdelade han bland
ständerna sin skrift ”En uppfordran till
vederbörande att tidsenligt reglera
vården om Stockholms sinnessjuke”, och
1853 utgav han, bl. a. för en ny dylik
utdelning, boken ”Om Danviks
dårhus”, vars förord han daterat
”Stockholm på 40 martyrers dag 1853”. Dess
skildring av trängseln och snusket på
”dårhuset”, dess krav på medicinsk
vård av sinnessjuka och dess
påtalande av allmänhetens hållning gentemot
”galningarna” förfelade inte sin
verkan. I samarbete med den lika
energiske Magnus Huss genomdrev S.
slutligen byggandet av det nya
”Stockholms hospital för sinnessjuke” vid
Konradsberg (nu Psykiatriska
sjukhuset), som öppnades 1861, varpå
Danviks dårhus nedlades. Bland S:s
övriga initiativ på området må
nämnas, att han 1850 först av alla i vårt
land reste kravet på införande av
klinisk undervisning i psykiatri i
läkarutbildningen (sådan tillkom 1859
under N. G. Kjellberg i Uppsala)
och att han 1854 tog initiativet till
bildandet av Skyddsfören. för
sinnessjuke konvalescenter. Ett förslag att
göra S. till e. o. prof, i
själssjukdomarnas patologi vid Karol. inst.
förföll dock. — S. uppbar även andra
medicinska och allm. uppdrag: han
var inspektor vid Farmaceutiska inst.
1859—61 och ordf, i
medicinaltaxe-kommittén 1869. Han hörde
därjämte under en lång följd av år till Sv.
läkaresällskapets drivande krafter.
Bl. a. var han dess sekr. 1836—49.
deltog i grundandet av Tidskr. för
Läkare och Farmaceuter 1832 och av
Hygiea 1839 samt var sistn. tidskr :s
huvudred, intill 1849. Sistn. år blev
han led. av Vet. akad. Bland hans
talrika publikationer i övrigt må
nämnas ”Råd mot cholera, ur egen
erfarenhet” (1834; 4:e uppl. 1835)
samt den framsynta, under pseud.
utgivna skriften ”Ni, det rätta
tilltalsordet” (1865). S. gjorde även en
betydande insats inom sv. gymnastik.
Redan 1829 lyckades P. H. Ling
fästa honom som extralärare (med
anatomi som huvudämne) vid
Gymnastiska centralinst., där han
tjänstgjorde till 1833 och dessutom 1842. Han
torde ha varit den förste, som i en
sv. vetenskaplig tidskr. (Hygiea)
behandlat ett gymnastiskt ämne, en
välvillig och sakrik recension av P. H.
Lings ”Gymnastikens allmänna
grunder” (1834—40). I ”Tankar öfver
praktisk medicin” (samma häfte)
framhåller han bl. a. gymnastikens
stora betydelse som ett medel i
läkarens hand. Samma tankegångar
åter
finnas i hans tal ”Om gymnastiken
såsom bildningsmedel och läkekonst”
vid Skandinaviska naturforskaremötet
i Köpenhamn 1840. Därmed kan S.
anses som en gymnastikens pionjär
utomlands. I Sv. läkaresällskapet höll
han 1844 det första föredraget om
gymnastik och föreslog däri läkarna
att ta kännedom om sjukgymnastiken.
Han var led. av kommittén betr.
Gymnastiska centralinst. och
gymnastikundervisningen i riket 1858 och
ifrågasatte inst:s införlivande med de
medicinska läroanstalterna, en
framtida stridsfråga. Med sin pondus i
dåtidens läkarvärld främjade han
framgångsrikt den unga lingska
gymnastikens utnyttjande främst i medicinens
tjänst. ■—• Personligen var S.
vinnande, något inbunden och
tillbakadragen men ägde en viss kärv humor. —
Gift 1838 med Beata Concordia Sofia
Åkerman. -—• Litt.: biografi av K.
Linroth i Vet. akad:s levnadsteckn.
(5, 1915—20); V. Wigert,
”Villkoren för den kliniska psykiatrien i
Sverige under 100 år” (Nord, medicin
1941). P. H. T., D. L-g
3. Sondén, Anders Fredrik,
präst, politiker, f. 26 jan. 1807 i
Lan-deryds skn, Östergötl. län, f 29 maj
1885 i Skara. Bror till S. 1 och S. 2. -—
S. genomgick gymnasiet i Linköping
och blev 1824 student i Uppsala, där
han med kemi som huvudämne
avlade fil. kand.-ex. 1833 och s. å.
promoverades till fil. mag. Han erhöll
följ, år vikariat vid Linköpings
gymnasium och var lektor i matematik
där 1835-—57 (rektor 1840-—41 och
1844—47). Prästvigd 1837 var han
1846—56 kyrkoherde i Skeda
preben-depastorat och 1857—65 kyrkoherde
i Kvillinge och Simonstorps förs.,
Linköpings stift, samt blev 1857 prost.
Åren 1865—85 var han domprost i
Skara. Vid Lunds univ:s jubelfest
1868 utnämndes han till teol. dr. —
S. var led. av prästeståndet vid
samtliga riksdagar 1853—66, av kyrko-
Fredrik Sondén.
mötena 1868, 1873 och 1878 samt av
1847 års läroverkskommitté, 1863 års
prästlönekommitté och 1872 års
kommitté för inrättande av prästerskapets
änke- och pupillkassa. Han hade
starka sociala intressen, var medl. i
Linköpings nykterhetssällskap på
1840-talet och utgav ett flertal broschyrer
om fattigvård, brännvinsbränning,
tjänarepensionering m. m.; bl. a. är han
en av de första i vårt land, som
framkastat tanken på allm.
pensionsförsäkring. S., som 1865 gav sin röst för
det De Geerska
representationsförslaget, var även i kyrkliga frågor
frisinnad och uttalade sig bl. a. för
lekmäns användande i kyrkans tjänst
samt framlade 1856 ett eget utkast
till dissenterlag, präglat av tolerans
gentemot den fria religiösa rörelsen.
•—• Gift 1839 med Carolina Cecilia
Kalén. S. Sw.
4. Sondén, Carl Mårten, läkare,
gynekolog, konstsamlare, f. 10 mars
1846 i Linköping, f 20 maj 1913 i
Stockholm. Son till S. 3. — S. blev
student i Uppsala 1863, med. kand,
där 1869, med. lic. i Stockholm 1873
och med. dr i Uppsala 1874. Han
hade förordnanden på olika
läkartjänster samt som ombudsman och
fiskal i Sundhetskollegium 1875—78,
var läkare vid Diakonissanstaltens
sjukhus i Stockholm 1876—97, bitr,
barnmorskelärare och tf. överläkare
vid Södra barnbördshuset där 1881—
96 samt ord. innehavare av dessa
tjänster och prof. 1896—1911. Från
1888 var han läkare hos
änkehertig-innan Teresia av Dalarna. — S. var
den förste, som gav Stockholms
barnmorskor ordentlig undervisning i
anti-septik; han var även verksam vid
tillkomsten av det nya Södra
barnbördshuset 1907 och för den nya
barn-morskelagstiftningen 1907—11. Han
publicerade många skrifter inom sitt
område och var 1880—95 sekr. i Sv.
läkaresällskapet. — S. var ivrig
samlare av grafik, särskilt sv. porträtt och
annat sv. koppartryck, på vilka
områden han hopbragte vårt lands
största enskilda samlingar; de
inköptes kort före hans död av
konstintresserade personer, skänktes till staten
och fördelades på K. bibi,
(huvudparten), Nat. mus. och Uppsala
univ.-bibl. S. var även en av stiftarna av
Fören. för grafisk konst 1887 och
dess ordf, från 1901 till sin död.
Därjämte hade han livliga botaniska
intressen och bidrog till vår fjällfloras
utforskande bl. a. med ”Anteckningar
om floran inom Tornejavreområdet”
(1907). Sitt stora skandinaviska
herbarium skänkte han till Riksmus. Åren
1892—1910 var han stadsfullmäktig
i Stockholm. — Gift 1874 med
Hedvig (Hedda) Sofia Matilda Sjöstedt.
— Litt.: nekrolog av K. Linroth i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
