Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sonnerdale, John - Soop, släkt - 1. Soop, Knut Haraldsson - 2. Soop, Hans Åkesson - 3. Soop, Mattias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Soop
130
Soop
John. Sonnerdale.
med ett skeppsbrott kom han till
Australien 1877, och 1884
återvände han dit efter att ytterligare några
år ha varit till sjöss och ha avlagt
styrmansex. Han blev anställd som
maskinist i den stora rederifirman
Huddart & Parker Ltd, där han
avancerade till övermaskinist och stannade
till 1911. Detta år öppnade han en
reparationsverkstad för ångpannor,
automobiler m. m. i Sydney. Ur denna
utvecklades småningom
industriföretaget Sonnerdale Ltd, ett av de största
i sitt slag i Australien, med
tillverkning av kugghjul och automobildelar
som specialitet. Firman skötes nu av
sonen Leslie (Les) S. (f. 1897),
vilken var med vid företagets
grundande. S. blev medl. av sv.
handelskammaren i Sydney kort efter dess
bildande 1911, invaldes i dess styr. 1915,
var kammarens president 1918—20
och vicepresident 1931—43 samt
utsågs till dess hedersordf. sistn. år. Är
1928 blev han sv. vicekonsul i
Sydney. •—■ Gift 1887 med Emma Bell.
T. M.
Soop, släkt, härstammande från den
östgötske frälsemannen Ulv Siggesson,
nämnd tidigast 1463. Hans son,
väpnaren Knut Ulvsson (f före 1514),
förde i sigillet kluven sköld med
vänstra fältet tredelat. Då den s. k.
Lossaätten, till vilken hörde bl. a.
underlagmannen i Uppland Olof
Ha-raldsson (f före 1411), i sigillet
förde kluven sköld med vänstra fältet
delat, ehuru endast i två delar, har
man utan skäl antagit, att Ulv
Siggesson tillhörde Lossaätten. Knut
Ulvssons yngste son var riksrådet
Harald Knutsson (f 1530). Hans son,
ståthållaren Knut Haraldsson (S. 1),
antog namnet S., som varit hans
farmors mormors släktnamn. Bror till S.
1 var ståthållaren över hertig Magnus
hertigdöme Åke Haraldsson (f före
1568), far till riksrådet Hans Åkesson
(S. 2). S. 2:s äldste son,
häradshövdingen i Väne härad Åke S. (f. 1584,
f efter 1648), introducerades 1625
å ättens vägnar i riddarklassen och
blev farfar till lagmannen i Skåne
och Blekinge Åke S. (f. 1682, f
1748), från vilken ättens nu
levande’ medl. härstamma. S. 2:s andre
son, riksrådet Mattias S. (S. 3),
upphöjdes 1651 i friherrligt stånd. Han
blev far till riksrådet friherre Carl S.
(f. 1621, J 1655), överkammarherre
hos Kristina och sedermera
Livge-dingsguvernör och marskalk hos
änkedrottning Maria Eleonora, samt till
riksrådet friherre Gustaf S. (S. 5).
Den sistn:s äldste son,
landshövdingen i Skarab. län friherre Carl Gustaf
S. (f. 1659, f 1711), blev far till
friherre Christian S. (f efter 1717),
med vilken S. 3:s släktgren utdog på
svärdssidan. Yngre bröder till S. 3
voro översten Erik S. (S. 4) och
landshövdingen i Jönköp. län Knut
S. (f. 1597, f omkr. 1648). Dennes
son, guvernören i Riga Erik S. (f.
1643, j- 1700), känd som ivrig
reduk-tionsanhängare, upphöjdes 1687 i
friherrligt stånd; han slöt själv sin
ätt. J. Lgn
1. Soop, Knut Haraldsson,
hövitsman, riddare, f 26 juli 1566
utanför Ölands n. udde. Eöräldrar:
riksrådet Harald Knutsson och Carin
Hansdotter. — S. misstroddes av
Gustav Vasa, och först 1552 erhöll han
som ett litet nådevedermäle
härads-hövdingetjänsten i Rasbo i Uppland;
1555—58 var han hövitsman över
bösseskyttarna i Viborg. Erik XIV
visade honom till en tid större
uppskattning och slog honom bl. a. till
riddare vid sin kröning 1561. När
1563 krig utbröt med Danmark, blev
S. hövitsman över den truppstyrka,
som avdelades att angripa Norge. Han
erövrade Härjedalen och Jämtland,
men de vunna resultaten blevo ej
bestående. År 1564 sände Erik sin
kammarjunkare Claude Collart på en
expedition mot Trondhjem; missledd
av dennes optimistiska rapporter
började konungen snart anse erövringen
av Nordnorge som säker och utsåg
S. till ståthållare där. Collart blev
emellertid överrumplad av norska
trupper, och den 30 maj fick S. order
att skynda till undsättning. Då hade
Collart redan 22 maj kapitulerat, och
den truppstyrka, som S. uppbådat i
n. Sverige vägrade att följa honom in
i Norge, varför han intet kunde
uträtta. Konungen anmodade honom då
att inställa sig i Stockholm, där han
inför den k. nämnden anklagades för
försumlighet. Sedan S. i krigssakerna
presterat ett klart försvar, upptogs ett
par veckor senare en ny anklagelse
mot honom, uppenbarligen för att
till varje pris få material till en
fäl
lande dom över honom: han
beskylldes för att med orätt ha tillägnat sig
några gårdar i Uppland under
påstående att de blivit honom skänkta
av Erik XIV, vilket denne förnekade.
Nämnden dömde honom då skyldig.
S. togs emellertid senare till nåder
igen och var 1566 hövitsman på Klas
Horns flotta. S. å. stupade han i
slaget vid Ölands norra udde. — Gift
1) 1550 med Ingegerd Turesdotter;
2) trol. 1561 med Anna Arvidsdotter
Trolle. G. T. W.
2. Soop, Hans Åkesson,
riksråd, f. 19 maj 1552, f 10 febr. 1619
på Mälsåker i Ytterselö skn,
Södermani. län. Föräldrar: ståthållaren Åke
Haraldsson S. och Brita Posse.
Brorson till S. 1. — S., som studerat i
Sverige och utomlands, var 1590
hovmarskalk hos Johan III. Han blev
häradshövding i Trögds härad i
Uppland 1595, sattes som slottsloven på
Älvsborg och Gullberg 1598, blev
ståthållare i Skarab. län 1606, riksråd och
kammarråd 1609 och ståthållare på
Stockholms slott och över Uppland
1611 samt var återigen
häradshövding i Trögd 1614—15. •—■ Under
några år kring sekelskiftet 1600 hörde
S. till oppositionen mot Karl IX. Det
var S. som under en ordväxling med
hertigen vid en riksdag fick ta emot
den klassiska repliken: ”Du vet icke
vad du bjäbbar”. Vid riksdagen i
Norrköping 1604 rannsakades han ss.
misstänkt för onda anslag mot
styrelsen. S. friade sig från anklagelserna
med ed, och sedan hans ståndsbröder
gått i borgen för honom, blev han
tagen till nåder. Under de sista oroliga
åren av Karl IX :s regering var S.
snart sagt oavbrutet verksam i det
sv. riksrådet, och han var en av
konungens mest förtrogna medarbetare;
bl. a. användes han i diplomatiska
uppdrag. ■— Gift med Elin
Eriksdot-ter Kagg. W. L.
3. Soop, Mattias, friherre,
riksråd, f. 7 sept. 1585, J 1 juni 1653.
Son till S. 2. — S. blev hovmarskalk
hos änkedrottning Kristina 1615 och
hos hertig Karl Filip 1616; under de
följ, åren ledsagade han hertigen på
en utrikes resa. Han blev riksråd och
assessor i Svea hovrätt 1627,
ståthållare på Kalmar slott 1630 samt
lagman i Ingermanland och
häradshövding i Kexholms län 1634. Drottning
Kristina upphöjde honom i
friherrligt stånd 1651. S. användes ibland i
diplomatiska uppdrag. Han deltog
sålunda vid Axel Oxenstiernas sida i
förhandlingarna med protestanterna i
Tyskland efter Gustav II Adolfs död,
och han var en av de sv. repr. i
fredsförhandlingarna med Danmark i
Brömsebro 1645, då Axel Oxenstierna
intog den ledande platsen. I det sv.
riksrådet tillhörde S. det Oxenstiern-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
