- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 7. Sibylla-Tjällgren /
143

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Sparre, Bengt - 16. Sparre, Per - 17. Sparre, Carl - 18. Sparre, Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sparre

143

Sparre

J|15. Sparre, Bengt Erland
Franc-, greve, fortifikationsofficer,
f. 14 mars 1774 på Ekhamn i
Vassunda skn, Stockholms län, f 20 aug.
1837 på Vegersberg i Floda skn,
Södermani. län. Föräldrar: kaptenen
Gabriel S. och Maria V endla
Ulf-sparre af Broxvik. — S. blev 1793
konduktör vid fortifikationen,
tjänstgjorde 1796—1800 vid
generaladju-tantsexp. i Stockholm och vid
generalbefälet i Finland, var under 1801 års
krigsrustningar adjutant hos
överkommendanten för v. gränsfästningarna
samt blev sistn. år major och
överadjutant hos konungen. Efter en
utländsk resa för att studera
fästnings-väsendet 1803 tjänstgjorde han 1804
—05 i Pommern, blev 1805
överstelöjtnant i armén och 1808 överste
samt var under 1808—09 års fälttåg
överadjutant för expeditionen vid v.
armén. Han var chef för fästningarna
i Skåne 1810—11 och utnämndes till
chef för ingenjörkåren 1812 och till
generalmajor 1813. I 1813 års tyska
fälttåg deltog han som souschef vid
n. arméns generalstab under Karl
Johans befäl. Han blev
generallöjtnant 1826 och tf. president i
Krigskollegium 1832. -—■ S. var en av de
främsta tillskyndarna av den s. k.
centralförsvarspolitiken, vars
huvudtanke var, att man vid anfall av en
överlägsen, bättre rustad fiende borde
under uppehållande strider draga sig
tillbaka mot landets inre. Därigenom
skulle den anfallande successivt
försvagas under framträngandet i ett
fientligt land, samtidigt som
försvararen fick tid att draga samman
stridskrafter från olika delar av
landet, uppbåda reserver och
komplettera utrustning och utbildning. Till stöd
för denna krigföring borde fästningar
och förråd koncentreras till landets
inre, och enligt S:s mening borde en
stor fästning anläggas i trakten av
Arboga eller Örebro, en annan vid
Jönköping till skydd mot dansk-rysk
samverkan. Av Baltzar von Plåten,
som också hyllade
centralförsvarspolitiken men gärna ville knyta den
samman med Göta kanal, föreslogs
däremot en centralfästning väster om
Vättern, och detta fick Karl XIV
Johans stöd. I 1819 års
befästningskom-mitté kämpade S. förgäves för att
begränsa denna anläggning, så att
de enligt hans mening viktigare
fästningarna också skulle kunna byggas.
I den slutligen antagna planen intog
fästningen vid Vanäs (nuv.
Karlsborg) främsta rummet, och på grund
av sitt ämbete fick S. ledningen för
de 1820 påbörjade arbetena på denna
fästning, som var ett så ofullkomligt
uttryck för hans försvarspolitiska
åskådning. På S:s initiativ
ombilda-des 1831 Fältmätningsbrigaden till

en självständig kår, Topografiska
kåren. — Ären 1830—35 var S. ordf, i
styr, för Göta kanalbolag. Han var en
av upphovsmännen till Sv.
nykterhets-sällskapet (stiftat 1837). — S.
upphöjdes 1815 i friherrligt och 1833 i
grevligt stånd. Han blev hedersled, av
Krigs vet. akad. 1818 och led. av
Vet. akad. 1836. — Gift 1812 med
Johanna Hedvig Vilhelmina
Bernhard. — Litt.: A. Jansson,
”Försvarsfrågan i sv. politik från 1809 till
Krimkriget” (1935). L. Dt

16. Sparre, P e r Georg, greve,
sjöofficer, författare, f. 4 maj 1790
på Lessebo bruk i Hovmantorps skn,
Kronob. län, f 23 juli 1871 i
Karlskrona. Föräldrar: ryttmästaren greve
Erik S. och Regina Ulrika Pijhlgardt.
Sonsons son till S. 10. — Av
ekonomiska skäl hindrad att efter önskan
välja den juridiska banan avlade S.
officersex. 1807. Som fänrik vid
Kronobergs reg. deltog han i finska kriget
1808—09 och som löjtnant bevistade
han fälttågen i Tyskland, Holstein,
Brabant och Norge 1813—14. Han
blev kapten vid Generalstaben 1816
och major där 1820. Är 1824 blev
han överstelöjtnant i sjöartillerikåren,
och 1832 blev han överste och
sekundchef för Sj öartillerireg. (från
1845 Marinreg.); han erhöll avsked
1856. — S. blev känd och uppskattad,
främst av en ungdomlig läsekrets, för
sina historiska äventyrsromaner.
Starkt påverkad av Walter Scott och
Fenimore Cooper ägnade han stor
omsorg åt den kulturhistoriska ramen
i sina berättelser, men han saknade
psykologisk gestaltningsförmåga. Mest
lästa voro ”Den siste friseglaren”
(1832) med motiv från striden
mellan Sigismund och hertig Karl och
”Adolf Findling eller tre år under
drottning Christinas regering” (1835),
vilka utkommo i flera uppl. Vidare
utgav han några historiska skådespel.
Hans författarskap renderade honom

1870 Sv. akad:s Karl Johans-pris.
— Gift 1824 med sin kusin Eva
Carolina Pijhlgardt. Å. N.

17. Sparre, Carl Georg, greve,
ämbetsman, industriman, f. 12 dec.
1790 på Torpa i Länghems skn, Älvsb.
län, f 9 sept. 1852 på Limmared,
Tranemo skn, i samma län.
Föräldrar: översten greve Claes Erik S. och
friherrinnan Mariana Helena
Ehren-krona. Kusin till S. 16. — Efter hov-

Carl Sparre. Litografi.

rättsex. i Lund 1807 samt vederbörlig
hovrätts- och tingstjänstgöring blev
S. v. häradshövding 1812 och assessor
i Svea hovrätt 1822. Ären 1825—36
var han landshövding i Norrb. län och
från sistn. år justitieråd, varjämte
han 1837—41 var tf. president i
Kammarrätten. — S. stod högt i
gunst hos Karl XIV Johan, som vid
sin kröning 1818 utnämnde honom
till kammarherre och även anlitade
honom för förvaltningen av sina
norrländska egendomar. Den dubbla
tjänsteställningen i Högsta domstolen och
Kammarrätten sågs däremot med
ovil-ja av oppositionen och föranledde vid
riksdagen 1844—45 skärpning av
förbudet för justitieråd att inneha annat
ämbete. —- S. blev 1846 ägare till
Limmareds herrgård och glasbruk,
som hans fader inköpt. Under S:s
energiska ledning bragtes bruket i
förstklassigt skick och utvecklade sig
till ett av landets främsta i branschen.
—• Gift 1829 med Christina Charlotta
Henrietta Forsberg. — Litt.: B.
Wed-berg, ”Konungens högsta domstol
1809—1844” (1940). S. Sw.

18. Sparre, Gustaf Adolf Vive,
greve, ämbetsman, politiker, f. 4 sept.
1802 på Trolleholm i Torrlösa skn,
Malmöh. län, J 26 april 1886 i
Stockholm. Föräldrar: majoren greve
Gustaf Adolf S. och grevinnan Ebba
Charlotta Bonde. Sonsons son till S.
10. ■—■ S. blev student i Uppsala 1816
och avlade hovrättsex. där 1821, var-

Per Sparre. Litografi av A. J. Salmron.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:33:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/7/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free