Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Spånberg, Emil - Spångberg, se även Spongberg - Spångberg, Valfrid - Spöring, Herman Diedrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spångberg
160
Spöring
Emil Splnberg.
ordf. 1923—25; dess guldmedalj
erhöll han 1914. Inom mosskulturen var
S. en märkesman. Genom samarbete
med Sv. mosskulturfören. samt genom
praktiska prov på Norrahammars
jordbruk fick han fram både givande
mossodlingar och goda
mossodlings-redskap. Åren 1890—1931 var han
styr.-led. i Sv. mosskulturfören. På
Norrahammar anlade S. ett stuteri,
och 1897 blev han led. av länets
häst-premieringsnämnd. Åren 1909—11
tillhörde han Första K. -— Gift 1880
med Anna Maria Lyckberg. — Litt.:
Sv. mosskulturfören :s tidskr. 1931:
biografi av Arvid Reuterskiöld; G.
Säve, Jönköpings läns kgl.
hushållningssällskaps historia 1814—1913
(2, 1914). J. H.
Spångberg, se även Spongberg.
Spångberg, Karl Valfrid,
tidningsman, f. 12 okt. 1871 i Kattnäs
skn, Södermani, län, f 9 maj 1946
i Stockholm. Föräldrar: lantbrukaren
Karl Gustaf S. och Lovisa Charlotta
Andersdotter. — Efter mogenhetsex. i
Nyköping 1891 och studier vid Upp-
Valfrid Spångberg.
sala univ. 1891—92 var S. anställd
vid olika liberala tidn., bl. a. som
red.-sekr. i Jönköpingstidn. Småland
1894—95. Åren 1896—1905 var han
medarb. i Aftonbladet och samtidigt
korrespondent till olika norska och
finska tidn. Av ganska stor
opinionsbildande betydelse voro hans skrifter
”Politiska fysionomier tecknade för
valmännen” (1902), ”Demokratiens
konsolidering. Vänstern och
arbetarrörelsen” (1903),
”Förstakammargär-ningar 1867—1904” (1905) och
”Annexet” (1905), alla med udd mot
högern och anbefallande största
möjliga samverkan mellan
vänsterpartierna. Sedan S. till följd av en
politisk schism lämnat Aftonbladet var
han 1905—06 anställd på
Stock-holms-Tidn. och grundade sistn. år
halweckotidn. Sv. Folket, vars red.
han var 1906—12. Redan 1909
startade han därjämte den dagliga
Aftontidningen, vilken med sin moderna
uppställning efter anglosaxiskt
mönster vann en snabb spridning. Tidn.,
som med sin allm. demokratiska
hållning stod öppen för fri diskussion,
blev i synnerhet ryktbar som
plattform för Aug. Strindberg under den
s. k. Strindbergsfejden. S. avgick 1912
som red. men kvarstod som medarb.
till 1920 då tidn. nedlades. Från 1912
skrev han ”Politiska brev”,
korrespondenser till liberala och stundom även
socialdemokratiska landsortstidn. —
År 1916 utgav S. anonymt ”Sveriges
neutralitetspolitik i världskrigets
belysning”, vari den tyska faran
utmålades som större än den ryska och
aktivistpropagandan bemöttes. Bland
hans övriga skrifter märkas en rad
biografiska verk, ss. ”Stora män och
mindre” (1—3, 1917—24), ”Adolf
Hedin i liv och gärning” (1925),
”Från Arvid Posse till Per Albin
Hansson. Sv. statsministrar,
riksdagsmän och publicister” (1936) samt de
självbiografiska ”När tiden byter
skinn” (1932) och ”Mina femti
journalistår” (1941). Inom pressens
organisationer var S. verksam bl. a.
som ordf, i Sv. Journalistfören. 1903
■—09. — S., som tagit starka intryck
av åttiotalsidéerna, förblev hela sitt
liv en radikalismens banerförare. Han
tillhörde det liberala partiet men
räknade sig dock främst som ”radikal”,
ivrande för sociala reformer och alltid
benägen för samarbete även med
socialdemokraterna. Han erhöll Illis
quorum 8:e storleken 1944. •— Gift
1899 med skådespelerskan Jenny
Kristina Vilhelmina Bock. S. Sw.
Spöring, HermanDiedrich,
läkare, universitetslärare, f. 19 okt.
1701 i Stockholm, f 17 juni 1747 i
Åbo. Föräldrar: rektorn vid Tyska
skolan i Stockholm Eberhard
Christian S. och Elisabeth Benedicta Bur-
meister. -—■ S. blev 1718 student i
Uppsala, läste medicin under
Rud-beck och Roberg och fullföljde därpå
studierna under Bromell i Stockholm.
Är 1723 anträdde han en resa till
Holland, Tyskland och Frankrike;
under denna studerade han 1723—25
för bl. a. Boerhaave i Leiden, lärde
1725 bergsbruk i Harz och studerade
1725—26 anatomi i Paris. Efter att
1726 ha blivit med. dr i Harderwijk
återkom han 1727 till Sverige och
Herman Diedrich Spöring. Målning
av G. E. Sebröder (Medicinalstyrelsen).
blev 1728 prof, i medicin vid Åbo
akad., vilken tjänst han innehade till
sin död. — S. gäller för den
vetenskapliga medicinens grundläggare i
Finland. Han ägnade stort intresse
åt undervisningen i anatomi, fick
tillstånd till byggande av en ny
anatomisal 1747, utförde talrika såväl
kliniska som rättsmedicinska
obduktioner och beskrev fynden i tryck samt
var den förste svensk, som (1737)
redogjort för smittkoppsympningen i
tryck. På basis av sin erfarenhet
uttalade S. den förmodan, att
binnikemask uppkommer genom förtäring av
rå eller otillräckligt kokt fisk, en
förmodan som ju senare tiders rön
bekräftat. S. var en utmärkt akademisk
lärare. Hans mineralsamling blev
stommen i Äbo akad:s
mineralkabinett; på hans initiativ återuppbyggdes
och nydanades akad:s bibi, efter
branden 1738 på domkyrkans bekostnad,
och 1746 fick han överinseendet över
detta bibi, samt blev rector
magnifi-cus. Han blev led. av Vet. akad. 1742.
-—■ Som läkare var S. ”förfaren,
ömsint och försigtig”, som människa
um-gängsam och vinnande. •— Gift 1732
med Hedvig Ulrica Meurman. —
Litt.: minnestal av A. Bäck i Vet.
akad. 1749, biografi av G. Becker
i Nord, medicin 1941. P. H. T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
