Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Staaff, Albert - 5. Staaff, Ferdinand - 6. Staaff, Pehr - 7. Staaff, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Staaff
162
Staaff
Albert Staaff.
4. Staaff, Albert Wilhelm,
skolman, präst, f. 24 nov. 1821 i
Stockholm, J 23 jan. 1895 därstädes. Bror
till S. 3. —• S. blev student 1842, fil.
kand. 1849 och fil. dr 1851, allt vid
Uppsala univ. Åren 1849—55 var han
extralärare vid Uppsala katedralskola,
1855—58 adjunkt, 1858—70 lektor i
sv. och tyska språken samt 1865—70
jämväl rektor vid Nya
elementarskolan i Stockholm. Sedan han 1871
prästvigts efter att ha försvarat avh.
”Om konfirmationens uppkomst och
antagande i Sverige”, utnämndes han
s. å. till kyrkoherde i Adolf Fredriks
förs, i Stockholm, vilken befattning
han innehade till sin död. Vid
Uppsala univ:s jubelfest 1877
promoverades han till teol. dr. Han var
stadsfullmäktig i Stockholm 1866—72 samt
led. av Andra K. 1873—75 och av
kyrkomötena 1883 och 1888. •—• S.
var ansedd som en av Sveriges främsta
pedagoger och som en framstående
predikant. Han var även en nitisk
vårdare av församlingslivet och tog
initiativet till välgörande inrättningar,
bl. a. Adolf Fredriks barnhem. Som
riksdagsman framträdde han som
pionjär inom
arbetsskyddslagstiftning-en. En av honom väckt motion,
syftande till laglig begränsning av
minderårigas användande inom industri
och hantverk, resulterade 1875 i
tillsättandet av en kommitté med bl. a.
S. som led. Han verkade även för
folkundervisningens höjande. —
Postumt utgåvos S:s ”Dikter vid olika
tillfällen” (1895). -— Gift 1856 med
Fredrika Vilhelmina (Mina) Schöne.
T. M.
5. Staaff, Nathanael Fer din an d,
arméofficer, språkman,
litteraturhistoriker, f. 7 juli 1823 i Stockholm, f 19
nov. 1887 i Paris. Bror till S. 3 och S. 4.
-—■ S. blev student i Uppsala 1840 och
underlöjtnant i Svea artillerireg. 1842,
genomgick Högre artilleriläroverket
1846—48, blev generalstabsofficer
1853 samt anställdes som lärare i
franska språket vid Krigsakad. på
Karlberg 1854. År 1862 utnämndes
han till major i armén och
militärattaché i Paris, vilken befattning han
innehade till sin död; 1867
befordrades han till överstelöjtnant och 1876
till överste i armén. År 1884 erhöll
han avsked från aktiv stat med
till-låtelse att kvarstå i armén och
Generalstaben. Han var 1867 medl. av
kejserliga franska militärkommissionen
för världsutställningen i Paris detta
år. Under kriget 1870—71 övervar
S. Paris belägring och förestod
sv.-norska beskickningen under
kommunen. Vid världsutställningen 1878 var
han adjungerad generalkommissarie.
—■ S. var en mångsidigt och fint
bildad humanist; Frankrike blev hans
andra fädernesland. Han utgav det
litteraturhistoriska arbetet ”La
littéra-ture fran?aise depuis la formation de
la langue jusqu’å nos jours” (1865—
73), vilket fick användning som
läsebok i de franska skolorna. S. var sina
landsmän i Paris till stort gagn; bl. a.
stiftade han där en understödsfören.
för fattiga svenskar. — S. blev led. av
Krigsvet. akad. 1868. — Gift 1) 1855
med Nathalia Charlotta Buchholz, f
1874; 2) 1880 med Amelie
d’Hermig-ny från Frankrike. F. M.
6. Staaff, Pehr Gustaf,
publicist, f. 1 dec. 1856 i Stockholm, f 17
april 1903 genom drunkning vid
tillfälligt besök på Skebo bruk, Ununge
skn, Stockholms län. Son till S. 4.
•—-S. avlade mogenhetsex. i Stockholm
1873 och blev följ, år student i
Uppsala, där han avlade fil. kand.-ex.
1880. Under studieåren var han aktivt
verksam i radikala studentkretsar.
Åren 1881—84 var han
riksdagsrefe-rent och 1885—92 även kåsör och
teaterkritiker i Stockholms Dagblad,
varjämte han bl. a. medarbetade i
Tiden 1884—85. Från 1893 var han
Pehr Staaff.
teaterkritiker och kåsör i Dagens
Nyheter. Han utgav 1887 Meddelanden
till pressen genom Fören. mot
lifsme-delstullar. — Under studenttiden och
inom kretsen av radikala förf, och
journalister i Stockholm var S. en
centralfigur. Han var högt begåvad,
skrev med stor lätthet, var kvick i sin
konversation och hade en
omfattande ehuru ganska ytlig litterär
bildning. Han kunde ofta vara ytterligt
skarp och frän och tangerade ej
sällan det cyniska. Allmänt
uppmärksammad blev han som Strindbergs
va-pendragare under striden om ”Det nya
riket”, i vilken han deltog genom
broschyren ”Det nya riket och dess
författare” (1882). Ett antal till S.
riktade brev från Strindberg vittna
om deras nära personliga kontakt och
deras intima litterära samarbete. S.
var även huvudförf. till den
parodiska hyllningsdikten ”Vid Svenska
akademiens hundraåra minneshögtid”
(under pseud. Scævola den andre i
Ur dagens krönika 1886). Som politisk
skribent spelade han för det mesta den
satiriske betraktarens roll. S:s största
intresse var teatern. Han skrev en
rad lustspel, som på sin tid hade stor
framgång, särskilt ”Sveas fana”
(1888), och gjorde ett otal övers, för
de sv. teatrarna. Hans styrka som
dramatiker låg i den skickligt turnerade
dialogen, som var väl anpassad efter
dåtidens spelstil. I sin teaterkritik
ägnade han uppmärksamhet åt utländsk
dramatik och skådespelarkonst och
försummade aldrig tillfället att
plädera för Strindberg och Ibsen. Varje
år företog han en resa till Paris för
att där i sällskap med sin vän, den
sv. tidningskorrespondenten J. C.
Jan-zon (Spada) ta kännedom om den
aktuella teaterrepertoaren. Han
propagerade även för ökat nordiskt
teatersamarbete. I konstdebatten lånade
han sin penna åt Opponenterna. S.
räknades till sin tids mest drivna
journalister, och hans artiklar, ibland
signerade Jean de Nivelles, hade en vid
läsekrets. Personliga vänner hade han
huvudsakligen inom den krets av
tidningsmän, teaterintressenter och förf.,
vars medelpunkt var Knut
Michael-son. Även med Albert Engström var
han förenad i varm vänskap. Ett
urval av S:s journalistik och dikter har
utgivits under titeln ”Satirer” (1903,
med levnadsbeskrivning av E.
Rose-nius). ■— Ogift. K. E. L.
7. Staaff, Karl Albert, politiker,
f. 21 jan. 1860 i Stockholm, f 4 okt.
1915 därstädes. Bror till S. 6. — S.
avlade mogenhetsex. i Stockholm
1877, kom till Uppsala 1879 samt
avlade fil. kand.-ex. 1884 och
hovrätts-ex. 1887. Han visade tidigt ett starkt
intresse för allm. frågor och
förtrogenhet med sin tids politiska och so-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
