Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Stackelberg, Adolph - 3. Stackelberg, Oscar - 1. Stadener, Sam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stackelberg
169
Stadener
Med C. O. Rosenius och Bernhard
Wadström umgicks S. livligt och var,
sedan Evangeliska
fosterlandsstiftelsen bildats 1856, dess provinsombud.
S. var en av stiftarna av Nordöstra
Smålands missionsfören. 1863 och
blev 1869 dess ordf. Som
lekmanna-ombud vid 1868 års kyrkomöte
motionerade S. om prästedens avskaffande.
—- Gift 1847 med friherrinnan
Hono-rée Agnes Charlotte Marguerite
Adel-sus är d. — Litt.: biografi av Fr. Hjelm
i ”Julhälsningar till församlingarne
från präster i Linköpings stift”
(1908); N. Rodén, ”Herrnhutiska och
nyevangeliska väckelserörelser i
Linköpings stift intill år 1856” (1941).
H. G-dh
3. Stackelberg, Berndt Oscar,
friherre, sjöofficer, politiker, f. 12
dec. 1824 i Hälsingborg, f 4 sept.
1888 i Södertälje. Föräldrar:
landshövdingen och generalmajoren
friherre Cöran Berndt Magnus S. och
Charlotta Octavia Maria Lovisa Lind
af Hageby. Sonsons sonson till S. 1.
— S. blev sekundlöjtnant vid flottan
1846, överstelöjtnant vid
skärgårdsartilleriet 1866, kommendörkapten vid
flottan 1875, kommendör 1878 och
konteramiral på reservstat 1886,
varefter han följ, år erhöll avsked ur
krigstjänst. Åren 1859—60 och 1869
—74 var S. chef för Sjöförsvarsdep:s
kommandoexpedition, 1875—77 tf.
led. i Förvaltningen av sjöärendena,
1882—83 led. av Krigshovrätten och
1883—87 chef för
Marinförvaltningen. •—• S. var i första hand en
framstående administrativ kraft och ansågs
oöverträffad som utredningsman i
sjöförsvarsfrågor. Han var bl. a. medl.
av kommittén för uppgörande av
förslag till fartygstyper
(certkommit-tén) 1879—80, vars utlåtande med
rekommendation av Sveatypen
författades av S., samt ordf, i den Posseska
sjöförsvarsutredningen 1880—82. S.
deltog på Riddarhuset i några av de
Oscar Stackelberg. Målning av okänd
konstnär 1849.
senare ståndsriksdagarna och var led.
av Andra K. 1879—87. Till en början
medl. av centerpartiet gjorde han sig
snart känd som avancerad reformvän,
varför han från 1884 invaldes på
Liberala valmansfören:s listor. Främst
verkade han för utvidgning av
kvinnans rättigheter och motionerade bl. a.
1884 om kommunal rösträtt för
kvinnor. Han var styr.-led. i Fören. för
gift kvinnas äganderätt från dess
stiftande 1873 och var fören:s ordf, från
1886. Under pseud. Olof Stig utgav
han en versifierad tendensskrift
”Träkol” (1870), med satiriska angrepp
på den gängse uppfattningen av
plikters och rättigheters fördelning
mellan de båda könen. — S. var
stadsfullmäktig i Stockholm 1883—88 och
statsrevisor 1862 och 1878. Han blev
led. av Örlogsmannasällskapet 1859
och av Krigsvet. akad. 1875. — Ogift.
— Litt.: Cecilia Bååth-Holmberg,
”Från gammal tid och ny” (1916).
S. Sw.
1. Stadener,Nils Samuel (S a m),
biskop, f. 30 mars 1872 i Asarums skn,
Blek, län, J 6 aug. 1937 i Malmö.
Föräldrar: folkskolläraren Nils
Svensson och Anna Cajsa Lidh. — S.
avlade mogenhetsex. 1889, teoretisk
teologisk ex. 1893, folkskollärarex.
1894, teol. kand.-ex. (enl. äldre
stadgan) 1898 och blev teol. hedersdr
1923, allt i Lund. Han var
Hälsingborgs stads folkskolinspektör 1899—
1901. Prästvigd 1900, tjänstgjorde S.
som pastor vid sv. förs, i Paris 1901—
05 och som kyrkoadjunkt och v.
pastor i skilda förs, i Malmö 1905—09.
Han var kyrkoherde i Ystad 1909—
24 (till 1919 även i Öja), i S:t Peters
kloster och Norra Nöbbelöv (invid
Lund) 1924—28 (då bosatt i Lund),
samt biskop i Strängnäs stift
(utnämnd 1927) 1928—32, i Växjö stift
(utnämnd 1932) från 1933. Han fick
andra förslagsrummet till
biskopsämbetet i Lund 1925. I C. G. Ekmans
andra ministär juni 1930—sept. 1932
var S. ecklesiastikminister. — Vid
sidan av sin ämbetsgärning var S.
livligt verksam i skilda värv. Han
fungerade som folkskolinspektör inom
Lunds stift 1905—10. I Malmö, Ystad
och Lund deltog han i det
kommunala livet (som stadsfullmäktig och ordf,
i folkskolestyr.); 1912—17 tillhörde
han, ansluten till Liberala
samlingspartiet, Första K. Läsåren 1919—24
var han bitr, lärare vid den
praktiskteologiska avd. inom teologiska
fakulteten i Lund. Han var vald led. av
1925 och 1926 års kyrkomöte
(därefter som biskop självskriven led.),
tillhörde domkapitelskommittén 1914
—18, evangeliebokskommittén 1919
■—21 och kyrkohandboksrevisionen
1925—26. Ordf, i Allm. sv.
präst-fören. var han 1928—30 och från
1933. — Från föräldrahemmet i
Asarum medförde S. djupa intryck
av ett rikt fromhetsliv på den
kyrkliga pietismens grund; hans far
tillhörde de s. k. ”gammalläsarna”. Det
fromhetsideal, som präglade denna
riktning, blev till en bestående makt
i S:s liv och kom att utgöra ett
betydelsefullt ferment i hans religiösa
utveckling, som i övrigt företer
disparata drag och vars verkliga karaktär
torde vara svår att närmare ange.
Djupt förtrogen med den klassiska
uppbyggelselitteraturen öste han stän-
Sam Stadener.
digt ur denna inspirationskälla; hans
eget homiletiska författarskap följde
dess traditioner: ”Evangeliepostilla”
(1—4, 1925—26),
”Högmässopostil-la” (1—4, 1926—27) och ”Andra
högmässopostillan” (1—4, 1927—
28). Som andlig vältalare vann S. stor
berömmelse. Hans förkunnelse, som i
formen gärna anknöt till den
schartauanska predikostilen, präglades av
kärv saklighet och strängt allvar
och kunde gripa och skaka åhörarna,
som’ i stora skaror samlades kring
hans predikstol. Men hans predikan
kunde också förete drag av kylig
retorik, och den arkaiserande stil,
som han gärna använde, kunde verka
tröttande. Som själavårdare utöver
den offentliga förkunnelsens
gränser visade han, har det sagts,
”djup blick för nyanserna i det inre
livet och stora möjligheter att leda
plågade och vilsekomna själar till
rätta” (E. Newman). Mot ensamma
och nödställda människor kunde han
visa en överväldigande godhet och
hjälpsamhet. — För den yttre
gestaltningen av S:s liv, liksom för hans
eftermäle, blevo emellertid andra
sidor i hans natur av bestämmande
inflytande: en outtröttlig
verksamhetslust och arbetsförmåga, en
organisatorisk och administrativ skicklighet
av stora mått. De praktiska
upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
