Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Staël von Holstein, Mathilda - Staf, se även Staaff - Staf, Nils - Staffan, helgon, se Stefan, s. 189 - 1. Stafhell, Gustaf d. ä. - 2. Stafhell, Gustaf d. y. - 1. Stafsing, Birger - 2. Stafsing, Ivar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Staf
174
Stafsing
och i Ateneums för flickor
folkskole-seminarium 1923—27. Åren 1914—19
hade hon flera sekr.-tjänster i
kommunala nämnder. I
kommunalpolitiken har hon tagit aktiv del bl. a. som
liberal led. av Stockholms
stadsfullmäktige 1919—23, som led. i
Stockholms stads tjänstenämnd 1921—28
och som suppleant i Stockholms stads
fastighetsnämnd 1921—41. Hon var
led. av 1919 års kommitté ang.
kvinnors tillträde till civil statstjänst. —
S. anslöt sig tidigt till kvinnorörelsen
och har innehaft en mängd
förtroendeposter inom olika fören. Sålunda
var hon styr.-led. i Fören. för
kvinnans politiska rösträtt 1907—09,
styr.-led. och kassaförvaltare i
Fredrika-Bremer-förb. 1923—46 och i Sv.
kvinnors nationalförb. 1923—30 och
1932—48 samt ordf, i International
Council of Women’s permanenta
lagkommitté 1938—47. Genom sin klara
logik och sin juridiska sakkunskap har
hon gjort stora insatser inom dessa
organisationer. — S., som var en av
de första kvinnliga advokaterna i
Sverige, har verksamt bidragit till att
bana väg för kvinnorna inom detta
yrkesområde. Hon har utgivit
”Målsmanskapet och kvinnans ställning
inom äktenskapet enligt gällande
svensk rätt” (1908) och ”Kommentar
till nya hyresregleringslagen” (1942).
— S. fick 1946 Illis quorum i 8:e
storleken. ■— Ogift. G. Ptg
Staf, se även Staaff.
Staf, Nils Olof Bernhard,
arkivman, f. 30 okt. 1901 i Stockholm.
Föräldrar: kakelugnsmakarmästaren Olof
Leonard S. och Anna Sofia Karolina
Synnerholm. — S. avlade studentex. i
Stockholm 1920 samt blev fil. kand.
1924, fil. mag. 1925, fil. lic. 1930 och
fil. dr 1935, allt vid Stockholms
högskola. År 1926 började han tjänstgöra
vid Stockholms stadsarkiv, där han
1935 blev andre arkivarie och 1945
förste arkivarie samt sedan 1952 är
stadsarkivarie. •—■ Av S:s synnerligen
omsorgsfulla arkivaliska arbeten äro
inom tjänsten ordnandet och
förtecknandet av Överståthållarämbetets
av-d:ar för uppbörds- och polisärenden
de förnämsta. Hans främsta
arkivaliska insats utom tjänsten är en
omgruppering av Danviks hospitals
arkiv efter moderna principer. Hans
drsavh. ”Marknad och möte” (1935)
utgör den grundläggande
framställningen rörande förhandlingsformerna
mellan de styrande och
folkmenig-heterna i Sverige från medeltidens
början intill Gustav II Adolfs
regering. S:s andra större, på djupgående
forskningar byggda arbete är
”Polisväsendet i Stockholm 1776—1850”
(1950). Han är även verksam som
utgivare, särskilt av ”Borgarståndets
riksdagsprotokoll från frihetstidens
början” (1—2, 1719—20; 1723; utg.
1945, 1951). — Gift 1930 med Eva
Alexandra Ruth Borg.........T. B-g
Staffan, helgon, se Stefan, s. 189.
1. Stafhell, G u s t a f d. ä.,
silversmed, f. 1680 i Södermanland, f 9
mars 1761 i Stockholm. — S.
studerade för Henning Petri i Nyköping
och flyttade därefter till Stockholm,
där han blev mästare 1714 och
borgare 1716. S. var sin tids mest
anlitade silversmed, med talrika uppdrag
både från hovet och privata beställare.
Han förde den senbarocka stilen till
seger och fick betydelse även för den
därpå följande rokokon. Med stor
förmåga varierade han det stilschema
han en gång som ung fått lära. Han
kan inte fritas från en viss
fantasilöshet. Hans stora verkstad övertogs 1755
av sönerna Gustaf S. (S. 2) och
Anders S. (f. 1730, f 1794).—Gift 1718
med Catharina Beckman. — Litt.: G.
Upmark, ”Guld- och silversmeder i
Sverige 1520—1850” (1925); C.
Hernmarck, Å. Stavenow och G.
Munthe, ”Sv. silversmide 1520—
1850” (1—3, 1941—45). A. H-ck
2. Stafhell, G u s t a f d. y.,
silversmed, döpt 6 juli 1725 i Stockholm,
begravd 9 april 1772 därstädes. Son
till S. 1. ■—■ S. blev mästare 1752 och
övertog 1755 tills, med brodern
Anders faderns verkstad i Stockholm.
Det var särskilt beställningar från
hovet, som bröderna fingo verkställa,
och S. fick i uppdrag att
komplettera kronprinsens (sedermera Gustav
HI:s) silverkammare. Dessutom var
han specialist på kyrkligt silver; han
har bl. a. utfört sex altarljusstakar
till slottskapellet samt arbeten för
kyrkor i Södermanland och Uppland.
—• S. var en av våra främsta
rokokosilversmeder, som konstnär betydligt
överlägsen brodern Anders. — Gift
1760 med Maria de Broen. ■— Litt.:
se under S. 1. A. H-ck
1. Stafsing, Frans Birger,
väg-och vattenbyggare, uppfinnare,
ämbetsman, f. 21 april 1856 i Kolbäcks
skn, Västmanl. län, f 25 okt. 1922 i
Djursholm. Föräldrar:
kanaldirektören Svante S. och Sofia Elisabeth
Gutke. — Efter mogenhetsex. i
Västerås 1875 utexaminerades S. från
Tekn. högskolans avd. för
maskinbyggnadskonst 1879 och från dess
avd. för väg- och
vattenbyggnadskonst 1881. Efter olika anställningar
vid Statens järnvägsbyggnader 1881
—91 var han arbetschef vid
Stock-holm-Saltsjöns järnvägsbyggnad och i
samband därmed vid anläggandet av
Saltsjöbadens samhälle 1891-—94, vid
anläggandet av kraftstationen Månsbo
i Avestaforsen 1893—94 och vid
Djurgårdsbrons byggnad i Stockholm
1895—97. Som byråingenjör i
Väg-och vattenbyggnadsstyr. 1894—98
Birger Stafsing.
var S. bl. a. kontrollant vid
Hjälmarens reglering (1895—98). Åren 1898
—1902 var han tf byråchef i
Telegrafstyr. och från 1902 till sin död
byråchef i Väg- och
vattenbyggnadsstyr. Därjämte var han led. av
kommissionen ang. anläggning och
begagnande av elektriska ljus- och
kraftledningar 1899—1901 och av
kommissionen ang. omläggningen av
statsbanan förbi Södertälje och
ombyggnaden av Södertälje kanal 1911 samt
sakkunnig i Lantförsvarsdep. ang.
Väg- och vattenbyggnadskårens
omorganisation. I Väg- och
vattenbyggnadskåren blev S. löjtnant 1887,
major 1902 och överstelöjtnant 1903.
■—-S. uppgjorde en mångfald förslag till
järnvägar (bl. a. Kapellskärsbanan),
kraftstationer (Skallböle, Lj ungafors,
Månsbo m. fl.), flod- och
sjöregleringar, kanaler m. m. Dessutom gjorde
han många värdefulla uppfinningar
på det mekaniska och det elektriska
området ss. mekaniska pålkranar,
is-brytarfartyg, telefonhytt,
mikrotelefon och elektrisk kabel. -— Gift 1892
med Hilma Amanda Bäckman. M. B.
2. Stafsing, Oscar Ivar, jurist,
bankir, f. 1 sept. 1883 i Stockholm.
Föräldrar: bergsingenjören Oscar
Fredrik Carlson (bd 2 s. 32) och
Bertha Nicolina Stafsing. Systerson
till S. 1. — Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1901, jur. utr. kand.-ex.
i Uppsala 1906, ett års studier vid
handelshögskolan i Frankfurt a.M.
samt sedvanlig tingsmeritering
tjänstgjorde S. 1910—11 i Svea hovrätt
och samtidigt ss. amanuens i
Jord-bruksdep. Han utövade
advokatverksamhet i Stockholm 1912—16 och
inträdde sistn. år som ombudsman i
det av fadern grundade Stockholms
superfosfatfabriks ab.; 1918—21 var
han verkst. dir. i detta och samtidigt
chef för Fosfatbolagets rederi- och
patent ab. År 1923 grundade han en
bankirfirma (från 1925, då han antog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
