Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Stafsing, Ivar - Stagnel, Johan, skolman, författare, se nedan - Stagnelius, Stagnel, Stagnell, släkt - 1. Stagnel, Johan - 2. Stagnelius, Magnus - 3. Stagnelius, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stagnel
175
Stagnelius
Ivar Stafsing.
släktnamnet S., Bankirab. Stafsing &
co.), där han sedan dess är verkst.
dir. Bolaget, som huvudsakligen
bedrivit affärer utomlands, har bl. a.
deltagit i grundandet av ett
försäkringsbolag i Sao Paulo i Brasilien och
ett odlingsföretag i Kenya, Östafrika.
S. var bulgarisk generalkonsul i
Stockholm 1937—38. •— S., som är led.
av styr, för Travellers’ Club i
Stockholm, har frikostigt deltagit i
finansierandet av olika forskningsresor.
Utom ett antal uppsatser i tidn. och
tidskr. har han publicerat ”The New
Gold Standard” (1932) och ”Fri
företagsamhet eller kommunism?” (1936).
-—■ Gift 1921 med Kerstin Anna
Jonson. G. M-e
Stagnel, Johan, skolman,
författare, se nedan.
Stagnelius, Stagnel, S t a gnell,
släkt, vars äldste kände medl., Måns
Erengisleson, på 1600-talet var
länsman i Åkerbo härad på Öland. Hans
son Magnus (f. 1655, f 1722),
kyrkoherde i Mortorp i Småland, antog
namnet S. Söner till honom voro
kyrkoherden i Högsby, kontraktsprosten i
Ölands n. kontrakt Magnus S., (f.
1699, f 1784), tullinspektören i
Norrköping, disponenten vid Lovers
alun-bruk på Öland Peter S. (f. 1706, f
1779) och förf. Johan Stagnel (S. 1).
En son till kontraktsprosten Magnus
S. var biskopen Magnus S. (S. 2),
som blev far till skalden Erik Johan
S. (S. 3).
1. Stagnel, Johan, skolman,
författare, f. 8 april 1711 i Mortorps
skn, Kalmar län, f 1 febr. 1795 i
Kalmar. Föräldrar: kyrkoherden Magnus
Stagnelius och Elisabet Löfving. —
S. blev efter genomgång av Kalmar
gymnasium student i Lund 1735, fil.
magister 1741 och docent i filosofiska
fakulteten 1744. Efter en tid som
privatlärare i Värmland och i Stockholm
(från 1751) utnämndes han 1755 till
rektor vid trivialskolan i Kalmar
(till
trädde 1756) samt blev sistn. år
lektor i vältalighet vid gymnasiet där
och 1771 lektor i orientaliska språk,
vilken befattning han med ett års
avbrott innehade till 1779, då han
erhöll tjänstledighet med bibehållen lön.
—• Under stockholmstiden
producerade S. en rad skådespel, där han
efter holbergskt och franskt mönster
gisslar samtidens lyten. ”Baron
Sjelf-klok och fröken Granlaga” (1753) är
en grov satir över gängse typer,
medan affärskomedin ”Den lyckelige
banqueroutieren” (s. å.) har större
intresse genom sina angrepp på
hattpartiets ekonomiska politik. I
”Ris-fa astugan” (1755) levererade S. i
anslutning till en aktuell händelse en
sensmoral om kvinnans ställning i
äktenskapet. ”Jesper Hjernlös, eller den
förwända hushållningen” (1756) var
hans sista dramatiska arbete. S. står
i sin burleska realism nära 1600-talets
sv. dramatik. De bästa replikerna ha
i regel lagts i tjänstefolkets mun. Det
för ett grovkornigt och äkta språk,
varvid den genuina möredialekten
starkt bidrar till intrycket av
naturlighet. S:s skådespel ha därtill ett icke
obetydligt kulturhistoriskt värde. —
S:s lärartid i Kalmar fick i flera
avseenden ett stormigt förlopp. Han
anklagades flera gånger för att
underhålla en förbindelse med rektor O.
Swebilius’ hustru, med vilken han
gifte sig ett år efter dennes död. Är
1768 var han invecklad i en politisk
versfejd, orsakad av S:s kritik av
det makthavande mösspartiet; s. å.
dömdes han för ”hetsig skrifart”
för-lustig sin tjänst på ett år. Sju år
senare dömdes han för varusmuggling
till ett års fängelse och förlust av
tjänsten, vilken han dock senare
återfick. S:s skuld var dock ej fullt
bevisad. Populär som lärare följdes han
till fängelset av skolungdom i båtar
med fanor och musik. ■— Gift 1770
med Anna Margareta Botin. — Litt.:
K. Warburg, ”Det sv. lustspelet under
frihetstiden” (1876); O. Wieselgren,
”S:s Den lyckelige banqueroutieren.
En studie öfver vår första
affärsko-medi och dess sociala bakgrund” (i
Årsskrift utg. af Sv. teaterhist.
samfundet 1913); H. Gad, ”En
folktri-bun i Kalmar på 1700-talet. Lektor
J. S.” (i Kalmar nations skriftserie, 8,
1931); B. Hallvik, ”J. S. och hans
kalmarmiljö” (Sancte Cristophers
gilles chrcenica, 23, 1951). Lt
2. Stagnelius, Magnus, biskop,
f. 19 dec. 1746 i Näsby, Ås skn,
Öland, J 5 april 1829 i Kalmar.
Föräldrar: kyrkoherden och
kontraktsprosten Magnus S. och Catharina
Sundelius. Brorson till S. 1. — S.
blev efter att ha genomgått Kalmar
gymnasium student 1766, fil. mag.
1773, docent i grekiska litteraturen
Magnus Stagnelius. Målning av C. E.
Peterson 1827.
1779 och e. o. adjunkt i filosofiska
fakulteten 1782, allt i Uppsala. Han
blev där också teol. kand, sistn. år
samt e. o. teol. adjunkt 1787 och
prästvigd 1788. Sistn. år blev han
kyrkoherde i Gärdslösa och Bredsätra
på Öland. Han erhöll 1790 prosttitel
och 1793 prof:s namn samt blev 1800
teol. dr och följ, år prost över Ölands
mell. kontrakt. Från 1807 var han
biskop i Kalmar (tillträdde 1810)
med Dörby och Kläckeberga som
prebendeförs. Han var
riksdagsfullmäktig 1800 samt bevistade som
biskop riksdagarna 1809 och 1812. ■—
Som präst och människa var S.
konservativ och vakade strängt över
för-samlingsbornas leverne; han lär ej
ha skytt att använda kroppsaga på
okunnig nattvardsungdom. Trots sin
barskhet var han intresserad av
välgörenhet och saknade ej humor. S.
ogillade starkt upplysningens neologi
och verkade för en innerligare
kristendom. Sålunda besvärade han sig
vid riksdagen 1812 över den
försummade prästutbildningen, och 1818
stiftade han Bibel-sällskapet i Kalmar
(senare Kalmar stifts bibelsällskap),
vars ordf, han var till sin död. Han
ägde en gedigen bildning och hade
ett stort bibi. Ehuru själv en
synnerligen torftig stilist saknade han ej
blick för sonens (S. 3)
skaldebe-gåvning. Bl. a. bevarade han dennes
efterlämnade manuskript och gav
L. Hammarsköld tillfälle att utge dem.
Särskilt intresserade han sig för
”Liljor i Saron”, vilken han sökte få såld
genom domkapitlens försorg. — Gift
1788 med Hedvig Christina
Berg-stedt. Lt
3. Stagnelius, Erik Johan, skald,
f. 14 okt. 1793 i Gärdslösa prästgård
vid Ölands östkust, f 3 april 1823 i
Stockholm. Son till S. 2. — S.
undervisades av sin far och dennes adjunkt
samt var student i Lund 1811 och i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
