Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stake, Harald - Stallarholm, Uno - Stangenberg, Harry - Stangenberg, Knut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stallarholm
179
Stangenberg
insatser gjorde dock S. som ledare
för försvaret av den sv. västgränsen
i det 1657 utbrutna danska kriget. I
detta fälttåg (den s. k.
Krabbefej-den) lyckades han hindra de
dansknorska trupperna under Ivar Krabbe
att sätta sig fast på sv. mark. Han
gick sista gången i fält mot danskarna
1676 och 1677. Som guvernör i det
nyvunna Bohuslän visade han stor
duglighet, tills han några månader
före sin död måste begära avsked på
grund av sjuklighet. — S. var, av
de bristfälliga biografiska
uppgifterna att döma, en skicklig och djärv
kavalleriofficer. Hans insatser inom
den civila administrationen visa kraft
och organisationstalang; han saknade
ej benägenhet att se till egna
fördelar. Han ägde bl. a. Hönsäter och
Lilla Bjurum i Västergötland samt
Ökna i Södermanland. — Gift 1)
1639 med Magdalena Sparre af
Rossvik, f 1656; 2) 1662 med
friherrinnan Carin Bielke. ■— Litt.: K.
Jonson, ”Glömda segrare” (1943).
B. M-n
Harald Stake. Målning (detalj) av okänd
konstnär (Västgöta regementes mäss,
Vänersborg).
Stallarholm, Uno Viktor
Emanuel, tecknare, grafiker, f. 27 nov.
1894 i Ytterselö skn, Södermani. län.
Föräldrar: lantbrukaren och
fjärdingsmannen Gustaf Viktor Janson
och Emma Ottilia Olsson. — Efter
att ha genomgått folkskola skötte S.,
sedan fadern dött 1911,
fädernegården på Selaön i Mälaren. Han
skaffade sig konstnärlig utbildning vid
Althins målarskola 1918—20 och
Konstakad. med dess etsningsskola
1920—24. Studierna finansierades
genom olika slags grovarbete. År
1926 började S. rita för dags- och
veckopressen (bl. a.
Social-Demokra-ten, Dagens nyheter och Vårt Hem).
S. har företagit resor till England,
Frankrike, Italien 1923—24 och
Grekland, Egypten, Palestina och
Uno Stallarholm.
Turkiet 1930. Är 1945 utställde han
separat i Stockholm. Sedan 1948 är
han bosatt på Brunnsvalla gård,
Ytterselö. — Sina vackraste resultat har
S. nått i landskap i tusch och etsning
från Selaön. Han använder gärna ett
fågelperspektiv, som ger stor vidd och
ett långsträckt format. Den detalj
-överflödande kompositionen har ofta
ett dramatiskt, folkligt-humoristiskt
inslag med ett myllrande folkliv. S.
har också etsat stadsbilder från
Stockholm och Florens, illustrerat bl. a. Fr.
Ströms ”Svenska folkgåtor” (1937)
och ”Svenska visor, ramsor och
folkrim” (1941), och Frans G.
Bengtssons ”Röde Orm” (i serieform i Sv.
Dagbladet 1942—43), samt gjort
omslagen till J. R. Sundströms ”Janne
Vängman”-böcker. S. är repr. i Nat.
mus. samt i mus. i Oslo, Köpenhamn
och München. -— Gift 1) 1923—42
med Ester Olivia (Essan) Jönsson;
2) 1943 med Carin Hildur
Margareta Lagergren. — Litt.: I. W.
Fischerström, ”Bokens konstnärer”
(1950). R. S.
Stangenberg, Harry,
operaregissör, f. 21 april 1893 i Stockholm, f 3
nov. 1941 därstädes. Föräldrar: med.
dr August Emil S. och Edith
Schu-bert. ■— Efter studentex. i Stockholm
1911 och avgångsex. från
Handelshögskolan där 1913 blev S. sistn. år
regiassistent vid K. teatern och
studerade 1914 regi i Berlin under Max
Reinhardts ledning. Säsongen 1915—
16 var han regiassistent vid
Hovoperan i Munchen, sistn. år anställdes
han vid operan i Bern som
överregissör, och 1917 anförtroddes han den
sceniska ledningen av Arthur Nikischs
operaturné i Schweiz. Säsongen 1917
—18 var han överregissör vid
Hovoperan i Frankfurt am Main och
hade följ, säsong samma befattning
vid Stadsteatern i Riga. Är 1919
återvände S. till Sverige och var till 1926
förste regissör vid K. teatern i
Stock
holm. Efter nya registudier i Berlin
hösten 1926 tillträdde S. 1927 ett
sexårigt engagemang som överregissör
vid Operan i Stuttgart, där han
främst anförtroddes urpremiärer på
moderna tyska verk. Är 1933 kom S.
än en gång tillbaka till Sverige och
var regissör bl. a. vid Oscarsteatern
i Stockholm och Sv. teatern i
Helsingfors samt en säsong även chef för
Stora teatern i Göteborg, tills han
1937 återbördades till K. teatern som
förste regissör, vilken post han
innehade till sin död. ■— Under sin
relativt korta bana hann S. dokumentera
sig som en av Europas främsta
operaregissörer. Vid sidan av sina
nyinstu-deringar ur den löpande repertoaren
gjorde han svenskarna bekanta med
verk av moderna sv. och utländska
operakompositörer och även med
mindre kända nummer ur den
klassiska operarepertoaren. Antalet
in-studeringar och premiärer under S:s
sv. tid torde närma sig hundratalet.
— Gift 1) 1916—22 med Marguerite
Brenner; 2) 1922—29 med opera-
Harry Stangenberg.
sångerskan Göta Ljungberg; 3) 1936
med Gertrud Lindholm. B. Hgn
Stangenberg, Knut Victor
Abraham, tecknare, f. 13 juli 1871 i
Vassunda skn, Stockholms län.
Föräldrar: underlöjtnanten Johan
Victor S. och Ida Eleonora Sophia
Schiick. — Efter mogenhetsex. i
Uppsala 1890 gick S. på Konstnärsförb:s
målarskola 1892—96. Han
medarbetade som tecknare bl. a. i
Söndags-Nisse 1896—1900, Strix 1900—07,
Puck 1901—07, Kurre 1907—12 samt
Allt för alla och Vårt hem 1912—40.
—• S:s naturalistiska skämtteckningar
präglas av burlesk, folklig humor och
äro karakteristiska för det
begynnande 1900-talets sv. skämtpress, där S.
spelade en av de dominerande
rollerna. Ett flertal av hans skämt- och
jaktbilder och teaterkarikatyrer, kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
